| 1. |
- Blomqvist, Susanne, 1953, et al.
(författare)
-
Phenotype, genotype, and antibiotic susceptibility of Swedish and Thai oral isolates of Staphylococcus aureus
- 2015
-
Ingår i: Journal of Oral Microbiology. - : Informa UK Limited. - 2000-2297. ; 7:1, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The present study investigated phenotypes, virulence genotypes, and antibiotic susceptibility of oral Staphylococcus aureus strains in order to get more information on whether oral infections with this bacterium are associated with certain subtypes or related to an over-growth of the S. aureus variants normally found in the oral cavity of healthy carriers. Materials and methods: A total number of 157 S. aureus strains were investigated. Sixty-two strains were isolated from Swedish adults with oral infections, 25 strains were from saliva of healthy Swedish dental students, and 45 strains were from tongue scrapings of HIV-positive subjects in Thailand, and 25 Thai strains from non-HIV controls. The isolates were tested for coagulase, nitrate, arginine, and hemolysin, and for the presence of the virulence genes: hlg, clfA, can, sdrC, sdrD, sdrE, map/eap (adhesins) and sea, seb, sec, tst, eta, etb, pvl (toxins). MIC90 and MIC50 were determined by E-test against penicillin V, oxacillin, amoxicillin, clindamycin, vancomycin, fusidic acid, and cefoxitin. Results: While the hemolytic phenotype was significantly (p<0.001) more common among the Thai strains compared to Swedish strains, the virulence genes were found in a similar frequency in the S. aureus strains isolated from all four subject groups. The Panton-Valentine leukocidin (PVL) genotype was found in 73-100% of the strains. More than 10% of the strains from Swedish oral infections and from Thai HIVpositives showed low antibiotic susceptibility, most commonly for clindamycin. Only three methicillinresistant S. aureus (MRSA) strains were identified, two from oral infections and one from a Thai HIV patient. Conclusions: S. aureus is occasionally occurring in the oral cavity in both health and disease in Sweden and Thailand. It is therefore most likely that S. aureus in opportunistic oral infections originate from the oral microbiota. S. aureus should be considered in case of oral infections and complaints and the antibiotic susceptibility (including MRSA) should regularly be checked. The frequent presence of S. aureus, although in low numbers among students and staff, emphasizes the importance of standard infection control precautions and of using diagnostic test in the dental clinic. © 2015 Susanne Blomqvist et al.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lönnermark, Anders, et al.
(författare)
-
Brandsäkerhet vid lagring av avfallsbränslen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att ge ökad kunskap kring olika förekommande brandrisker och råd om hur dessa kan reduceras med olika åtgärder, primärt baserat på praktiska erfarenheter från genomfört säkerhetsarbete samt uppkomna bränder ute i olika anläggningar. Målet är att de samlade kunskaperna och erfarenheterna kan komma till nytta för hela branschen, övriga berörda intressenter och myndigheter och på sikt ligga till grund för t.ex. framtida branschrekommendationer.Projektet kan delas in metodmässigt i; statistik, workshoppar samt analys av anläggningsspecifik information.Analysen av insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekar på att det inträffar i storleksordningen 60–70 bränder årligen i avfallsanläggningar och att brandorsaken i de flesta fall är självantändning eller okänd anledning. Tittar man på "brand ej i byggnad" med relevanta bränder för avfallsanläggningar så ser man en svagt ökande trend i antal bränder 2012–2015. De vanligaste materialfraktionerna som enligt statistik från MSB är kopplade till bränder i avfallsanläggningar är sopor, kompost, fluff, papper, trädgårdsavfall, däckgranulat, annat, skrot, återvinningscontainrar. Även en del av flisbränderna kan vara relaterade till RT-trä.Från avfallsindustrins sida ansågs bark, returträ, flisat material och GROT (grenar och toppar) kunna ge problem med självuppvärmning. Även krossning av avfall angavs som ett generellt problem av flera deltagare.Många incidenter och bränder anses bero på felsorterat eller feldeklarerat avfall och kontrollen av inkommande gods är därför väldigt viktig. Det är också viktigt att kommunicera uppströms i leveranskedjan för att öka chanserna att komma tillrätta med problemen. Många deltagare identifierade batterier (speciellt litiumbatterier) som ett växande problem.Hanteringen av förorenat släckvatten varierar mycket. Man påpekar att samma krav över hela landet vore bra. Man önskar tydligare riktlinjer för släckvattenanalyser, kunskap om vad vattnet kan innehålla och information om reningsmetoder för släckvatten.Det påpekas att det finns många standarder och normer att förhålla sig till så det vore därför bra att ha en lägsta nivå av krav som bestäms i samarbete med branschen som man kan förhålla sig till och någon form av vägledning från myndigheterna för göra hanteringen mer lik över riket.Diskussionerna under workshopparna och tillsammans med projektets referensgrupp har lett fram till 33 rekommendationer uppdelade på olika områden. För varje rekommendation ges i rapporten ytterligare förklaringar. Dessa rekommendationer kan ligga till grund för framtida riktlinjer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Wickberg, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Omitting radiotherapy in women >= 65 years with low-risk early breast cancer after breast-conserving surgery and adjuvant endocrine therapy is safe
