| 1. |
- Caplat, Paul, et al.
(författare)
-
Looking beyond the mountain: dispersal barriers in a changing world
- 2016
-
Ingår i: Frontiers in Ecology and the Environment. - : Wiley. - 1540-9295 .- 1540-9309. ; 14:5, s. 262-269
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dispersal barriers have demographic, evolutionary, and ecosystem-wide consequences. With ongoing changes in the environment, some dispersal barriers will likely disappear while new ones will appear, and it is crucial to understand these dynamics to forecast species' distributions and adaptive potential. Here we review recent literature on the ecological and evolutionary aspects of dispersal to highlight key dynamics of dispersal barriers in the face of global change. After defining dispersal barriers, we explain that a better understanding of their dynamics requires identifying the barrier types that are most susceptible to change and predicting species' responses. This knowledge is a prerequisite for designing management strategies to increase or reduce connectivity, and maintain adaptive potential. Our intent is to motivate researchers to explicitly consider dispersal barriers in order to better forecast the dynamics of species and ecosystems subject to global change.
|
|
| 2. |
- Estrada, Alba, et al.
(författare)
-
Usefulness of Species Traits in Predicting Range Shifts.
- 2016
-
Ingår i: Trends in Ecology & Evolution. - : Elsevier BV. - 1872-8383 .- 0169-5347.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Information on the ecological traits of species might improve predictions of climate-driven range shifts. However, the usefulness of traits is usually assumed rather than quantified. Here, we present a framework to identify the most informative traits, based on four key range-shift processes: emigration of individuals or propagules away from the natal location; the distance a species can move; establishment of self-sustaining populations; and proliferation following establishment. We propose a framework that categorises traits according to their contribution to range-shift processes. We demonstrate how the framework enables the predictive value of traits to be evaluated empirically and how this categorisation can be used to better understand range-shift processes; we also illustrate how range-shift estimates can be improved.
|
|
| 3. |
- Haslund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Bra vallersättning och kompensationsstöd? : Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Positiva och negativa miljöeffekterVallersättningen och kompensationsstödet leder båda till att arealen vall och antalet nötkreatur ökar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling på biologisk mångfald, både när det gäller sällsynta arter och ekosystemtjänster, är otillräckligt känd. Kompensationsstödet gör det företagsekonomiskt lönsamt att hävda betydligt större areal permanent betesmark, men vallersättningen leder däremot till något lägre betesareal.Det svenska jordbrukets kväve- och fosforläckage har varit lägre under de bådaanalyserade programperioderna tack vare vallersättningen. Under perioden 2015–20 är kväveläckaget är lägre än vad det skulle ha varit utan stödet också i slättbygderna, till skillnad från i landsbygdsprogrammets föregåendeperiod 2007–14. Kompensationsstödet medför tvärtom att växtnäringsläckagetär högre än vad det skulle vara om stödet inte fanns. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket påverkas inte mycket av dessa stöd under perioden 2015–20. Kompensationsstödet har under båda perioderna medfört stora utsläpp av växthusgaser. Vallersättningen är däremot bra ur klimatsynpunkt, om än inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den föregående perioden. Stödens klimatpåverkan sker huvudsakligen genom att påverka mängden kol bundet i marken och antalet nötkreatur som avger växthusgasen metan, medan deras inverkan på jordbrukets användning av fossilbränsle till traktorer och annat är liten i sammanhanget. Kompensationsstödet är samhällsekonomiskt olönsamtVallersättningen medförde stora samhällsekonomiska förluster i början av perioden 2007–10, men efter ändrade stödregler och med högre världsmarknadspriser blev den i stället mycket lönsam. Även under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samhällsekonomisk lönsamhet. Kompensationsstödet ger dock stora samhällsekonomiska förluster, både under perioden 2007–14 och 2015–20. Samhällsekonomiskt sett vore det bra att halvera båda stöden. Kompensationsstödet ger många extra arbetstillfällen i områden med sämre förutsättningar för odling men till hög samhällsekonomisk kostnad. En del av kostnaden är att kompensationsstödet sammanvägt medför ökad miljöbelastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt låg jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Störst betydelse för stödens samhällsekonomiska lönsamhet är deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger förluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av stöden beror mycket på de ekonomiska förutsättningarna i övrigt, till exempel prisnivån för jordbruksprodukter på världsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat än väntat om förutsättningarna ändras under perioden. Detta hände under perioden 2007–2014.
