| 1. |
- Binde, Per, 1956
(författare)
-
On symbolic meaning
- 1989
-
Ingår i: Discussions in social anthropology and culture history. ; 1, s. 1-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Among social anthropologist, there has in the last two decades been an increasing interest in symbolism. This interest has developed within a non-reductionist theoretical framework, i.e. resting on the assumption that symbolism should be studied as a phenomenon in its own right and not merely as an aspect of non-symbolic circumstances. However, within this broad framework there is little consensus about the nature of symbolic meaning. A large number of more or less disparate theoretical approaches in studying symbolism have been established. Among these, there seem to be two more general lines of analytical inquiry: one is to question the use of the concept “meaning” in relation to symbolism, the other consists of efforts to develop the semantic analysis of cultural meaning. This article is concerned mainly with issues relevant to the latter approach. We will consider some central and controversial questions concerning symbolic meaning, foremost the question of what empirical phenomena we refer to when we speak of the meaning of a symbol or the meanings communicated by ritual. We will in this endeavor refer to linguistic investigations of meaning in natural languages and explore differences and similarities between meaning in culture and in language.
|
|
| 2. |
- Binde, Per, 1956
(författare)
-
Uruguayare i Göteborg: Utbildning och yrkesverksamhet
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte var att belysa frågeställningar gällande vuxna uruguayska flyktingars utbildning och yrkesverksamhet i Göteborg. Därtill avsåg studien att i viss mån ge en allmän beskrivning av den uruguayska flyktinggruppen. Intervjuer gjordes med 30 uruguayare och 3 kommunala tjänstemän med professionell anknytning till flyktinggruppen. Uruguayarna i Göteborg är en socialt och i flera andra avseenden heterogen grupp. Hos dem har det funnits vitt skilda förutsättningar och önskningar gällande utbildning och yrkesverksamhet i Sverige. Detta förhållande har stått i kontrast till en utbredd inställning hos svenska myndigheter att behandla ”flyktingar” som en tämligen homogen grupp för vilka korta yrkesinriktade utbildningar generellt är det lämpligaste. Det synes dock som om åtskilliga uruguayare har kunnat förverkliga sina önskningar och bilden av uruguayares utbildning och yrkesverksamhet i Göteborg karakteriseras därför av variation och mångfald. I denna variation finns det dock tydliga mönster. Bakom dessa ligger ett antal faktorer, främst personernas sociala tillhörighet, deras tidsperspektiv på vistelsen i Sverige, informationsgrund och omständigheter kring deras val av utbildning, uruguaysk utbildnings- och arbetslivserfarenhets meritvärde i Sverige, personernas svenskkunskaper, deras ålder och i viss mån också deras kön. Studien utfördes vid Socialantropologiska institutionen, Göteborgs universitet, på uppdrag av Göteborgs invandrarnämnd.
|
|
