| 1. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Comparing performance measurement for industrial maintenance and facility management
- 2018
-
Ingår i: Revue Europeenne d' Economie et Management des Services. - 2497-0107. ; 1:5, s. 45-63
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Performance indicators for industrial maintenance differ from those used for facility management. Based on the concept of measurement cost and recent survey articles, the organizational contexts, including service triads, servitization, as well as outcome-based contracts, are analysed. Differences are attributed to customer orientation, precision of initial status documentation and relative importance of subjective evaluations of performance.
|
|
| 2. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Construction economics and economics journals
- 2018
-
Ingår i: Construction Management and Economics. - : Informa UK Limited. - 1466-433X .- 0144-6193. ; 36:3, s. 175-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has been asked whether construction economics has achieved the position of an academic (sub-)discipline. The main question addressed here is if there are signs of a widening gap between construction economics and mainstream economics. Full text searches in three top economics journals and in Construction Management and Economics have been performed, as well as an analysis of how a broader range of economics journals have combined the construction industry topic with other topics. Results include that authors in the three top economics journals never cite articles in Construction Management and Economics, although citations in the opposite direction are frequent. Economics journals in general are found to combine the Journal of Economic Literature L74 code (Construction) mostly with codes from financial economics, macroeconomics and economic development. For 2013-2016, the strongest new combinations with construction are with Firm Behavior – Empirical Analysis, Accounting and Climate – Natural Disasters and their Management. Finally, the importance for construction economists of access to big data is emphasized.
|
|
| 3. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Coordination in slowly emerging service ecosystems: Construction history
- 2016
-
Ingår i: Revue Europeenne d' Economie et Management des Services. - 2497-0107. ; 2:2, s. 17-41
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The purpose here is to map long-term structural changes in construction ecosystems and to trace the historical forces leading to these changes. Input/output statistics reveal a growing importance of professional services for the construction industry. Ecosystem change appears as originating primarily with government customers, who are more able to effect institutional change. Over time, customers have retreated from coordinating multiple providers of increasingly specialized services.
|
|
| 4. |
- Bröchner, Jan, 1948, et al.
(författare)
-
From ideas to construction innovations: firms and universities collaborating
- 2016
-
Ingår i: Construction Economics and Building. - 2204-9029. ; 16:1, s. 76-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose here is to study patterns of project collaboration found in one government supported programme for construction innovation. Preferred types of interaction were identified using data from two questionnaire surveys, one with experienced construction sector respondents and one aimed at construction researchers. All sixteen development projects within the Swedish Bygginnovationen programme were investigated, relying on documents and a survey of project managers. Important types of interaction, according to construction respondents, are informal contacts, joint research projects and staff mobility. For university respondents, informal contacts is also seen as the most important type of interaction, followed by MSc thesis work in firms and industrial PhD candidates. Grant applicants from manufacturing depended more on university laboratories and were less sensitive to firm/university distance. Laboratory use was also more frequent for projects relying on the field of materials engineering. In conclusion, there is a consensus about which types of collaboration are valuable. The broadness of participation in the programme, ranging over many industries, both as to origin of ideas and ultimate applications, reaches beyond narrow interpretations of the construction industry. Policy makers should recognize the innovation importance of university laboratory facilities and field testing, rather than seeing researchers as sources of ideas.
|
|
| 5. |
- Bröchner, Jan, 1948, et al.
(författare)
-
Från idé till affär: Framgångsrika innovationsprocesser inom samhällsbyggandet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose has been to identify conditions essential for innovative ideas to be developed into commercial products, services and processes within the field of the built environment. The analysis of projects awarded innovation grants within the Bygginnovationen programme has been intended to emphasize the possibilities for firms to select strategies for initiating and exploiting innovative ideas.Innovation and planning grants for 87 projects through Bygginnovationen were listed and analysed. A workshop with construction sector experts made an in-depth study of documentation related to five representative projects. Results were used for designing a questionnaire sent to 76 grant recipients. Analysis of the 62 responses included reasons for projects not having been commercialized at the time of the survey and also recipient views on the advice given by the Bygginnovationen Business Council.Applicant firms were found to belong to a broad range of industries. Firms that had successfully commercialized their ideas were slightly younger and had slightly more employees than those who had not (yet) been able to reach the market. One fifth of all supported project ideas had been commercialized, and for most of the remaining projects, development was still going on. The greatest obstacle to commercialization appears to be complexity of the project idea, followed by insufficient market size. Advice given by the Bygginnovationen Business Council was often seen by applicants as helpful, and a frequent consequence was that projects were strengthened by supplementary competences.