|
|
| 4. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 : Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningRapporten är en del av slututvärderingen av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 och har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket. Den redovisar resultat och effekter som uppnåddes genom miljö- och klimatåtgärderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser och ersättningar i axel 2, samt miljö- och klimatrelaterade utvärderingsfrågor för en del åtgärder i axel 1 och 3.Med hjälp av vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang och de för varje insats i landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna har bland annat följande EU-gemensamma (QEC) och programspecifika (PSEQ) utvärderingsfrågor besvarats:• QEC 16: I vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att förbättra miljösituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. de som rör andra mål/axlar, är kopplade tillgenomförandet av denna åtgärd?• PSEQ 16A: Hur ändamålsenlig och effektiv har den geografiska styrningen avmiljöåtgärden i programmet varit?• PSEQ 20A: I vilken utsträckning har kompetensutvecklingsåtgärderna bidragittill programmets miljömål?• PSEQ 20B: Vad kan man lära sig av hur klimatåtgärderna fungerat när det gällerutformningen och utvärderingen av klimatåtgärder i framtida program?• PSEQ 20C: Vilka sysselsättningseffekter ger miljöåtgärderna?Utredarnas generella slutsats är att landsbygdsprogrammet spelat en stor och i många fall avgörande roll för miljön, t.ex. genom att förhindra nedläggning av jordbruk i områden med svåra förutsättningar för jordbruk, bevara betes- och slåttermarker av värde för biologisk mångfald och skapa och restaurera våtmarker för biologisk mångfald och näringsretention. Detta bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen och internationella åtaganden. Även de klimatrelaterade åtgärderna bidrar i viss mån till att uppfylla miljömålen, men en låg anslutning till vissa åtgärder och programmets ensidiga fokus på produktion av förnybar energi (som bortser från ur klimatsynvinkel mycket större biogena utsläppskällor) gör att effekten på miljömålen bedöms som relativt små. Bedömningen av kompetensutvecklingens effekter på miljömålen har försvårats av brist på tillämpningsbart underlag, men utvärderingen av rådgivningsprogrammet Greppa näringen visar att det bidragit till att reducerakvävetillförseln till Östersjön. För en del andra åtgärder är det empiriska underlaget för vilken effekt de har mycket svagt. Detta behöver i sig inte innebära att dessa åtgärder saknar effekt, men gör det svårt att bedöma deras bidrag till uppfyllelsen av miljömålen och begränsar kunskapen om huruvida alternativa utformningar av insatserna skulle ge större effekt.Den explicita geografiska styrningen som förekommer i programmet bedöms generellt som relevant, men dess effekt varierar stort mellan olika åtgärder/insatser och är i vissa fall svårt att utreda. Det finns dock en del åtgärder/insatser som idag saknar explicit geografisk styrning, men där vi bedömer att kostnadseffektiviteten skulle kunna öka markant om man införde en sådan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljöåtgärdernas sysselsättningseffekter har endast kunnat bedömas för ett fåtalåtgärder/insatser (kompensationsbidraget samt ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av betesmarker och slåtterängar) och anses generellt vara marginellt positiv. Detta bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom bedömningen gjordes enbart via dessa åtgärders effekt på markanvändningen.Miljö- och klimatåtgärders effekterUnder programperioden 2007-2013 innehöll landsbygdsprogrammet en mängd olika åtgärder med syfte att gynna miljö och klimat. Utvärderingen visar att det finns en stor variation i såväl upptaget av de olika åtgärderna som deras effekt. Miljöåtgärdernas syften fokuserar huvudsakligen på att gynna bevarandet av biologisk mångfald, minskat växtnäringsläckage och giftfri miljö. De flesta miljöåtgärder bidrar generellt till att uppnå sitt syfte, men om de gör det på ett kostnadseffektivt sätt har ofta varit svårt och ibland omöjligt att utvärdera. För syftet giftfri miljö har det inte funnits resurser till en djupare utvärdering.Ersättningarna för Skötsel av betesmarker och slåtterängar samt för Certifieradekologisk och kretsloppsinriktad produktion är exempel på insatser med konstaterad positiv effekt på biologisk mångfald. Andra ersättningar, såsom ersättningen för Värdefulla natur- och kulturmiljöer, adresserar visserligen för biologisk mångfald viktiga livsmiljöer, men deras utformning och skötselvillkor har visat sig inte vara anpassade till detta syfte med insatsen. För en del ersättningar saknas tillräckligt kunskap eller dataunderlag för att kunna göra tillfredställande utvärderingar av