| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
- 2012
-
Ingår i: Journal of High Energy Physics. - 1029-8479 .- 1126-6708. ; :9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- An, Dong, et al.
(författare)
-
APPLICATION OF DIFFERENT HYDROLOGIC MODELS IN FLASH FLOODS SIMULATION
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent years, the flash flood occurs frequently and intensively. It has become a world-wide focus in the field of disaster prevention and mitigation. The flash flood critical rainfall determination method, flash floods forecasting model and experience forecasting method are the most commonly used methods. This study focused on the application of hydrological models for flash floods simulation.The research has adopted 7 flood forecasting models with different types and structures: topography-based API model, Xinanjiang Model, Xinanjiang Model with excess infiltration, Sacramento Model, IHACRES, BP-KNN Model and TOPKAPI. Every model will be applied in semi-humid and semi-arid watersheds Banqiao, Maduwang, Zhidan in China, which have high risk of flash floods. According to the characteristic of flash floods, a set of evaluation for the simulation results isput forward. The purpose is to find out one or several hydrological models fit for research area and to provide reference for future related research.Combining with topography and runoff characteristics of each watershed, the paper collected and compared various simulation results of different models. Results indicated that models performed varies in semi-humid and semi-arid basins because of the complicated runoff mechanism in these areas. Among the conceptual hydrological models, Xinanjiang Model with excess infiltration performed better than the models with single runoff mechanism. TOPKAPI has a better simulation results than the lumped models topography-based API model and IHACRES. However, it has higher data requirements. BP-KNN model contains no physical mechanism and performed best in calibration period, but the accuracy falls greatly in validation period.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Insulander Björk, Klara L, 1982
(författare)
-
A BWR fuel assembly design for efficient use of plutonium in thorium–plutonium fuel
- 2013
-
Ingår i: Progress in Nuclear Energy. - : Elsevier BV. - 0149-1970. ; 65, s. 56-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study is to develop an optimized BWR fuel assembly design for thorium–plutonium fuel. In this work, the optimization goal is to maximize the amount of energy that can be extracted from a certain amount of plutonium, while maintaining acceptable values of the neutronic safety parameters such as reactivity coefficients, shutdown margins and power distribution. The factors having the most significant influence on the neutronic properties are the hydrogen-to-heavy-metal ratio, the distribution of the moderator within the fuel assembly, the initial plutonium fraction in the fuel and the radial distribution of the plutonium in the fuel assembly. The study begins with an investigation of how these factors affect the plutonium requirements and the safety parameters. The gathered knowledge is then used to develop and evaluate a fuel assembly design. The main characteristics of this fuel design are improved Pu efficiency, very high fractional Pu burning and neutronic safety parameters compliant with current demands on UOX fuel.
|
|
| 9. |
- Kim, Daegeun, et al.
(författare)
-
Molecular Architecture of Yeast Chromatin Assembly Factor 1
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chromatin Assembly Complex 1 (CAF-1) is a major histone chaperone involved in deposition of histone H3 and H4 into nucleosome. CAF-1 is composed of three subunits; p150, p60 and p48 for human and Cac1, Cac2 and Cac3 for yeast. Despite of its central role in chromatin formation, structural features of the full CAF-1 in complex with histones and other chaperones have not been well characterized. Here, we dissect molecular architecture of yeast CAF-1 (yCAF-1) by cross-linking mass spectrometry (XL-MS) and negative stain single-particle electron microscopy (EM). Our work revealed that Cac1, the largest subunit of yCAF-1, might serve as a major histone binding platform linking Cac2 and Cac3. In addition, EM analysis showed that yCAF-1 adopts a bilobal shape and Cac1 connecting Cac2 and Cac3 to generate a platform for binding histones. This study provides the first structural glimpse of the full CAF-1 complex and a structural framework to understand histone chaperoning processes.
|
|
| 10. |
- Bonander, Carl, 1988-, et al.
