| 1. |
- Colla, Piero, et al.
(författare)
-
Dialog : från samtal till text
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att denna artikel presenteras i form av dialog är inte så mycket för att anknyta till den sokratiska traditionen eller till 1700-talets franska brevromaner, utan för att vara trogen minnet av en förlorad vän, Richard Sotto.Utbildad sociolog, musiker och fäktmästare, utmärkte Richard Sotto (Paris 1946 - Lund 2002) sig genom sin envishet i att förankra den företagsekonomiska forskingen i filosofin. Den vana författarna genom åren fått att utbyta idéer och frågeställningar med honom får i och med hans oväntade bortgång ett hastigt slut. Samtidigt är det först genom hans bortgång som författarna möts. De bestämmer sig då för att utforska det tanke- och arbetssätt som kännetecknade den person som på ett så avgörande sätt påverkat deras första steg in i forksningsvärlden. Detta har resulterat i denna dialog genom vilken de önskar både hedra en försvunnen vän såväl som plädera för en förankring av forskarens erfarenhet i historien och subjektiviteten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Corvellec, Hervé, 1961
(författare)
-
For a Narrative Criticism of Organizational Performance
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grand narratives have fallen, or at least come off badly from, successive waves of structuralist, Marxist, post-modern, feminist, and post-colonialist criticisms (to name but a few). It is surprising that hardly anyone has set out to question the notion of organizational performance, one of the most inflated narratives of the day. The business community has set up the story of its performance as a life or death criterion for its activities. Managers, consultants and academics spend huge efforts to measure it in the most believable way. Organizational performance is a narrative, both at the micro level of local stories recounting the success of a given organization in terms of its return on assets, market share growth or benefits to its community, and at the macro level of global discourse on economy, politics, and progress. Performance is an account of how agents individuals, groups, departments, organizations, nations, continents or whatever under certain circumstances, manage to get from state A to state B, the latter being in some way better than the former. Performance is a narrative about achievements, and as such it is closely related to the modernists' grand narratives of competition, progress, hierarchy, or justice. Yet the notion of organizational performance has so far been spared systematic questioning as to its origin, content, and implications. It is time to start filling in this gap in criticism.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Corvellec, Hervé, 1961
(författare)
-
Mot en respektens etik för servicemötet
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Servicemötet handlar oftast om ett måte mellan människor. I detta avseende är det inte bara legitimt utan även nödvändigt att betrakta det utifrån ett etiskt perspektiv och ställa sig frågan: vilken moral kräver servicemötet? Kapitlet börjar med en introduktion till Emmanuel Levinas etik. Det fortsätter med en kritisk läsning av valda texter inom service management. Det avslutas med ett Richard Sennett inspirerat försvarstal för respekt som servicemötets etik.
|
|
| 7. |
- Corvellec, Hervé, 1961-
(författare)
-
Narratives of organisational performances
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Whereas management theory and practice tend to adopt an objectifying perspective and regard an organisation's performances literally as what the organisation achieves, I introduce in this paper a distinction between organisational life and the various accounts that are made of this life or its impacts on the organisation's environment. Reminding the reader that what is achieved within an organisation is, with rare exception, accessible to our understanding only through accounts that are made of these achievements, I suggest that it would be more correct to approach an organisation's performances as accounts rather than as objectified acts or results. Having redefined an organisation's performances as accounts, I then explore the structural qualities of performance accounts. I emphasise that they are narratives of achievements and that they are specific enough to constitute a genre. Turning thereafter toward the societal role of performance narratives as a genre, I introduce the conclusive argument of the paper. Taken together, the millions of performance narratives that management produces and consumes daily constitute a vast narrative fresco aimed at reassuring us that late modernity actually manages fulfil its promises of progress. Performance narratives, far from being politically neutral, keep the modernist dream afloat and contribute in a decisive manner to maintain the social order that is attached to it.
|
|
| 8. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
Narratives of Organizational Performances
- 2003
-
Ingår i: In: Czarniawka, Barbara och Gagliardi, Pasquale (Eds) Narratives We Organize By. Amsterdam: John Benjamins.. - 90 272 3310 1 ; , s. 115-133
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Corvellec, Hervé, 1961
(författare)
-
"Pandemonium" by Gibson Burrell.
- 2002
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Management, Elsevier.. - 0956-5221. ; 18:2, s. 255-258
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
