| 1. |
- Brunnström, Pål
(författare)
-
”Det rättvisaste är utan tvekan, att personalen i samtliga fabriker ha lika stora förtjänstmöjligheter” : Moralisk ekonomi i relationen mellan arbetare och kapitalägare
- 2017
-
Ingår i: Berättelser om arbete, arbetare och arbetarrörelse. - : Centrum för arbetarhistoria. - 9789197966146 ; , s. 182-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- E.P. Thompsons lanserade 1971 begreppet ”moral economy” som ett sätt att begripliggöra arbetarklassprotester i England under 1700-talet. Kraven handlade om att priserna på bröd och spannmål skulle sättas utifrån moraliska principer snarare än marknadsekonomiska. Thompson exkluderar explicit paternalism och de praktiker av över och underordning som kopplas till begreppet från det han menar med moralisk ekonomi, men den här texten argumenterar för att det finns ett värde i att vidga begreppet till att omfatta alla typer av moraliskt och etiskt baserade ekonomiska logiker. Moralisk ekonomi används då som ett generiskt begrepp för att mer allmänt tänka kring de normer som gäller för ekonomiska relationer, bortom de specifika historiska skeendena. Ansatsen ligger i linje med James C Scotts användning av begreppet och det sätt som det använts i senare forskning. De teoritiska poängerna illustreras utifrån ett empiriska material och forskningsläge som behandlar vad som hände i den lilla gotländska orten Slite när den tidigare lokalt ägda cementfabriken 1931 köptes upp av storkoncernen Skånska Cementaktiebolaget. Materialet består i huvudsak av brev skriva till och av Ernst Wehtje den yngre, verkställande direktör för Skånska Cementaktiebolaget och centralfigur i Wehtje-koncernen, en av dåtidens mäktigaste företagsgrupper, samt högerpolitiker och ledande person i Industriförbundet. Moralisk ekonomi används i texten som ett sätt att betona föränderligheten i de värderingssystem som styr ekonomiska praktiker, hur de kan sammansmälta och förhandlas med alternativa moraluppsättningar och utifrån föränderliga maktrelationer. Begreppet ska inte ställas i motsättning till analyser som lyfter fram materiellt baserade maktordningar som klass, utan att den moraliska ekonomin blir det ideologiska uttryck som används för att förklara och legitimera de maktordningar som uppstår även utifrån andra logiker. Särskilt betonas de dubbelriktade relationer mellan arbetare och kapitalägare som är synliga i exemplet, där uppfattningar om legitima krav från arbetargrupper sammanvävs med föreställningar om kapitalägarnas förpliktelser, i linje med delar av forskningsläget och i anslutning till Gramscis hegemonibegrepp.
|
|
| 2. |
- Brunnström, Pål, et al.
(författare)
-
Samverkan inom forskning : Malmö universitets arbete för att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen är att ta fram ett förslag på en satsning för att understödja, följa upp och utveckla Malmö högskolas forskningssamverkan. Forskningsläget visar att det finns stora skillnader i hur samverkan bedrivs vid olika institutioner och olika lärosäten. Utifrån det övergripande syftet genomförs därför två olika undersökningar: Dels undersöks de samverkansaktiviteter som Malmö högskola och forskare vid högskolan är inblandade i idag, genom intervjuer med forskare, ledning och externa samverkanspartner. Dels undersöks exempel på framgångsrik forskningssamverkan som bedrivs vid andra lärosäten, via studiebesök på dessa och intervjuer med centrala personer. Undersökningen resulterar i ett antal förslag på åtgärder, inom följande områden: Kommunikation, Organisatorisk förändring och stödåtgärder, Resurser och incitament, Ledning, reglering och styrdokument, Kunskapsutveckling samt Kompetensutveckling och utbildning. Projektet har finanseriets av Vinnova.
|
|