(författare)
-
Evidensbaserade åtgärder för cyklisters säkerhet : kunskapsöversikt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att cykla förespråkas ofta av hälso-, miljö- och framkomlighetsskäl, men är samtidigt ett av de farligare transportmedlen utifrån ett skadeperspektiv. För att cyklismen ska kunna utvecklas hållbart krävs därmed även att fokus läggs på säkerhetsaspekten vid policybeslut som syftar till att öka cyklandet. Syftet med denna rapport är att återge en samlad bild av det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller säkerhetsfrämjande åtgärder för cyklister.Cykelhjälmar är ett välbeforskat ämne inom detta område och evidensen pekar relativt entydigt att hjälmar ger ett bra skydd mot huvud- och hjärnskador. Vissa studier har även uppmätt en skyddande effekt mot ansiktsskador, men detta har på senare tid delvis ifrågasatts. En ytterligare aspekt som har belysts är om dagens mjukare cykelhjälmar ger ett lika bra skydd som hjälmar med hårdare skal, som var vanligare förr. Denna hypotes har hittills varken kunnat styrkas eller förkastas, bl a till följd av att man inte registrerar hjälmtyp inom sjukvården. Cykelhjälmslagstiftning är ett annat kontroversiellt ämne där det har hävdats att hjälmlagarna som infördes i Australien och Nya Zeeland på 1990-talet avskräckte människor från att cykla, med åtföljande negativ effekt på folkhälsan till flöjd av minskad motion. Ingen stark evidens för denna hypotes har hittats, och det verkar för övrigt som att cykelhjälmslagar har haft en reducerande effekt på antalet cykelrelaterade huvudskador i de länder som har lyckats implementera dem på ett sätt som faktiskt ökar hjälmanvändningen i populationen. Effekten förefaller dock kulturellt betingad, och skillnader i bötesavgift eller risken att bli bötfälld är troligtvis av stor betydelse. Utbildning och ekonomiska styrmedel kan fungera som alternativ till lagstiftning, men evidensen för att utbildning verkligen ökar hjälmanvändningen är svag. Gällande ekonomiska styrmedel pekar evidensen mot att gratis hjälmutdelning är det som fungerar bäst. Större satsningar på samhällsnivå verkar fungera bättre än hjälmprogram som inriktar sig på skolor.När det gäller åtgärder för trafikmiljön är evidensen inte helt entydig, men det verkar som att fysiskt separerade cykelbanor är att föredra framför cykelfält (ett fält för cyklister på vägen, avgränsas med en spärrlinje). Fysiskt separerade cykelbanor kan dock vara mer problematiska i väjningsreglerade korsningar, vilket kan bero på att bilister inte uppmärksammar cyklister på samma sätt som när ett cykelfält finns anlagt på sidan av vägbanan. Detta ökar behovet av säkra cykelöverfarter och när det gäller sådana förefaller förhöjda cykelöverfarter fungera bättre än färgmarkerade överfarter. Olycksrisken på kombinerade gång- och cykelvägar bör inte förväxlas med olycksrisken på cykelspecifika banor, och ytterligare forskning behövs för att avgöra effekten av kombinerade banor. Rondeller verkar vara problematiska för cyklister om det inte finns en fysiskt separerad cykelbana i anslutning till dem. Övriga åtgärder som har uppvisat en positiv effekt är belysning på landsbygdsvägar, refuger i bostadsområden och dynamiska hastighetsskyltar i skolzoner.Intressant nog ser det ut att finnas få studier som har försökt mäta effekten av synbarhetsökande medel (t.ex. reflexer) med tillförlitliga utvärderingsmått (skaderisk eller olycksrisk). Att montera varselljus på cykeln som går igång automatiskt och inte kan kontrolleras av cyklisten verkar dock minska risken för kollisionsolyckor under dagtid.Även allmän cykelsäkerhetsutbildning i skolar har undersökts. Av de få studier som använt tillförlitliga utvärderingsmått har ingen kunnat uppvisa en positiv effekt. Fler studier behövs för att bedöma effekten av sådana åtgärder innan utbildning kan rekommenderas med starkt vetenskapligt stöd.
|
|
