| 1. |
- Hosseini, Mojtaba, 1981-
(författare)
-
Firm-level entrepreneurship and the internationalization of small and medium-sized enterprises
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the last decade, firm-level entrepreneurship as an important phenomenon that may influence the corporate performance, attracted the attention of many researchers and a number of measurements were developed to gauge the entrepreneurial intensity at the firm level such as entrepreneurial orientation, corporate entrepreneurship, and entrepreneurial management. EO and CE found more popularity and researchers employed them to investigate the phenomenon of firm-level entrepreneurship.Incrementally, a contradiction was emerged in the literature regarding the proper measurement of FLE. A number of studies recommended integrating EO and CE in a more comprehensive measurement to develop a deeper understanding of firms’ entrepreneurial intensity. In fact, EO and CE complement each other. While the former focuses on the proclivity of firms to have entrepreneurial behaviors and activities, the latter is the output- based construct and points out to the actual entrepreneurial actions such as innovation, venturing and strategic renewal.This study develops an integrative model of EO and CE to classify the companies in four different categories includes non-entrepreneurial, forced-entrepreneurial, latent-entrepreneurial, and actual entrepreneurial firms. The primary objective of the study is to investigate if the actual entrepreneurial firms show the higher degrees of internationalization or not.The research has performed in two different steps to confirm the integrative model and testify the research hypotheses. In the first step, the multi-case study approach is primarily applied to investigate if the model categorizes companies that are actually different or not. To conduct this step, four companies were selected that each one was the representative of a unique category of the model. Then deep interviews were performed to assess their behaviors on some especial characteristics, which were previously mentioned as the different characteristics of entrepreneurial versus non-entrepreneurial firms. To testify the research hypotheses, a questionnaire was designed that was included of questions, which were applied and validated by former studies.
|
|
| 2. |
- Miciol, Frank-Gilles, 1958-
(författare)
-
Hur kulturen påverkar Svensk-Franska affärsrelationer : En studie av gemensamma industriella projekt mellan SAAB Aerospace i Linköping och Dassault Aviation i Paris
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Globaliseringen av affärsrelationer har lett till att individer och företag med olika kulturell bakgrund möts i en mycket större utsträckning än vad som skedde för några decennier sedan. Svenska och franska företag dras med i den globala strömmen: de gemensamma affärsrelationerna, bilaterala projekten och mötena blir alltmer omfattande och intensivare, vilket också innebär att de kulturella skillnaderna mellan nationaliteterna blir kännbara, och de orsakar både problem och möjligheter.Det aktuella forskningsprojektet syftar till att utreda vad som kännetecknar den svenska respektive den franska affärskulturen, samt att studera vilka skillnader i dessa kulturer som påverkar gemensamma samarbetsprocesser. Studien baseras på flera fall av industriella projekt mellan SAAB Aerospace i Linköping och Dassault Aviation i Paris, där flygingenjörer utvecklar högteknologiska produkter.Två olika världar. Studien visar att svenskar respektive fransmän utvecklas i två olika världar. Även om de studerade företagen och deras ingenjörer delar samma tekniska kultur, driver de sina projekt på olika sätt, och skillnaderna kommer till uttryck ofta i samband med gemensamma beslutsprocesser, med tids- och energislukande missförstånd som följd. Besluten tas på olika nivåer, på olika sätt, vid olika tidpunkter och har olika betydelse och bindningskraft om man är i Sverige eller i Frankrike.Olikheter betyder också möjligheter. Man skall dock inte alltid betrakta dessa skillnader som ett problem. En ökad förståelse för varandras mentalitet kan leda dels till att krockar undviks, och att man kan dra fördel av skillnaderna på ett konstruktivt sätt. Den aktuella studien visar att den franska retoriska seden är väl anpassad för att hantera abstrakta frågor samt för att främja innovation. De mer konsensuella svenskarna i sin tur är svårslagna när det gäller medarbetares involvering, samt för att förverkliga idéer och visioner. Olikheter mellan den franska respektive den svenska kulturen kan då komplettera varandra och leda till synergier som kan gagna båda parterna, för ett framgångsrikt samarbete bortom våra gränser.
|
|
