| 1. |
|
|
| 2. |
- Herlitz, Johan, et al.
(författare)
-
Suspicion and treatment of severe sepsis : An overview of the prehospital chain of care
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine. - : BioMed Central. - 1757-7241. ; 20:42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundSepsis is a life-threatening condition where the risk of death has been reported to be even higher than that associated with the major complications of atherosclerosis, i.e. myocardial infarction and stroke. In all three conditions, early treatment could limit organ dysfunction and thereby improve the prognosis.AimTo describe what has been published in the literature a/ with regard to the association between delay until start of treatment and outcome in sepsis with the emphasis on the pre-hospital phase and b/ to present published data and the opportunity to improve various links in the pre-hospital chain of care in sepsis.MethodsA literature search was performed on the PubMed, Embase (Ovid SP) and Cochrane Library databases.ResultsIn overall terms, we found a small number of articles (n=12 of 1,162 unique hits) which addressed the prehospital phase. For each hour of delay until the start of antibiotics, the prognosis appeared to become worse. However, there was no evidence that prehospital treatment improved the prognosis.Studies indicated that about half of the patients with severe sepsis used the emergency medical service (EMS) for transport to hospital. Patients who used the EMS experienced a shorter delay to treatment with antibiotics and the start of early goal-directed therapy (EGDT). Among EMS-transported patients, those in whom the EMS staff already suspected sepsis at the scene had a shorter delay to treatment with antibiotics and the start of EGDT.There are insufficient data on other links in the prehospital chain of care, i.e. patients, bystanders and dispatchers.ConclusionSevere sepsis is a life-threatening condition. Previous studies suggest that, with every hour of delay until the start of antibiotics, the prognosis deteriorates. About half of the patients use the EMS. We need to know more about the present situation with regard to the different links in the prehospital chain of care in sepsis.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Christer, et al.
(författare)
-
Nationella regler krävs för ambulanssjukvård
- 2011
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2011-11-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Sverige är det upp till varje landsting att bestämma hur snabbt en ambulans ska vara på plats. I stället borde det finnas nationella riktlinjer kring hur tillgängligheten ska se ut, skriver flera ambulanssjuksköterskor.
|
|
| 4. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
Att vara patient inom ambulanssjukvården
- 2012
-
Ingår i: Akut vård ur ett patientperspektiv. - : Studentlitteratur AB. - 9789144071008 ; , s. 29-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
Balancing Between Closeness and Distance : Emergency medical services personnel’s experiences of caring for families at out-of-hospital cardiac arrests and deaths
- 2012
-
Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine. - Cambridge : Cambridge University Press. - 1049-023X .- 1945-1938. ; 27:1, s. 42-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) is a lethal health problem thataffects between 236,000 and 325,000 people in the United States each year. As resuscitationattempts are unsuccessful in 70-98% of OHCA cases, Emergency Medical Services(EMS) personnel often face the needs of bereaved family members.Problem: Decisions to continue or terminate resuscitation at OHCA are influenced byfactors other than patient clinical characteristics, such as EMS personnel’s knowledge,attitudes, and beliefs regarding family emotional preparedness. However, there is littleresearch exploring how EMS personnel care for bereaved family members, or how theyare affected by family dynamics and the emotional contexts. The aim of this study is toanalyze EMS personnel’s experiences of caring for families when patients suffer cardiacarrest and sudden death.Methods: The study is based on a hermeneutic lifeworld approach. Qualitative interviewswere conducted with 10 EMS personnel from an EMS agency in southern Sweden.Results: The EMS personnel interviewed felt responsible for both patient care and familycare, and sometimes failed to prioritize these responsibilities as a result of their ownperceptions, feelings and reactions. Moving from patient care to family care implied amovement from well-structured guidance to a situational response, where the personnelwere forced to balance between interpretive reasoning and a more direct emotionalresponse, at their own discretion. With such affective responses in decision-making, thepersonnel risked erroneous conclusions and care relationships with elements of dishonesty,misguided benevolence and false hopes. The ability to recognize and respond to people’sexistential questions and needs was essential. It was dependent on the EMS personnel’sbalance between closeness and distance, and on their courage in facing the emotionalexpressions of the families, as well as the personnel’s own vulnerability. The presence offamily members placed great demands on mobility (moving from patient care to familycare) in the decision-making process, invoking a need for ethical competence.Conclusion: Ethical caring competence is needed in the care of bereaved family membersto avoid additional suffering. Opportunities to reflect on these situations within a frameworkof care ethics, continuous moral education, and clinical ethics training are needed.Support in dealing with personal discomfort and clear guidelines on family support couldbenefit EMS personnel.Bremer A, Dahlberg K, Sandman
|
|
| 6. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
Caring for families at sudden cardiac death : A balance between closeness and distance
- 2012
-
Ingår i: The 26th Conference of the European Society for Philosophy of Medicine and Health Care.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) is a lethal health problem that affects more than half a million people in the United States and Europe each year. As resuscitation attempts are unsuccessful in most of the cases, ambulance professionals often face the needs of bereaved family members. Decisions to continue or terminate resuscitation attempts at OHCA are influenced by factors other than patient clinical characteristics, such as the personnel’s knowledge, attitudes, and beliefs regarding family emotional preparedness. Research exploring how ambulance personnel are affected by family dynamics and the emotional context, and how they are able to provide care for bereaved family members is sparse. It is also a lack of research into why ambulance professionals sometimes administer physiologically futile cardiopulmonary resuscitation (CPR) to patients with cardiac arrest to benefit family members. This way of meeting families’ grief reactions implies ethical problems. Based on an empirical study of ambulance professional’s experiences of caring for families when patients suffer cardiac arrest and sudden death, and an ethical analysis exploring arguments for providing physiologically futile CPR, the issue of caring for bereaved family members in ethical good and bad ways is explored. The empirical study results show that ambulance personnel experience a concomitant responsibility, sometimes failing to prioritize between responsibilities as a result of their own perceptions, feelings and reactions. Moving from patient care to family care imply a movement from well-structured guidance to a situational response where the personnel are forced to balance between interpretive reasoning and a more direct emotional response at their own discretion. With such affective response in decision-making, the personnel risk erroneous conclusions and care relationships with elements of dishonesty, misguided benevolence and false hopes. The ability to recognize and respond to people’s existential questions and needs is essential, and dependent on the ambulance personnel’s balance between closeness and distance, and on their courage to meet emotional expressions of the families, as well as the personnel’s own vulnerability. A need for ethical competence is invoked by the presence of family members, placing great demands on mobility in the decision-making process, between medical care of the patient and caring for family members. The conclusion is that the strategy of ambulance professionals in the care of bereaved family members should be to avoid additional suffering by focusing on the relevant care needs of the family members and provide support, arrange for a peaceful environment and administer acute grief counseling at the scene, which might call for a developed ethical caring competence. Opportunities to reflect on these situations within a framework of care ethics, continuous moral education, and clinical ethics training are needed. Ambulance personnel also need training in awareness of the needs of families suffering sudden bereavement, as well as support and help to deal with personal discomfort.
