| 1. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Academic feedback practice - a scholarly approach
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Feedback is at the centre of academic practice and ever present in our daily work as academics. We give feedback on student work at different levels; on PhD students at their defense of their thesis; of colleagues submitting manuscripts to journals or applications for funding; in the process of employing new academics. However, what we do when we engage in feedback, and how we do it is seldom problematized in public. It is expected of us that we as academic professionals know how to do it, how much, how explicit and what to focus on. Sometimes we have clear criteria for what to put our emphasis on, but often this is never made explicit. In the talk I aim to discuss academic feedback and draw on research on feedback in higher education to present a possible way of approaching feedback from a scholarly perspective.
|
|
| 2. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet ska enligt högskoleförordningen ägnas lika stor omsorg som vetenskaplig skicklighet i anställningsförfaranden vid svenska högskolor och universitet. Vilka förutsättningar som finns att visa omsorg om pedagogisk skicklighet och ägna den uppmärksamhet ter sig dock tämligen olika vid lärosätena. I denna fallstudie undersöks skillnader i de sätt på vilket pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtanden från särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga och vetenskapligt sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden vid en fakultet vid ett svenskt lärosäte. Studien visar på flera skillnaderi utlåtandena där de pedagogiskt sakkunniga gör mer omfattande, mer kvalitativa och mer systematiska utlåtanden än de vetenskapligt sakkunniga redovisar. Dessutom diskuteras några återkommande utmaningar som formuleras i sakkunnigutlåtandena, och hur dessa utmaningar hanteras.
|
|
| 3. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-, et al.
(författare)
-
Developing clinical education based on medical education research - findings from a faculty development program
- 2018
-
Ingår i: Amee 2018: Educating the Future Healthcare Professional and the Roles of the Teacher. ; , s. 52-52
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BackgroundStudents in health and medical education spend a great deal of their education in clinical learning environments. There is today a growing knowledge of how learning in the clinical education environment can be facilitated, as well as about existing barriers to the implementation of these skills. By studying how clinical teachers engaged in educational development work, we wanted to better understand the conditions and systems required for successful implementation. This project aimed at examining the conditions for the successful use of medical-educational research results to stimulate learning in clinical education. Summary of workBased on knowledge generated from educational research, a faculty development program was designed to enable five teams of clinical teachers from three university hospitals to participate in a faculty development program aiming to develop, implement and evaluate an educational 'tool' together. The five teams that participated in the program were interviewed in focus groups at the start and end of the program. Observational and document data were collected throughout the process.Summary of resultsAll teams managed to develop a tool aimed at students or clinical teachers, implement and evaluate it. The faculty development program and its structure as a year-long scaffolding of driving and legitimising change processes in the clinical environment was acknowledged as facilitating the implementation of the educational tools. One year after the end of the program, four of the five teams had presented their work at medical education conferences, three teams are currently working to publish their work.Discussion & ConclusionThe design of the program around building capacity for change together with workshops focusing different aspects of Mayer and Stensaker's Change process prescriptors was identified as a successful framework for successful implementation and use of medical education research in the clinical education environment.Take-home messageThe invitation of teams to faculty development program, together with a design building on scaffolding educational change and leadership enabled participants to translate medical education research into their clinical teaching practice.
|
|
| 4. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Educational ambassadorship : an approach to institutional change
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- After the collapse of the previous academic development unit (ADU) at a large Swedish university, I was asked in 2015 to build up a new ADU. I inherited a generous budget and six academic developers. My goal was threefold: to build capacity to inspire and generate educational development; to establish communities of practice around teaching and learning at the departmental level; and to develop an institutional culture built on sharing and collaboration and in line with the scholarship of teaching and learning. In this presentation, I share what we did and the findings based on interviews with 24 participants.
|
|
| 5. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-, et al.
