| 1. |
-
Achaemenid Anatolia : Persian Presence and Impact in the Western Satrapies 546–330 BC. Proceedings of an International Symposium at the Swedish Research Institute in Istanbul, 7–8 September 2017
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The mid-sixth century BC saw the formation of one of the ancient world’s largest and richest empires, the first Persian Empire under the Achaemenid dynasty. After the conquests of Cyrus the Great its vast realms stretched from the Aegean Sea in the west to the Jaxartes River in the east. The empire’s cosmopolitan policies, based on a shared economic relationship and a pluralistic administrative structure, heralded a period of astonishing cross-cultural fertilisation and innovation in different spheres of culture, trade and learning. These new developments were embraced and carried out in, among other regions, the highly multicultural setting of Achaemenid Anatolia.This volume contains twelve articles from an international symposium (2017) on the relationships between the Iranian world and Anatolia in the Achaemenid period with an emphasis on Persian structures, presence and impacts on local populations and cultures. The contributions discuss a wide range of topics and address a variety of perspectives, from material culture, archaeology, architecture, and art history to philology, history, literature, numismatics, and religion.
|
|
| 2. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Arier och iranier : ett språkhistoriskt perspektiv
- 2023
-
Ingår i: Hellenika. - : Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner. - 0348-0100. ; :183, s. 7-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Iranier är beteckning på medborgarna i den moderna nationalstaten Iran, men termen används också om talare av iranska språk. De iranska språken tillhör den iranska grenen av den indoeuropeiska språkgruppen och är besläktade med de germanska språken, däribland svenska och engelska. Att de indoeuropeiska språken har ett gemensamt ursprung är särskilt tydligt rörande ordförrådet men de har även likartad grammatik och likartade ljudsystem. De iranska språken kommer från ett uriranskt språk som talades över ett vidsträckt område på den eurasiska stäppen för omkring 3800 år sedan. Den äldsta iranska litteraturen som vi känner till är Gāthā (Sånger), ett diktverk som författades av filosofen Zarathustra omkring 1500 f.v.t. på avestiska. Till de viktigaste nutida iranska språken hör persiska, pashto, kurmanji, sorani, balochiska och ossetiska, vilka talas på olika platser i ett bälte mellan östra Turkiet och norra Syrien i väster till Tadzjikistan och norra Pakistan i öster, och mellan Nordossetien och Uzbekistan i norr och Iran i söder. Persiska är i dag det största iranska språket och har officiell status i Iran, Afghanistan och Tadzjikistan. Nationsnamnet Persien härstammar, via grekiskans Persís, från fornpersiskans Pārsa, vilket är namnet på persernas ursprungliga område i nuvarande södra Iran. Ordet Pārsa lever kvar i provinsnamnet Fārs med Shiraz som huvudort.Folkbeteckningen ”iranier” härstammar etymologiskt sett från avestiskans airiia (”arier, iranier”) i betydelsen ”ädel, ädling”. Forniranierna och deras indoariska kusiner, vilka förknippas med den vediska kulturen, använde begreppet arier som etnisk självbenämning. Namnet Iran, ordagrant ”ariernas land”, förekommer för första gången i en avestisk hymn som är tillägnad himlens gud Mithra och härrör från andra årtusendet f.v.t. Författaren talar om att ledarna i iraniernas länder styr över ett mycket stort territorium och beskrivningen tyder på att Iran vid tidpunkten inte var en samlad politisk enhet, utan ett konglomerat av mer eller mindre självständiga stormannavälden. Talarna av de avestiska och fornpersiska språken kallade sig själva ”arier” i betydelsen ”vi, de ädla”. När akemeniderrikets statsbyggare Dareios den store säger att han inte bara är ”en akemenider, en perser, son till en perser”, utan också ”en arier av arisk börd” talar han inte bara om sin aristokratiska släkttavla, utan också om sin etniska tillhörighet. I en inskrift som han lät utfärda i kilskrift på berget Bisutun i västra Iran ber han till sin gud, Den höga visheten (ahura mazda), som han kallar ”ariernas gud”, och lovordar sina egna bragder.
|
|
| 3. |
- Dahlén, Ashk, 1972-, et al.
