| 1. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Nursing students' perspective of their final clinical exam
- 2014
-
Ingår i: 33rd Annual International Nursing & Midwifery Research & Education Conference Programme.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: The nursing students’ professional role must be established before graduation, and therefore the majority of Swedish nursing students perform the National Clinical Final Examination (NCFE), a national theoretical and practical exam. Aim and objectives: The aim of this study was to investigate the students’ opinions and feelings for the forthcoming final practical part of the NCFE. Methods: The study is based on interviews with 18 nursing students in their final semester of their study programme. The interviews were analysed by content analysis. Analysis and Results: Three themes based on the interviews were identified, namely; Lack of emotional and practical control, Attainment of theoretical and practical knowledge, and Attainment of interpersonal skills. In their preparation, the students tried to balance fear with competence. The study showed that the students had more focused on the assessment itself, than on the aim of the exam, i.e. to demonstrate that the students had the skills to fill the role of a fully gratified nurse. Recommendations: By helping and supporting the students to develop their awareness of their own theoretical knowledge and practical skills, as well as their emotional and interpersonal skills by using different teaching methodologies, the students may handle the stressful nature of the national exam better and hopefully overcome their main concerns.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning : peer learning och patientfokuserad handledning
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 3:1, s. 53-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vården står idag inför en rad utmaningar inte minst ekonomiskt och en allt större del av befolkningen är 80 år eller äldre. Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal kommer därmed att vara fortsatt högt och samverkan mellan olika professioner och organisationer behöver stärkas. Det betyder att det är nödvändigt att implementera pedagogiska modeller som främjar samarbete och personcentrerad vård redan tidigt i utbildningarna. I sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola är flera modeller för studentaktivt lärande implementerade i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den första modellen, peer learning, är en handledningsmodell som bygger på strategier där studenterna lär från och av varandra. Den andra modellen är patientfokuserad handledning vilken ger studenten möjlighet att följa patienters väg genom vården. Syftet med de pedagogiska modellerna är att studenterna ska kunna skapa djupare vårdrelationer och förberedas inför den kommande yrkesrollen genom att träna reflektion, kritiskt tänkande och samarbete. Vi planerar just nu ett större forskningsprojekt för att mer genomgripande utvärdera såväl peer learning som patientfokuserad handledning där även patienters upplevelse av att vårdas i en studentaktiv modell ska inkluderas.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Etnografi och deltagande observation
- 2012
-
Ingår i: Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. - : Studentlitteratur AB. - 9789144071350 ; , s. 217-235
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Carlson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Innovativa modeller för studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning
- 2012
-
Ingår i: Konferenskatalog. ; , s. 154-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande är inte enbart en kognitiv process utan innefattar även sociala, kulturella och emotionella aspekter där studenter ska ges möjlighet att skaffa sig kunskaper och färdigheter användbara i en kommande profession. I sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola är innovativa modeller för studentaktivt lärande implementerade under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En förutsättning för implementeringen har varit det nära samarbetet mellan verksamheten och högskolan i den så kallade Malmömodellen. Malmömodellen startade 2001, utvärderades 2005 och är nu ett permanent samarbete mellan Skånes Universitets Sjukhus i Malmö samt sjukhusen i Ystad och Trelleborg. Modellen är uppbyggd kring ett kliniskt lärarpar som företräder lärosätet respektive den kliniska verksamheten. Paret fungerar som pedagogiskt stöd för handledare och studenter samt driver utvecklingsprojekt varav två kommer att presenteras under workshopen. Det första projektet är Peer learning, en handledningsmodell som bygger på strategier där studenterna lär från och av varandra. Strukturerade aktiviteter tas fram av beskrivna lärarpar i samarbete med handledarna för att främja det egna lärandet hos studenten men används också som ett pedagogiskt redskap för handledaren. Aktiviteterna bygger på att studenten självständigt ansvarar för att genomföra dessa med stöd av studentkollegan och/eller handledare. Det andra projektet, Patientfokuserad handledning ger studenten möjlighet att följa patienters väg genom vården. Under handledning ansvarar studenten till en början för en till två patienter och har då möjlighet att fördjupa sig i patienternas situation. Efterhand som studentens kompetens ökar kan antalet patienter omfatta hela patientgruppen. Studenten har en handledare som ansvarar för schema, utveckling och bedömning, men kan i det dagliga arbetet med patienten få handledning från andra i handledarteamet. Syftet med de pedagogiska modellerna är att studenten ska kunna skapa djupare vårdrelationer och förberedas inför den kommande yrkesrollen genom att träna reflektion, kritiskt tänkande och samarbete. Presentationerna kommer att ligga till grund för dialog mellan deltagarna ur såväl student som handledare- och lärarperspektiv. Teman att diskutera: Vilka utmaningar innebär peer learning som pedagogisk modell? Hur kan vi arbeta mot ett gemensamt synsätt på lärande när handledning sker med flera studenter av flera handledare? Hur utvärderar vi pedagogiska modeller?