(författare)
-
Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv på pedagogisk utveckling i klinisk utbildningsmiljö
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Detta 10-åriga forskningsprojekt har titeln ’Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv’. Projektet, som påbörjades 2010 tar sin utgångspunkt i problemet med att det trots att det återkommande tas goda initiativ till att förändra och utveckla den pedagogiska miljön, i detta fall inom den kliniska utbildningen, tycks vara svårt att etablera pedagogisk utveckling som är hållbar över tid. Syftet med projektet är att undersöka både hur studenter interagerar med utbildningsmiljön för att lära, och vilka förutsättningar som finns för lärares möjligheter att bedriva pedagogisk utveckling i sådan miljö, samt pröva en modell för pedagogisk utveckling och undersöka vad resultatet av detta blev. Vi har i projektet sökt oss till systemteori (Senge, Engeström, Billet) som ett sätt att bättre fö rstå den komplexa miljö som den kliniska utbildningsmiljön ugör. Olika teoretiska perspektiv har guidat olika stadier i projektet. Den övergripande forskningsfrågan bottnar i Peter Senges arbete och idén om den lärande organisationen (2006). Genom att förstå den kliniska utbildningsmiljön som en lärande organisation, som ett intrikat system där olika delar interagerar och skapar förutsättningar för lärande, hoppades vi kunna belysa skillnader mellan olika kliniska utbildningsmiljöer i en jämförande fallstudie. I utforskandet av studenters lärande i den kliniska utbildningsmiljön har Stephen Billets (2001; 2004; 2008) arbete, med lärande som ett resultat av relationen mellan praktikens/ arbetsplatsens erbjudande i fråga om deltagande och individens engagemang, utgjort en viktig utgångspunkt i studierna för att bättre förstå sjuksköterske- och läkarstudenters interaktion och lärande med den kliniska utbildningsmiljön. Vad gäller förutsättningarna för kliniska lärare att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i den kliniska miljön vände vi oss till Yrjö Engeströms arbete (1999; 2010; 2011). Engeströms syn på mänsklig aktivitet som sammanhängande i ett aktivitetssystem som påverkar varandra fungerar som utgångspunkt för en serie studier där vi undersöker lärares drivkrafter till att ägna sig åt pedagogiskt förändringsarbete och förutsättningarna för att bedriva utvecklingsprocesser samt dess resultat. De metodologiska utgångspunkterna för projektet har bottnat i ett sociokonstruktivistiskt perspektiv, och utgår från ett flertal olika sätt att samla data för att fokusera på olika aspekter i den kliniska utbildningsmiljön och de ledare, lärare och studenter som verkar i den. Det är dock huvudsakligen intervjuer, både individuella intervjuer (27) och fokusgruppintervjuer (6), men också ett stort antal observationer (200h), som utgjort underlag för våra studier. Resultaten av projektet som helhet visar på flera centrala aspekter för möjligheterna till lärande i den kliniska utbildningsmiljön. Studiernas visar att engagemanget och utgångspunkterna hos de individer, både studenter, kliniker som lärare, och ledare, som deltar i miljön är mycket centralt (Elmberger et al., inskickad). I våra studier identifierade vi systemför den kliniska utbildningsmiljön som har sin utgångspunkt i väldigt olika organisationsrationaliteter (Laksov et al, 2015). Dessa olikheter kunde ibland upplevas av studenter som motsägelsefulla (Liljedahl et al, 2015). Den kliniska utbildningsmiljön är komplex, men genom att lärare och pedagogiska ledare tar ett perspektiv på studenter som deltagare snarare än konsumenter, finns möjlighet att underlätta för studenters insocialisering i både sin profession, och i vad det innebär att vara student i den kliniska miljö n (Liljedahl et al 2016; 2017). Som deltagare lär sig studenterna att förhålla sig till de normer, värderingar och praktiker som förekommer i de olika miljöerna. Genom deltagandet i den kliniska miljön får de också möjlighet att lära sig vikten av att balansera mellan att anpassa sig, och att vara flexibel, och därmed utveckla sin professionella identitet (Liljedahl et al 2016; 2017). Förhållanden som framstår som särskilt utmanande i den kliniska utbildningsmiljön är de spä nningar som olika aktivitetssystem skapar i relation till utbildningsverksamheten och man kan ifrågasätta om och på vilket sätt olika aktörer som är involverade i högre utbildning tar ett sådant helhetsperspektiv, och om detta är möjligt? Seminariet läggs upp som en introduktion (15min) följt av en diskussion med utgångspunkt i följande frågor: Vilka styrkor och svagheter finns i ett systemperspektiv på pedagogisk utveckling? Med bas i vår och andras forskning, vad innebär hållbarhet i utvecklingen av pedagogisk verksamhet? Hur ser möjliga modeller ut för att implementera högskolepedagogisk forskning i olika utbildningsmiljöer? Vilken bäring har våra resultat i andra utbildningsmiljöer?