|
|
| 7. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
"Ej HLR” : Rätten att få dö
- 2013
-
Ingår i: HLR 2013. Malmö 2013-10-22.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
En andra chans
- 2012
-
Ingår i: Forskning för hälsa. - : Hjärt-Lungfonden. - 1653-9753. ; :3, s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Överlevare av plötsligt hjärtstopp utanförsjukhus är en unik och växande patientgrupp.Men hur blir livet efteråt?Frågeställningen finns med i denforskning Anders Bremer bedriver och som tidigarei år utmynnade i en avhandling. I syfte att beskrivasamtliga inblandades erfarenheter vid plötsligthjärtstopp intervjuade han överlevare, närståendeoch ambulanspersonal, som inte sällan ställs införetiska frågeställningar vid hjärtstopp.
|
|
| 9. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på HLR
- 2011
-
Ingår i: HLR 2011. - : HLR rådet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hälso- och sjukvårdens övergripande mål kan uttryckas som främjande av optimal livslängd med god livskvalitet och ett gott liv. Målet kan betraktas som etiskt. Vid en patients hjärtstopp är målet med den medicinska behandlingen (hjärtlungräddning, HLR) att personen överlever med åtminstone acceptabel livskvalitet. I det akuta, prehospitala skedet är det dock svårt att bedöma utfallet avseende framtida livskvalitet förutom i vissa få och relativt välbestämda fall. Det är dessutom svårt att få vetskap om patientens eventuella önskemål om sin vård. Som regel påbörjas därför HLR. Etiska riktlinjer kan ge viss vägledning i beslut om att avbryta HLR när det finns skäl att tro att målet inte kan uppnås. Ramarna för sådana riktlinjer bygger på respekt för patientens autonomi och integritet, rättvisa samt rimlighet i vårdarens yrkesroll. Detta innebära exempelvis respekt för patientens eventuella önskemål avseende HLR, undvikande av att patienten exponeras samt ansvar för att resurserna används så rättvist som möjligt. Det sistnämnda kan ibland innebära att ambulanspersonal avviker från en HLR-plats efter att HLR avbrutits för något som är viktigare än vården av närstående. Vård av närstående bör dock betraktas som en rimlig uppgift i ambulanspersonalens yrkesroll där ansvaret handlar om att tillvarata närståendes kunskap och erfarenhet, visa dem omtanke och respekt samt ge stöd, vägledning och information. Närståendes delaktighet ska främjas och kommunikationen med dem ske respektfullt, lyhört och empatiskt. Närståendes initiala roll vid en patients hjärtstopp är viktig genom att de kan bidra med värdefull informa-tion om patienten och även återge patientens vilja i förekommande fall. I händelse av att patienten avlider är målet att lindra närståendes lidande. Forskning visar dock att ambulanspersonalens uppfattningar om närståendevården och närståendes närvaro under HLR varierar från att anses som viktig för närståendes sorgeprocess och återhämtning, till att inte ingå i vårdarrollen, negativt påverka HLR-beslut och innebära emotionell belastning för vårdarna. Närståendes närvaro vid HLR tycks för en del ambulanspersonal innebära svårigheter att ge närstående emotionellt stöd och ibland leda till att HLR fortsätter längre än vad som är medici-niskt motiverat, antingen som ett sätt att lindra närståendes lidande eller för att vårdarna inte förmår att skifta från patientvård till vårdande av närstående. Att utföra HLR för någon annan skull än för patienten och längre än medicinskt motiverat är emellertid etiskt tveksamt och flyttar dessutom fokus från närståendes behov. Närståendes känslor av överväldigande ansvar och ofrivillig ensamhet belyser istället vikten av att uppmärksamhet på närståendes verkliga behov, främjande av kontrollkänsla och försök till skuldavlastning. Ambulanspersonalens uppriktighet, medmänsklighet och närvaro framstår som centrala aspekter i en etiskt god vård av närstående i samband med en patients hjärtstopp och plötsliga död.
|
|
| 10. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
Etiska aspekter vid HLR
- 2012
-
Ingår i: Hjärtstoppsymposium 2012, Stockholm, Sverige 24 April.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
