| 1. |
- Antonson, Hans, 1963-, et al.
(författare)
-
Transportrelaterad miljökvalitet : rapport från workshop den 10-11 september 2001
- 2001
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 10–11 september 2001 möttes 31 representanter från departement, myndigheter, forskningsfinansiärer och forskarsamhället på Scandic hotell Hasselbacken i Stockholm för att lyssna till föredragningar om och diskutera kring begreppet transportrelaterad miljökvalitet.Initiativet till workshopen togs av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) genom en delansökan i en bred ansökan kallad Tema miljökvalitet ställd till Vägverket, Banverket och KFB.Workshopens syfte var att diskutera begreppet miljökvalitet i relation till transportsektorn och att rekognosera intresset för bildandet av ett nätverk för transportrelaterad miljökvalitet. För att underlätta urvalsarbetet och göra workshopen hanterbar inbjöds ett antal gäster från departement, myndigheter, forskningsfinansiärer och forskarsamhället som alla hade relevanta kunskaper och erfarenheter inom området.
|
|
| 2. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Uppföljning av miljökonsekvenser av svenska väg- och järnvägsprojekt
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppföljning av miljökonsekvenser har blivit allt vanligare sedan 1995. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet med uppföljning av miljökonsekvenser, vid Vägverket och Banverket, visar många positiva resultat. Bland annat har flera genomgripande uppföljningsprogram tagits fram för några vägobjekt, även om enstaka uppföljningsformuleringar i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och arbetsplaner/järnvägsplaner fortfarande dominerar.Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har studerat ca 70 uppföljningsarbeten, producerade under 1990-talet, huvudsakligen från 1996 och framåt. Materialet har eftersökts vid Vägverkets regionkontor Sydöst, Väst och Mitt samt inom hela Banverket. Det har varit svårt och tidskrävande att få tillgång till relevant material. För att underlätta eftersökningen har dessutom en rad initierade personer vid Vägverkets regionkontor kontaktats.Några av de viktigare slutsatserna är att:det sedan 1995 har blivit vanligare med uppföljningsformuleringar, uppföljning inte självklart omfattar såväl byggskede som tiden efter färdigställande,uppgifter om före-data är ovanliga,de vanligaste uppföljningsparametrarna är vatten, buller, djur och landskapsbild,mätmetoder sällan anges,kompetenskrav sällan anges,fastställda statistiska krav sällan anges,syftet med uppföljningen sällan anges, och attkommunikation med olika aktörsgrupper såsom allmänhet är en ovanlighet.Det material som insamlats, även om det är magert, kommer att kunna användas som en utgångspunkt i såväl upprättande av en handbok för uppföljning i samband med MKB, som vid utvecklandet av ett informationssystem om uppföljning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Schmidtbauer Crona, Jan, et al.
(författare)
-
Blev det som det var tänkt? : en internationell kunskapsöversikt om miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Were the results as intended?" The question encapsulates the main purpose ofenvironmental follow-ups of road and railway projects. Documenting how farthe real environmental effects and consequences agree with those that weredescribed in the environmental impact assessment (EIA) is the main purpose ofan environmental follow-up. Another of its purposes is to identify unforeseeneffects and consequences, so that appropriate countermeasures can be taken.Describing the extent to which any adaptive or mitigation measures had thedesired effect may be yet a further purpose of making an environmentalfollow-up. An environmental follow-up can also aim to describe whether theenvironmental consequences of the infrastructure project was kept within theframework laid down at the time the investment decision was made. Thisoverview reports how an EIA follow-up is organised and carried out in othercountries, principally Norway, the Netherlands, Germany, Switzerland, theUSA, Canada, Brazil, Australia, New Zealand and Hong Kong. Procedures arepresented for selecting infrastructure projects to follow up, together withthe environmental effects that are to be followed up. The importance ofclarifying the purpose of the follow-up is emphasised, as is the importanceof the follow-up activities being carried out according to a definedprogramme. Among other things, the follow-up programme describes the variousplayers' responsibilities, access to baseline data, the timing of thefollow-up, the methods to be used, and how the results are to be reported andused. The overview also takes up the follow-up's linkage to an environmentalmanagement system. Examples are also given of a method known as adaptiveenvironmental management. Finally, the review looks at how experience gainedfrom follow-ups can be disseminated and transferred to the planning of futureinfrastructure projects. The review shows that inspiration for more effectiveapproaches and methodology for EIA follow-ups in the road and railway sectorcan also be sought in experience from follow-ups in other sectors.
|
|