|
|
| 6. |
- Carlson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Nursing students' experiences of the clinical learning environment in nursing homes : A questionnaire study using the CLES+T evaluation scale
- 2014
-
Ingår i: Nurse Education Today. - : Elsevier. - 0260-6917 .- 1532-2793. ; 34:7, s. 1130-1134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: One major challenge facing the health care systems worldwide is the growing demand for registered nurses able to provide qualified nursing care for a vulnerable population. Positive learning experiences during clinical practice influence not only learning outcomes, but also how students reason in relation to future career choices. Objectives: To investigate student nurses' experiences of the clinical learning environment during clinical practice in nursing homes, and to compare perceptions among student nurses with or without priorwork experience as health care assistants in elderly care. Design: A cross-sectional study was designed, utilising the Swedish version of the CLES + T evaluation scale. Methods: 260 student nurses (response rate 76%)who had completed a five week long clinical placement in nursing homes returned the questionnaire during the data collection period in 2011–2012. Data were analysed using descriptive statistics. Mann–Whitney U-test was used to examine differences in relation to students with or without prior experience of elderly care. Results: Overall, the clinical learning environment was evaluated in a predominantly positive way. The subdimension Supervisory relationship displayed the highest mean value, and the lowest score was calculated for the sub-dimension Leadership style of the ward manager. Statistical significant differences between sub-groups were displayed for four out of 34 items. Conclusion: The supervisory relationship had the greatest impact on how student nurses experienced the clinical learning environment in nursing homes. It is therefore, of utmost importance that collaborative activities, between educational and nursing home settings, supporting the work of preceptors are established and maintained.
|
|
| 7. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Precepting and symbolic interactionism : a theoretical look at preceptorship during clinical practice
- 2013
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : Blackwell Publishing Ltd. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 69:2, s. 457-464
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim. To present a discussion of precepting through the use of symbolic interactionism as exemplified by findings from an ethnographic study. Background. It is a well-known fact that clinical practice, where students are supervised by precepting nurses, is an important part of nursing education. Several previous studies have stressed the vital role preceptors have for the development of student nurses’ clinical competence. Despite this, few of these findings are discussed from a theoretical standpoint to further explain and illustrate the complexity of preceptorship. Data sources. This article builds on findings from an ethnographic study undertaken between November 2006–May 2007 and again between March–September 2009. Full details of the empirical findings have been reported elsewhere. Discussion. Precepting can be understood as a trusting relationship between preceptor and student interacting and sharing nursing activities. The participants’ actions will influence and shape the meaning and understanding of these activities. Implications for nursing. Precepting is a complex and advanced role for nurses that they need to be properly prepared for. Thus, preceptor preparation needs to be organized in collaboration between healthcare organizations and universities. It is suggested that preceptor preparation programmes should focus on reflection, critical thinking and communication skills. Conclusion. Symbolic interactionism can serve as a potential theory that will expand the understanding of and give new perspectives of nursing practice. It would therefore be encouraging to see further testing of suitable theories to interpret empirical findings and create opportunities for practice improvement.
|
|
| 8. |
- Carlson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Registered nurses' perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care : A focus group study
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Nursing Studies. - : Elsevier. - 0020-7489 .- 1873-491X. ; 51:5, s. 761-767
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In Sweden, as well as in most industrialized countries, an increasing older population is expected to create a growing demand for health care staff. Previous studies have pointed to lack of proficient medical and nursing staff specialized in geriatric care, which poses serious threats to the care of a vulnerable population. At the same time, there are studies describing elderly care as a low-status career choice, attracting neither nurses nor student nurses. Judging from previous research it was deemed important to explore how nurses in elderly care perceive their work, thus possibly provide vital knowledge that can guide nurse educators and unit managers as a means to promote a career in elderly care. Objective: The aim of the present study was to illuminate how nurses, working in nursing homes and home-based care, perceived their professional work. Method: This was a qualitative study using focus groups. 30 registered nurses in seven focus groups were interviewed. The participants worked in nursing homes and home-based care for the elderly in rural areas and in a larger city in southern Sweden. The interviews were analyzed in line with the tradition of naturalistic inquiry. Results: Our findings illustrate how nurses working in elderly care perceived their professional work as holistic and respectful nursing with the older person at its centre. Three categories emerged during analysis: (1) establishing long-term relationships, (2) nursing beyond technical skills, and (3) balancing independence and a sense of loneliness. Conclusions: We suggest that nurse educators and nurse managers promote continuity and long term relationships with patients, as well as independence and the opportunity to provide holistic care as key aspects of elderly care. These key aspects can be used to attract and retain nurses to a much needed area as well as be used as positive examples that can influence values and attitudes towards a career in elderly care.