|
|
| 6. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Lessons learned : towards a framework for integration of theory and practice in academic development
- 2019
-
Ingår i: International journal for academic development. - 1360-144X .- 1470-1324. ; 24:4, s. 369-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, I describe an approach to the integration of theory and practice at the intrapersonal, interpersonal, and organizational levels. The results of the research projects in which I have been involved over the last ten years are used to illustrate how these three levels have facilitated the identification of three tensions. These tensions together create a framework that can help academic developers better understand how to approach the challenges of advocating for the integration of higher education theory with academic practice in their own institutional environments, and how this integration is linked to existing higher education literature.
|
|
| 7. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Pedagogiska ambassadörer - förändringsagenter på hemmaplan
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: Trots ökade krav på högskolepedagogisk utbildning, höjda röster från studentföreträdare och en kontinuerligt växande skara pedagogiska utvecklare är svårigheterna att etablera pedagogiska samtal på institutionsnivå påtagliga. Förekomsten av kontinuerliga pedagogiska samtal tillsammans med en delande kultur, en praxisgemenskap (Wenger, 1998), där undervisning ses som ett gemensamt ansvar som man delar med sig av – i med- och motgång – har i studier visat sig utgöra en knäckfråga för s k starka microkulturer (Roxå & Mårtensson, 2011).Denna studie har sin utgångspunkt i initiativet att etablera en modell med pedagogiska ambassadörskap vid Stockholms Universitet. Syftet med pedagogiska ambassadörskap var att skapa ett närmare samarbete mellan den pedagogiska utvecklingsenheten CeUL och institutionerna genom ett tydligt partnerskap (Bolander Laksov et al. 2008). Sedan 2015 har Centrum för universitetslärarutbildning, CeUL, årligen utlyst möjligheten för 8-10 institutioner att under ett år ha en pedagogisk ambassadör. Ambassadören arbetar på uppdrag av och med stöd från CeUL, med ett lokalt pedagogiskt utvecklingsprojekt och ska bidra till att skapa kontinuerliga pedagogiska samtal i den egna institutionsmiljön.24 intervjuer har genomförts med de 12 första pedagogiska ambassadörerna och prefekterna vid deras institutioner för att undersöka hur syftet hade uppfyllts. Genom tematiska innehållsanalyser sökte jag efter mönster i intervjumaterialet (Vaismoradi, Turunen & Bondas, 2013).De preliminära resultaten visar på flera överlappande teman. Exempel på faktorer som framkom som viktiga för de pedagogiska ambassadörskapen var fokus på pedagogiska frågor, syn på ledarskap och engagemang. Ett viktigt tema under processen var hur de pedagogiska ambassadörerna erhöll legitimitet i sitt pedagogiska ledarskap (Bolander Laksov & Tomson, 2017), där ambassadörer och prefekter tog olika roller. Resultaten av analysen kommer att presenteras vid konferensen.Denna studie ger värdefulla insikter i möjligheterna förknippade med pedagogiskt förändringsarbete på organisationsnivå genom pedagogiska ambassadörskap i nära anknytning till den högskolepedagogiska utvecklingsverksamheten.