- 2018
-
Ingår i: European Journal of Surgical Oncology. - : Elsevier. - 0748-7983 .- 1532-2157. ; 44:7, s. 951-956
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The aim of this study was to verify if radiotherapy (RT) safely can be omitted in older women treated for estrogen-receptor positive early breast cancer with breast-conserving surgery (BCS) and endocrine therapy (ET).Patients and Methods: Eligibility criteria were: consecutive patients with age >= 65 years, BCS + sentinel node biopsy, clear margins, unifocal T1N0M0 breast cancer tumor, Elston-Ellis histological grade 1 or 2 and estrogen receptor-positive tumor. After informed consent, adjuvant ET for 5 years was prescribed. Primary endpoint was ipsilateral breast tumor recurrence (IBTR). Secondary endpoints were contralateral breast cancer and overall survival.Results: Between 2006 and 2012, 603 women were included from 14 Swedish centers. Median age was 71.1 years (range 65-90). After a median follow-up of 68 months 16 IBTR (cumulative incidence at five-year follow-up; 1.2%, 95% CI, 0.6% to 2.5%), 6 regional recurrences (one combined with IBTR), 2 distant recurrences (both without IBTR or regional recurrence) and 13 contralateral breast cancers were observed. There were 48 deaths. One death (2.1%) was due to breast cancer and 13 (27.1%) were due to other cancers (2 endometrial cancers). Five-year overall survival was 93.0% (95% CI, 90.5% to 94.9%).Conclusion: BCS and ET without RT seem to be a safe treatment option in women >= 65 years with early breast cancer and favorable histopathology. The risk of IBTR is comparable to the risk of contralateral breast cancer. Moreover, concurrent morbidity dominates over breast cancer as leading cause of death in this cohort with low-risk breast tumors. (C) 2018 Elsevier Ltd, BASO similar to The Association for Cancer Surgery, and the European Society of Surgical Oncology. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Tillgänglighetsdesign för stadens utveckling
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det offentliga rummet: stadens gator, parker, byggnader och torg likväl som den kultur och sociala kontext som en viss stad har, skulle kunna utformas för att vara tillgängligt, användbart, inkluderande, attraktivt och välgörande för människan i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. Troligtvis är det inte medveten diskriminering som ligger bakom mindre god design av det offentliga rummet, utan snarare okunskap om vad som kan och behöver göras. Fram tills dess människor befinner sig i en situation där de på något sätt själva är hindrade från att delta på lika villkor är det svårt att inse hur mycket det offentliga rummet påverkar oss. Det kan vara mindre hinder i form av ojämnt underlag som gör det svårt att ta sig fram för vissa, medan det omöjliggör framfart för andra. Det kan vara miljöer som vissa upplever som “vanliga” medan andra upplever sig djupt otrygga eller utestängda från desamma. Med andra ord är det offentliga rummets utrymmen där vi lever, jobbar och leker knutna till vart vi går och vad vi gör eller vart vi inte går eller gör. Av den anledningen anser vi att det finns behov av att utveckla konkreta metoder och handgripliga råd för att arbeta med mer medveten utformning av fysisk miljö: tillgänglighetsdesign. Tillgänglighetsdesign används här genomgående som ett brett begrepp för design av lösningar som upplevs trygga, användbara, inkluderande, attraktiva och välgörande. Vi utgår från en designpraktik som stödjer tanken att miljön måste vara tillgänglig för alla grupper i samhället. I det förstudieprojekt som beskrivs i kommande kapitel har av den anledningen en kartläggning skett med utgångspunkt i ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign, det vill säga att motverka diskriminering och främja lika rättighter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förstudien har omfattat kartläggning av normkritiska perspektiv, lagar och riktlinjer kring fysisk tillgänglighet, social hållbarhet och tillgänglighet, universell och inkluderande design, samt inhämtning av inspiration från arkitektur, form och designområdet. Det har även omfattat identifiering av goda exempel från runt om i landet på vad tillgänglighetsdesign i bred bemärkelse kan omfatta och intervjuer med personer som arbetat med detta. Vi vill rikta ett stort tack till er som bidragit till arbetet. Vår avsikt är att de principer som utformats i förstudien för tillgänglighetsdesign ska diskuteras, användas och uppdateras vid all stadsutveckling. På så sätt kan vi åstadkomma ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign och åstadkomma socialt hållbara, attraktiva och tillgängliga platser och miljöer runt om i landet.
|
|
| 7. |
|
|