|
|
| 9. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Sjuksköterskan som handledare av interprofessionella studentteam
- 2012
-
Ingår i: Pedagogik inom vård och handledning. - : Studentlitteratur AB. - 9789144075549 ; , s. 147-164
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet Sjuksköterskan som handledare av interprofessionella studentteam fokuserar en handledningsform där sjuksköterskan handleder såväl yrkesspecifikt som interprofessionellt och teambaserat för en ökad samarbetskompetens. Kapitlet ingår i den reviderade upplagan av Pedagogik inom vård och omsorg och där innehållet i den nya upplagan i större utsträckning riktas mot handledning inom hälso- och sjukvårdsområdet.Detta återspeglas i bokens nya titel Pedagogik inom vård och handledning.
|
|
| 10. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning - en etnografisk studie
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de tre senaste decennierna har det skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna internationellt såväl som nationellt. De snabba samhälleliga förändringarna och dess effekter på hälso- och sjukvården kommer att kräva andra kompetenser i en förändrad sjuksköterskeroll. Detta innebär att studenter behöver förberedas för det livslånga lärandet där en grundutbildning inte skall vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete och problemlösningsförmåga. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) där kliniskt verksamma sjuksköterskor handleder studenterna är en viktig del i denna lärprocess. Handledande sjuksköterskor förväntas därmed skapa en lärandemiljö där studenterna ges möjlighet att integrera teoretisk och praktisk kunskap för att utveckla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor handleder även i interprofessionella utbildningsmiljöer där studenter från olika utbildningsprogram möts för att arbeta och lära tillsammans. Sjuksköterskans handledande funktion och förutsättningarna för hur handledarskapet kan genomföras blir därför central för att säkerställa en hög akademisk nivå genom hela sjuksköterskeutbildningen. Studiens övergripande syfte var att beskriva innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingen presenterar resultaten från en etnografisk studie där datainsamling har skett genom observation av handledande sjuksköterskor på två vårdavdelningar samt vid en klinisk utbildningsavdelning. För att få en fördjupad förståelse av sjuksköterskornas handledande funktion har även intervjuer genomförts individuellt såväl som i grupp. Resultaten visade att handledning är relation mellan handledare och student som bygger på trygghet och tillit. I handledningssituationer använder sjuksköterskor sig av flera olika pedagogiska tekniker av såväl kognitiv som perceptuell karaktär. Det innehåll som förmedlas är till stor del av medicinsk och teknisk karaktär. Men sjuksköterskorna poängterar även omvårdnadsaspekten där patienten är i centrum och beskriver hur de stöttar studenten att se professionens möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna bidrar på så sätt till att studenterna kan utveckla sin kommande yrkesidentitet. Vid den kliniska utbildningsavdelningen fokuseras handledningen på samarbete över yrkesgränser. Handledarnas uppgift blir här att stötta studenternas möjlighet till självständigt arbete genom att fokusera på hur studenterna samarbetar i team. Organisatoriska rutiner, kollegialt stöd och ett väl fungerande samarbete mellan vårdverksamhet och lärosäte beskrevs som centrala för att handledningen ska kunna utföras på ett sätt som stöttar studenternas lärande. Den faktor som framförallt upplevdes som ett hinder för de handledande sjuksköterskorna var att tid för handledarskapet inte var specifikt avsatt. Handledning av studenter fick därför pågå parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Vid den kliniska utbildningsavdelningen där handledarskapet utgjorde den primära arbetsuppgiften upplevdes tiden följaktligen inte som samma hinder. Avhandlingen har visat på komplexiteten i sjuksköterskans handledande funktion. Den handledande sjuksköterskan skall kunna handleda yrkesspecifikt såväl som teamorienterat. Handledning av studenter i en akademisk utbildning kräver dels pedagogiskt kompetenta handledare dels att handledningen organiseras på sådant sätt att tid avsätts till sjuksköterskornas handledande funktion. Detta kräver fortsatt samverkan mellan verksamheter och lärosäten för att säkerställa en sjuksköterskeutbildning som uppfyller kraven för en god akademisk utbildning i alla led.
|
|