|
|
| 8. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Samspelet mellan lärandemiljö och lärande
- 2016
-
Ingår i: Framtidens lärandemiljöer. - : Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). - 9789198335903 ; , s. 95-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under det senaste decenniet har intresset för lärandemiljöns roll inom högre utbildning ökat. Värdet av lärandemiljön för kvaliteten på utbildning stöds av forskningsresultaten och det är allmänt erkänt att miljön utgör en viktig faktor för en effektiv utbildning och påverkar studenternas beteende och välbefinnande (Soemantriet al., 2010, Dent and Harden, 2013). Syftet med föreliggande kapitel är att tydliggöra om och på vilket sätt lärandemiljön har betydelse för lärandet, vad det finns för empiriskt underlag i dagsläget och vad detta samband kan tänkas bero på. Kapitlet inleds med ett avsnitt om tillgänglig evidens kring olika aspekter på lärandemiljön, den fysiska, IT-miljöer och lärplattformar, och hur detta länkar till utbildningsklimat eller kultur. Därefter följer ett avsnitt om de underliggande tankesystem som präglar lärandemiljön. Kapitlet avslutas med en diskussion om utmaningar och möjligheter baserat på ovanstående, för både studenter och lärare samt några rekommendationer som resultat av resonemanget.
|
|
| 9. |
- Elmberger, Agnes, et al.
(författare)
-
From faculty development program to educational change in the clinical workplace : exploring the transfer of educational innovations through activity theory
- 2018
-
Ingår i: Amee 2018: Educating the Future Healthcare Professional and the Roles of the Teacher. ; , s. 51-51
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BackgroundFaculty development programs (FD) are aiming to advance the teaching practice in health professions education (HPE) by equipping teachers with knowledge and skills as professional educators. Research on faculty development has focused on scope and effectiveness of FD, however, little is regarding how knowledge learned in FD is transformed into the workplace and how change may happen as a result of FD. Drawing on activity theory and its notion of individual action as closely connected to context, we sought to explore the transfer of educational innovations into the clinical workplace . Summary of workFive interprofessional teams of clinical teachers attended a one-year FDP where they created and transferred educational innovations to their workplaces. The participants were interviewed in 3 focus groups at the end of the program, and analyzed thematically. The findings were discussed in relation to activity theory.Summary of resultsTransfer of the educational innovation was characterized by three interacting and iterative processes: the educational innovation itself 1) the innovation process, including time and support during development as well as the development of the aim of the innovation; 2) the clinical workplace process, including interactions with the workplace, acquiring mandate to change, communication and negotiation; 3) team process, including team development, collective action and adopting new roles.Discussion and ConclusionsUnderstanding change and pedagogical knowledge transfer is central in developing and sustaining educational scholarship and high quality teaching in HPE. This study suggest that transfer of educational innovations created in a FDP comprise multiple interacting processes taking place in two activity systems, the workplace and the team. Contradictions arise between these systems as they have partly differing objects.Take-home MessagesAs transfer between faculty development and teaching practices seem to be a case of interlinked processes in multiple social systems, faculty development should support participants in navigating this transfer and consider the workplace as an active part in the process.
|
|
| 10. |
- Liljedahl, Matilda, et al.
(författare)
-
What students really learn : contrasting medical and nursing students' experiences of the clinical learning environment
- 2015
-
Ingår i: Advances in Health Sciences Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1382-4996 .- 1573-1677. ; 20:3, s. 765-779
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores and contrasts undergraduate medical and nursing students' experiences of the clinical learning environment. Using a sociocultural perspective of learning and an interpretative approach, 15 in-depth interviews with medical and nursing students were analysed with content analysis. Students' experiences are described using a framework of 'before', 'during' and 'after' clinical placements. Three major themes emerged from the analysis, contrasting the medical and nursing students' experiences of the clinical learning environment: (1) expectations of the placement; (2) relationship with the supervisor; and (3) focus of learning. The findings offer an increased understanding of how medical and nursing students learn in the clinical setting; they also show that the clinical learning environment contributes to the socialisation process of students not only into their future profession, but also into their role as learners. Differences between the two professions should be taken into consideration when designing interprofessional learning activities. Also, the findings can be used as a tool for clinical supervisors in the reflection on how student learning in the clinical learning environment can be improved.
|
|
