| 1. |
|
|
| 2. |
- Björktomta, Siv-Britt, 1962-, et al.
(författare)
-
Building professional identity during social work education : The role of reflective writing as a tool
- 2024
-
Ingår i: Social Work Education. - : Routledge. - 0261-5479 .- 1470-1227.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to increase knowledge about how the process of building a professional identity can be incorporated into social work education at a Swedish university. In the subject called Personal and Professional Development (PPD), taught during the first five semesters, students are trained in specific generic skills and approaches required in social work. Different pedagogical tools, such as keeping a logbook in which students can reflect on different course elements, are used to support the learning- and development process. The data consists of 95 log texts and critical reflections from 41 students who finished the PPD course. Thematic content analysis with both quantitative and qualitative elements was used. The results indicate that this course gives students the opportunity to begin the process of developing their professional identity by linking knowledge and skills training to ideas about their future profession. The results point to the field placement as a central part in this process where theoretical knowledge can be contextualised and focus can be broadened from the individual to the societal level. One conclusion is that reflective writing seems to be a valuable and important part of students' development of metacognition by making their own learning visible.
|
|
| 3. |
- Björktomta, Siv-Britt, 1962-
(författare)
-
Hedersrelaterat våld och förtryck : en förståelsemodell av ett komplext fenomen
- 2022
-
Ingår i: Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck. - Stockholm : Delegationen mot segregation (DELMOS).
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När vi talar om hedersrelaterat våld och förtryck har diskussionen oftast kopplats till familjer med erfarenheter av migration, antingen genom egen eller föräldrarnas migration. Regeringens uppdrag, som denna artikel utgår ifrån, är ett uttryck för detta tankesätt. Vi kan konstatera att idag är cirka två miljoner eller 20% av Sveriges befolkning födda utomlands (SCB) och en stor andel lever i kommuner som har en hög grad av segregation samt i områden med socioekonomiska utmaningar. Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra och vanligtvis anges sociala och ekonomiska skillnader som bakomliggande orsaker till det allt tydligare segregationsmönstret (Delmos 2021).Det kan vara vanskligt att avgränsa och kategorisera människor i olika grupper, samtidigt är det nödvändigt för att synliggöra vissa frågor och problem. Utifrån socialt arbete innebär välfärdsstatens konstruktion också ett krav på att individer definieras som behövande eller icke behövande. För att utveckla det sociala arbetet och för att kunna välja insatser som fungerar behöver vi förstå vad den aktuella problematiken handlar om. Hur vi definierar och förstår problematiken avgör hur vi utformar arbetet för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Inledningsvis vill jag poängtera två självklarheter: de flesta familjer med migrationserfarenheter utsätter inte sina familjemedlemmar för våld, samt att våld förekommer även inom etniskt svenska familjer; mellan män och kvinnor, föräldrar och barn och även mellan syskon.Denna artikel rör det sociala problemområde som kommit att benämnas hedersrelaterat våld och förtryck där hedersnormer inkräktar på familjemedlemmarnas rättigheter enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning, inklusive Barnkonventionen. Jag presenterar en förståelsemodell av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) ur ett svenskt perspektiv baserad på mina tjugo års samlade erfarenheter av forskning och praktik med främst unga kvinnor som lever i sammanhang där hedersnormer är centrala. Modellen bygger på forskning från flera områden och omfattar teorier på strukturell nivå, familje- och gruppnivå samt en individnivå.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björktomta, Siv-Britt, 1962-, et al.
(författare)
-
Social Work, Children and the Digital Knowledge Landscape : New Possibilities and Challenges
- 2021
-
Ingår i: Navigating Digital Health Landscapes. - Singapore : Palgrave Macmillan. - 9789811582066 - 9789811582059 ; , s. 223-244
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Social work is a profession in movement within the surrounding society and political and policy decisions. Digitalization is ongoing and grows apace. We know that children use the Internet on a daily basis with a greater knowledge of and familiarity than many of the adults who are part of the children’s social networks. The Internet creates new opportunities for children to form and develop identities on a global level and at a distance from the adult world’s norms. Children’s use of the Internet can be empowering but may also be creating new vulnerabilities. This is a challenge for parents, social welfare services and society as a whole. However, when it comes to digitalization, in particular concerning children, welfare services in Nordic countries have been characterized by a certain inertia. Using interviews with social workers in Norway as a starting point, this chapter outlines, with a theoretical framing of the children/social media relation, the ways in which welfare state services in Nordic countries have become increasingly digitalized. It illustrates the tension between professional practice, governance and accountability when mediated by social workers’ engagement with digital systems. The findings show a contrast between the professional landscape and its controls and the digital one and its short-circuiting of these controls. The crucial question is how child welfare services will be able to cope with this in order to fulfil its societal mandate.
|
|
