| 1. |
- Högberg, Thomas, et al.
(författare)
-
Sequential adjuvant chemotherapy and radiotherapy in endometrial cancer-Results from two randomised studies.
- 2010
-
Ingår i: European Journal of Cancer. - : Elsevier. - 0959-8049 .- 1879-0852. ; 46:13, s. 2422-2431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION: Endometrial cancer patients with high grade tumours, deep myometrial invasion or advanced stage disease have a poor prognosis. Randomised studies have demonstrated the prevention of loco-regional relapses with radiotherapy (RT) with no effect on overall survival (OS). The possible additive effect of chemotherapy (CT) remains unclear. Two randomised clinical trials (NSGO-EC-9501/EORTC-55991 and MaNGO ILIADE-III) were undertaken to clarify if sequential combination of chemotherapy and radiotherapy improves progression-free survival (PFS) in high-risk endometrial cancer. The two studies were pooled. METHODS: Patients (n=540; 534 evaluable) with operated endometrial cancer International Federation of Obstetrics and Gynaecology (FIGO) stage I-III with no residual tumour and prognostic factors implying high-risk were randomly allocated to adjuvant radiotherapy with or without sequential chemotherapy. RESULTS: In the NSGO/EORTC study, the combined modality treatment was associated with 36% reduction in the risk for relapse or death (hazard ratio (HR) 0.64, 95%confidence interval (CI) 0.41-0.99; P=0.04); two-sided tests were used. The result from the Gynaecologic Oncology group at the Mario Negri Institute (MaNGO)-study pointed in the same direction (HR 0.61), but was not significant. In the combined analysis, the estimate of risk for relapse or death was similar but with narrower confidence limits (HR 0.63, CI 0.44-0.89; P=0.009). Neither study showed significant differences in the overall survival. In the combined analysis, overall survival approached statistical significance (HR 0.69, CI 0.46-1.03; P=0.07) and cancer-specific survival (CSS) was significant (HR 0.55, CI 0.35-0.88; P=0.01). CONCLUSION: Addition of adjuvant chemotherapy to radiation improves progression-free survival in operated endometrial cancer patients with no residual tumour and a high-risk profile. A remaining question for future studies is if addition of radiotherapy to chemotherapy improves the results.
|
|
| 2. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Anaerob behandling av blekeriavloppsvatten
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för anaerob behandling av blekeriavloppsvatten genomfördes under budgetåret 86/87 lab.skaleförsök i kontinuerligt arbetande slamodlingsreaktorer. Syftet var att under vissa preciserade förutsättningar odla fram anaeroba slam och studera dessas förmåga att under specifika betingelser deklorera klororganiskt material i blekeriavloppsvatten. De producerade slammen studerades även med avseende på inhiberingseffekter och toxicitet gentemot några enskilda klororganiska fenoler, som är vanligt förekommande i blekerivatten (p-klorfenol och 2, 4-diklorfenol). För dessa försök användes serumflaskteknik i ett modifierat satsförfarande. Tre stycken anaeroba slamkulturer odlades fram, vilka adapterats till att bryta ner lågmolekylära organiska ämnen, metanol, myrsyra och enkla sockerarter i blekeriavloppsvatten. Två av dessa slamkulturer arbetade vid pH 7, hade slamåldrar på 10 resp. 40 dygn och producerade biogas. Den tredje kulturen arbetade vid pH 5, vid en slamålder överstigande 30 dygn, och hade ingen biogasproduktion. Vi fann att i slamodlingsreaktorerna reducerades 50-70% av halten organiskt bunden klor (mätt som AOX). Det tillsatta blekerivattnets (4C90+D10)+E) COD-innehåll representerade emellertid endast en mindre del (ca 7%) av den totala belastningen i odlingskärlen
|
|
| 3. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Boman, Bengt, et al.
(författare)
-
Anaerob-aerob drift av luftade dammar för skogsindustriell avloppsvattenrening
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Möjligheter att åstadkomma elenergibesparingar inom skogsindustrin genom modifiering av luftade dammar till anaerob-aerob drift har studerats i laboratorieskala. I tre parallella system behandlades avloppsvatten från tillverkning av såväl oblekt som blekt sulfatmassa samt avloppsvatten från CTMP-tillverkning. I samtliga 7 genomförda försök var den totala uppehållstiden 7 dygn. Behandlingen genomfördes vid rumstemperatur (20-22ºC) efter pH-justering, men utan tillsats av närsalter. Inverkan av avloppsvattnets uppehållstid under anaeroba betingelser liksom inverkan av slamrecirkulering undersöktes. Uppehållstiden i det anaeroba steget var härvid antingen 2,3 eller 4,6 dygn, dvs antingen 33 eller 66% av dammens totalvolym utgjorde ett anaerobt behandlingssteg. Ett kontrollförsök drevs under betingelser motsvarande de som upprätthålls sommartid i konventionella luftade dammar, dvs med hela volymen luftad. Försöksresultaten visar att för avloppsvatten från såväl oblekt som blekt sulfatmassa kan samma eller bättre behandlingsresultat erhållas vid övergång från helt anaerob till kombinerad anaerob-aerob drift
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Boman, Bengt, et al.
(författare)
-
Anaerob rening av CTMB-avloppsvatten.
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom föreliggande projekt har den anaeroba reningsteknikens tillämpbarhet på skogsindustriella avloppsvatten studerats. I detta syfte har försök i halvstor skala utförts i en reaktor av typ anaerob filter. Denna reaktortyp anses representera en teknik med vissa fördelar jämfört med den mer etablerade kontaktreaktorprincipen (frisvävande slamflockar), vilken för jämförelsens skull testades i en parallellt gående reaktor av samma storlek. Som komplement till dessa försök genomfördes en försöksserie med anseroba filter i laboratorieskala. Försöken i halvstor skala avslutades dessutom med en relativt kort test av en anaerob försöksprocess, i vilken kontaktreaktorn och filtret seriekopplades. Till försöksverksamheten valdes CTMP-avloppsvatten, vilket motiverades av dess karaktär av 'framtidsvatten', dvs det utgjorde ett relativt okänt avloppsvatten från en massatyp med hög framtida tillverkningspotential. Genom inledande försök i laboratorieskala erhölls indikationer på att det föreligger stora skillnader avseende den anaeroba behandlingsbarheten för CTMP-avloppsvatten från olika fabriker. Försöken i halvstor skala har visat att anaerob behandling av CTMP-avloppsvatten från Rockhammars Bruk kan ge en maximal COD-reduktion på ca 70%, analyserat på ofiltrerat ingående vatten och filtrerat utgående vatten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Boman, Bengt, et al.
(författare)
-
Biologisk rening av avloppsvatten från koksverk.
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Toxiska ämnen i avloppsvatten medför ofta att biologisk rening, enligt främst aktivt slamprocessen, uppvisar stor driftstabilitet och låg reningseffekt. Ett exempel härpå utgör koksverksavloppsvatten. Projektet avsåg att genom försök i pilotskala studera dessa förhållanden vid koksverket i Luleå och belysa olika möjligheter till förbättring av aktivt slamprocessen vid rening av avloppsvatten med karaktäristika av koksverksvattentyp. Försöken i pilotskala har dock inte kunnat förbättra de resultat, som normalt erhålles i den fullstora reningsanläggningen.
|
|