(författare)
-
Dikter
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hafez är en monumentalfigur i persiskt kulturliv. Hans verk är levande klassiker, ständigt värda att läsas om och om igen. Ingen mindre än Goethe värderade hans dikter som lyriska mästerverk, verkliga pärlor i världslitteraturen. Hafez estetiska och filosofiska åskådning kännetecknas av en skeptisk rörlighet och rymmer både världslig libertinism och religiöst färgad mystik. Föga överraskande visar han släktskap med både Bellmans sinnliga dryckessånger och Atterboms förandligade stämningslyrik. I sitt hemland betraktas han som ett orakel och är sedan länge omtalad som »det fördoldas tunga«.För översättningen står Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och en av vårt lands främsta kännare av Irans historia och litteratur. Han har också försett denna reviderade utgåva med en initierad inledning om Hafez och hans liv, språk och inflytande.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
En fransk äventyrare upptäcker Avesta
- 2023
-
Ingår i: Medusa. Svensk tidskrift för antiken. - : Föreningen för en svensk antiktidskrift. - 0349-456X. ; :2, s. 1-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En sommardag 1754 fick en ung fransman vid namn Hyacinthe Anquetil-Duperron i foajén till Kungliga biblioteket i Paris syn på fyra sidor ur en handskrift som satts upp för allmän beskådan. Manuskriptet hade sänts dit från Bodleianbiblioteket i Oxford i hopp om att någon skulle kunna tyda det obegripliga språket. Det enda man kände till om objektet var att det kom från iraniernas flertusenåriga skriftsamling Avesta och att det rörde sig om ett av människans äldsta litterära vittnesbörd om sin egen existens. Handskriften hade köpts i Gujarat av en skotsk handskriftssamlare vid namn Alexander Frazer. Den mytomspunne Zarathustra var känd redan för de gamla grekerna men om den historiske gestalten hade man väldigt lite säkra kunskaper. Man visste inte mycket mer om honom än att han var en diktare och vishetslärare som levt i en avlägsen forntid när iraniernas hjälteålder stod på tröskeln till historisk tid. Hans filosofiska lärodikt Gāthā (Sånger), vilken utgör en hyllning till obeskrivliga och tidlösa visheten (ahura mazda), var förutom till namnet okänd i upplysningstidens Europa. Förstahandskunskap om zoroastrismen, den religiösa traditionen efter honom, fanns bara att få i verk av 1600-talets stora upptäcktsresande Jean-Baptiste Tavernier och Jean Chardin. Man kände också till att det i nordvästra Indien levde parser, ättlingar till iranska zoroastrier som flytt österut undan islams härjningar och som ännu höll sin religion vid liv.
|
|
| 6. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Falsafe dar Irān-e bāstān : āgāz va anjām. Goftogu bā Ashk Dahlén
- 2023
-
Ingår i: Iṭṭilā̒āt-i ḥikmat va ma̒rifat. Faslnāme-ye Ettelā'āt-e Hekmat va Ma'refat / Journal of Wisdom and Knowledge. - Teheran : Mo'assese-ye Ettelā'āt (Ettela'at Institute). - 1735-9333. ; :1, s. 42-49
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Falsafe dar Irān-e bāstān: nur va vahdāniyat. Goftogu bā Ashk Dahlén
- 2023
-
Ingår i: Iṭṭilā̒āt-i ḥikmat va ma̒rifat. Faslnāme-ye Ettelā'āt-e Hekmat va Ma'refat / Journal of Wisdom and Knowledge. - Teheran : Mo'assese-ye Ettelā'āt (Ettela'at Institute). - 1735-9333. ; 167:2, s. 60-64
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Living the Iranian dolce vita: Herodotus on wine drinking and luxury among the Persians
- 2020
-
Ingår i: Achaemenid Anatolia: Persian Presence and Impactin the Western Satrapies 546–330 BC. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 9789151307947 ; , s. 99-126
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Commensal behaviour, and in particular wine consumption, is an important field to which strategies of self-identity can be applied. The ethnographic surveys of the Ionian historian Herodotus focus on the cultural and social differences that he believes separate other peoples from the Greeks. This paper examines in what ways he associates wine drinking among the Persians with cultural sophistication, luxury and the good life in general. The dominant view among Greek writers of the Classical period was that luxury was reducible to decadence, and Herodotus is no exception. His detailed accounts of excessive Persian wine drinking and a decaying Persian society are the outcomes of his idea of historical causation, which predominantly is applied to the Achaemenid Empire. Even if he is inclined to explain cultural differences by reference to climate, geography and political system, analysing how these differences arise and change with time, he resorts to literary images and stereotypes about Persian society. This narrative feature, which ultimat- ely derives from his background as oral performer, prevents him from grasping the ideological dimensions of the Persian display of luxury.
|
|
| 10. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Modern persisk grammatik
- 2023. - 4
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern persisk grammatik i upplaga 4 är avsedd att användas som referensbok för självstudier och som lärobok i gymnasieskolan, universitetet och vuxenutbildningen. Boken förklarar grundläggande terminologi på ett lättfattligt sätt och har kommunikativ inriktning med en levande och aktuell exempelsamling. Materialet har en ordklassbaserad indelning och är uppbyggt med ett kontrastivt perspektiv. Modern persisk grammatik lägger stor vikt vid konstruktioner som är gemensamma för alla persisktalande och ger inblickar i den variation som präglar språket stilistiskt, geografiskt och historiskt, med tonvikt på Iran.
|
|