|
|
| 6. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Fungerar funktionskrav?
- 2018
-
Ingår i: Klokare upphandling. - 9789170639784 ; , s. 17-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Fungerar funktionskrav?
- 2019
-
Ingår i: PLAN. - 0032-0560. ; 74:7-8, s. 7-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bröchner, Jan, 1948, et al.
(författare)
-
Guest editor note
- 2019
-
Ingår i: Facilities. - 0263-2772. ; 37:9-10, s. 526-526
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Hur det gick för SBUF-stödda doktorander: En enkätundersökning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det totala antalet doktorsavhandlingar som har mottagit bidrag från SBUF och lagts fram mellan 1991 och 2014 är omkring 150. Undersökningen syftar till att kartlägga effekterna av SBUF-stöd till doktorandprojekt, både i ett företagsperspektiv och i ett individperspektiv. Det är de utexaminerade doktorernas subjektiva uppfattningar om effekter som har lagts till grund för analysen. Särskilt har analyserats betydelsen av ha varit industridoktorand eller ha deltagit i en forskarskola. Tidigare undersökningar i Sverige och internationellt har gällt själva doktorandtiden och ibland också den följande karriären. Det har nästan helt saknats studier av vilka effekter som de forskarutbildade har haft i de företag där de har varit eller blivit anställda. Undersökningen har utgått från SBUF:s förteckning med totalt 148 doktorsavhandlingar under perioden 1991-2014. Data för individuella bakgrundsvariabler har samlats in och en webbenkät har utformats. Totalt har 125 svar erhållits, vilket betyder att 86 % har besvarat enkäten. I enkäten ingick sju påståenden om hur forskarutbildningen har påverkat individen och nio om hur man bedömer att forskarutbildningen har påverkat företagets lönsamhet. Separata redovisningar har gjorts för två olika perioder, män och kvinnor samt industridoktorander och deltagare i forskarskolor. Ämnesmässigt finns det en tydlig profilskillnad mellan män och kvinnor: avhandlingar som gällt anläggningar och material, dominerande bland de manliga doktorerna, har varit lika många som de som behandlat management och affärsrelationer när författarna är kvinnor. Jämfört med andra doktorer i undersökningen är det en mycket större andel av industridoktoranderna som idag arbetar i ett entreprenadföretag, och å andra sidan klart färre inom högskola eller forskningsinstitut. Tre av påståendena om individuella effekter av att ha doktorerat har fått störst uppslutning: ”snabbare kan inhämta relevant kunskap”, ”värt uppoffringen att doktorera” och ”skaffa en bättre helhetssyn”. Nio av tio doktorer anser att det var värt uppoffringen att doktorera. Vilken är de viktigaste nyttoeffekterna sett ur näringslivets perspektiv? I fråga om i vad mån man bedömer att forskarutbildningen har påverkat företagets lönsamhet instämmer respondenterna i första hand med påståenden om ”samverka med kvalificerade uppdragsgivare” och ”planera och genomföra FoU-projekt”. Samtidigt bör man notera att det finns en spridning i svaren, och detta återspeglas i de många fritt formulerade kommentarer som har lämnats i enkäten. Det handlar i många fall både om kvaliteten hos olika forskningsmiljöer och olika miljöer i företagen. Det framstår som viktigt att företagen engagerar sig i att ta hand om dem som har doktorerat, för att säkra att både företag och individer får bästa möjliga utbyte av forskarstudierna.
|
|
