| 1. |
- Carlén, Björn, 1965-
(author)
-
EU-kommissionens konsekvensanalys av EU:s Färdplan för transportsektorn : en granskning
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Statens energimyndighet har VTI granskat EU-kommissionens konsekvensanalys av EU:s färdplan för transportsektorn och kan konstatera att analysen uppvisar brister. Målet är att EU:s inhemska växthusgasutsläpp ska ha minskat med 80 procent år 2050 jämfört med 1990. För transportsektorns del är målet en 60-procentig minskning. EU:s färdplan ska föreslå en politik som leder till måluppfyllelse. Granskningen som redovisas i VTI notat 34-2013 omfattar en diskussion kring: (a) de uppsatta målen för EU och för transportsektorn utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv, (b) konsistensen och allsidigheten i kommissionens analyser (c) möjligheten till att utforma mer kostnadseffektiva styrmedels- och åtgärdspaket samt (d) behovet av ytterligare konsekvensanalyser. Rapporten konstaterar att kommissionens konsekvensanalys för transportsektorn uppvisar brister. Analysen är inte transparent nog för att man fullt ut ska förstå vad som sker och driver resultaten. Det går inte att finna någon tydlig redovisning av vilka koldioxidpriser som krävs för att nå 60 procentsbetinget i det ”prisbaserade policyalternativet”. Den redovisar inte heller effektsambanden mellan FoU och utsläpp respektive fysisk planering och utsläpp. Dessutom omfattar inte konsekvensanalyserna alla relevanta kostnader och därför blir analyserna räkneexempel med begränsat värde. Kanske mest allvarligt är att Kommissionen föreslår en politik som innebär att EU:s transportsektor skulle möta ett pris på koldioxidutsläpp som är betydligt lägre än det pris som antas för resten av världen. Dessutom definierar Färdplanen ett policypaket som tycks innehålla stora investeringar/åtgärder som inte utan vidare kan kopplas till uppgiften att på ett kostnadseffektivt vis minska växthusgasutsläppen. Det är med andra ord inte svårt att konstruera mer kostnadseffektiva policypaket än de som Kommissionen konsekvensanalyserat. Vidare är det svårt att värja sig från tanken att klimatfrågan här kidnappats för att driva igenom projekt som inte har någon större effekt eller kanske till och med ökar utsläppen. När det är dags för nästa utvärdering är risken därför stor att vi kommer att observera att transportsektorn inte heller denna gång har utvecklats enligt den vision som målades upp i vitboken för transportsektorn.
|
|
| 2. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(author)
-
Indexing European carbon taxes to the EU ETS Permit Price : a good idea?
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- We study an environmental policy that (i) tax some emitters while others are covered by a cap-and-trade system and (ii) index the tax level to the permit price. Such a policy could be attractive in a world where abatement costs are uncertain and the regulator has information about the correlation between the cost shocks to the two groups. We show that this index policy yields lower expected social cost than the policy mix studied in Mandell (2008). The value of indexing is higher the stronger the correlation is, the steeper the marginal abatement benefit curve is, and the more uncertain we are about the taxed sector’s abatement costs. The index policy may also outperform the uniform policy alternatives emission tax and cap-and-trade system. The conditions for this are more restrictive, though. Given parameter values plausible for the European climate change policy context, expected net-gains are small or negative.
|
|
| 3. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(author)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 4. |
- Carlén, Björn, 1965-
(author)
-
Värdering av koldioxidutsläpp från svenska transporter : en kommentar
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport analyseras problemet kring hur man ska värdera svenska koldioxidutsläpp med hänsyn till EU:s klimatpolitiska ramverk. När någon aktör under EU:s utsläppstak ökar sina utsläpp måste någon annan minska sina utsläpp i motsvarande mån. Eftersom de totala utsläppen härigenom konstanthålls, uppstår inte någon ytterligare klimateffekt och den så kallade skadekostnadsansatsen förlorar därmed sin relevans för dessa utsläpp. Däremot tar någon annan på sig ytterligare minskningskostnader. Det är dessa kostnader som är de samhällsekonomiska konsekvenserna av ökade utsläpp, exempelvis till följd av ökad trafik i Sverige, och det är dessa som forskarna försökt att skatta i denna rapport.
|
|
| 5. |
- Johansson, Anna, 1972-, et al.
(author)
-
Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 : kvalitetsgranskning av underlaget med fokus på samhällsekonomi
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I juni 2013 redovisade Trafikverket ett förslag till trafikslagsövergripande plan för transportsystemets utveckling under åren 2014–2025. Trafikanalys har regeringens uppdrag att granska beslutsunderlaget för denna plan och VTI har bistått med underlag för enskilda objekt. VTI har också getts i uppdrag att analysera hur de enskilda objektens underlag kan ha påverkat sammansättningen av vilka objekt som ingår i planförslaget. En viktig iakttagelse är att det i planunderlaget saknas en beskrivning och motivering till de övergripande prioriteringar som gjorts. Det är därför inte möjligt att göra en bedömning om planförslaget är utformat på ett sätt som följer de instruktioner som regeringen gett i sina direktiv. Det är inte heller troligt att de underlag vi analyserat haft annat än en relativt liten inverkan på planens sammansättning. Detta då den antalsmässiga och kostnadsmässiga andelen nya åtgärder som prioriterats in i planen verkar vara ytterst liten. VTI har i arbetet översiktligt granskat beslutsunderlagen för ett urval av enskilda åtgärder, framför allt de samlade effektbedömningar som enligt regeringens direktiv ska redovisas för alla namngivna investeringsobjekt som föreslås i planen. VTI har vidare översiktligt studerat redovisade metodbeskrivningar för ett antal områden. När det gäller beslutsunderlaget för enskilda åtgärder är det positivt att ytterligare steg tagits mot att göra dessa jämförbara. Dels genom att nu tydligt specificera vilka parametrar, kalkylvärden med mera som ska och har legat till grund för analyserna, dels genom att förse de som upprättar de samlade effektbedömningarna med instruktioner kring viktiga aspekter som ska redovisas och hur. Trots detta kan VTI se variationer i hur dokumenten fylls i och framför allt saknas en hel del information. Exempel på det förra är hur icke prissatta effekter hanteras. Exempel på det senare är att det saknas information om vilka alternativa åtgärder som inte kvalificerat sig för vidare analys respektive information om den studerade åtgärdens beroende till andra åtgärder.
|
|
| 6. |
- Mandell, Svante, 1970-, et al.
(author)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : sammanfattande rapport
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport diskuterar vi flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas. Till exempel diskuterar vi införandet av så kallade Gröna korridorer och förslår verktyg för att lösa de komplexa koordinationsproblem som uppstår i dessa korridorer. Vidare diskuterar vi hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg. Vi visar att konsekvenserna av en sådan överflyttning beror på den energi- och klimatpolitiska kontexten. En stor del av rapporten fokuserar på hur godstransportsektorn kan tänkas svara på ekonomiska klimatstyrmedel. Godstransportmarknaden uppvisar en rad specifika egenskaper och förhållanden som skulle kunna innebära att den reagerar annorlunda än vad andra typer av marknader gör.
|
|