effekterna på biologisk mångfald. Bland dessa finns exempelvis ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av våtmarker.Minskat näringsämnesläckage och miljömålet Ingen övergödning fanns som syfte för flera insatser inom åtgärden Miljövänligt jordbruk och den generella bedömningen är att insatserna bidrar till att uppfylla detta syfte. Det finns dock stor skillnad i hur effektiva insatserna är. Minskat kväveläckage anses ha en god kostnadseffektivitet, särskilt efter att ersättningsnivåerna anpassades under senare delen av programperioden. Även reduceringen av fosfor genom skyddszoner bedöms ha en högre kostnadseffektivitet jämfört med förra programperioden på grund av regionala skillnader i anslutning. När det gäller Extensiv vallodling visar utvärderingen stora regionala skillnader, och för andra insatser, såsom Restaurering och anläggning av våtmarker och Certifierad ekologisk odling, har det varit svårt att bedöma om de på ett kostnadseffektivt sätt bidragit till att uppfylla miljömålen.Miljöåtgärdernas effekter på miljömålet Giftfri miljö har inom ramen för dennautvärdering inte kunnat analyseras specifikt på grund av bristande underlag ochbegränsade resurser. Eftersom det generellt är svårt att utvärdera det specifika bidraget av de berörda ersättningarna till en giftfri miljö, kan utvärderingen därför inte på ett tillfredställande sätt svara på hur stor deras bidrag till detta miljökvalitetsmål har varit.När det gäller klimatåtgärder har programmet ett tydligt fokus på produktion ochanvändning av energi och relaterade emissioner av växthusgaser. Samtidigt konstateras det att emissionerna av växthusgaser från jordbrukssektorn primärt härrör från biogena processer i form av metan från idisslarnas matsmältning och lustgas från det kväve som tillförs åkermarken. För en fortsatt reduktion av jordbrukssektorns emissioner av växthusgaser bör satsningarna på en minskad användning av fossila bränslen fortsätta, men det är samtidigt nödvändigt att lägga ett större fokus på de biogena emissionerna. För att tydliggöra vikten av klimatåtgärder och satsningar på förnybar energi bör dessa insatser också lyftas fram som egna åtgärder istället för att finnas insprängda bland åtgärder som har annat huvudfokus.För ett fåtal åtgärder och ersättningar har det gått att härleda möjliga sysselsättningseffekter via de markanvändningseffekter som estimerats med modeller. Även om dessa resultat bör tolkas med stor försiktighet, bedöms sysselsättningseffekten av miljöåtgärderna generellt vara marginellt positiv. Ersättningen Skötsel av betesmarker och slåtterängar har i beräkningar som bygger på kontrafaktiska markanvändningsscenarier lett till en märkbar förändring av markanvändningen (ökad areal betesmarker med stöd) vilket, eftersom animalieproduktion generellt anses vara mer tidskrävande än spannmålsproduktion, bedöms leda till högre sysselsättning. Extensiv vallodling och kompensationsbidrag har däremot en mycket begränsad påverkanpå markanvändningen, varför sysselsättningseffekten bedöms som marginell.Generella förbättringsförslag inför utformningen av kommande programÄven om utvärderarnas samlade bedömning är att landsbygdsprogrammets upplägg, d.v.s. dess syften och motiv, ingående medel och val av åtgärder, är relevant och generellt bidrar till att förbättra situationen för miljö och klimat, så finns det en hel del som kan och bör förbättras för att möjliggöra kostnadseffektiva program i framtiden. De enstaka insatsernas syften och mål bör preciseras och kopplas till tydliga indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta måluppfyllandet. Detta är avgörande för att man ska kunna utforma ett kostnadseffektivt landsbygdsprogram och utvärdera det på ett adekvat sätt. Dessutom behöver beskrivningarna för syften och motiv för många av ersättningarna ses över och anpassas till det aktuella kunskapsläget. Exempelvis skulle syftet ”bevara biologisk mångfald” leda till helt olika åtgärder beroende på om man vill bevara sällsynta arter eller ekosystemtjänstgynnare.Det empiriska underlaget för utvärdering behöver stärkas inför utvärderingen avframtida landsbygdsprogram. Detta kan exempelvis göras genom systematiskaöversikter och empirisk primärforskning som undersöker konsekvenser av olikaåtgärder. För att optimera detta bör utvärderingen byggas in som en organisk del av landsbygdsprogrammet. Utredarna föreslår att en procent av programmets budget används till att utforma och implementera relevanta metoder för kontinuerlig insamling av lämplig data under hela programperioden.För att i högre grad kunna utvärdera landsbygdsprogrammets kostnadseffektivitetkrävs en fortsatt utveckling av metoder för att studera konsekvenserna för målet av att åtgärden/insatsen/delinsatsen finns eller inte finns (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) och modeller som föruts
|
|
