| 1. |
- Dahl, Emmy, et al.
(författare)
-
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : en forskningsöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this research review of gender dimensions within research of municipal planning is to learn from previous studies as a new field of research is being established, namely gender and climate mitigation and adaptation. The research review has shown that women are often depicted as a homogenous group with common interests within the different areas that are included in the study: housing, civil rights to participate and influence political decisions, safety. planning and planning practices, risk and crisis management. The result from the research review encourages further research that broadens the picture of both the multiple lives of women and men and likewise illustrates multiple family forms. This research can challenge the notion of men and women as homogeneous groups. Studies of the construction and reconstruction of gender as a social and cultural category may further develop this field. An intersectional perspective on urban planning may also visualize how gender, ethnicity, family, sexuality, age and class intersect and contribute to various forms of exclusion.
|
|
| 2. |
- Faith-Ell, Charlotta, et al.
(författare)
-
Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt : genusperspektiv på annonsering, deltagande och mötesinteraktion vid samråd med allmänheten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning om jämställdhet, genus och transporter har i liten utsträckning studerat hur deltagandet ser ut fördelat mellan könen och hur kvinnor och män kommer till tals i samrådsprocesser om stora infrastrukturprojekt. Tidigare mätningar har visat att männen dominerar samråden numerärt och att medelåldern på deltagarna är hög.Samråd är en process som inleds i förstudieskedet och pågår under hela planeringen och projekteringen av en väg. Syftet med samrådsprocessen är att kommunicera projektet med en vidare krets och att samla in synpunkter omvägens sträckning och dess påverkan på miljön och dem som är berörda. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att undersöka hur samråden vid svensk vägplanering ser ut i praktiken, vilka som kommer på samråd och hur de kommer till tals. Projektet har studerat kvinnors och mäns deltagande vid sammanlagt 16 samrådsmöten som arrangerades av dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) under 2007 och 2008. Projektet innehåller tre delstudier.En explorativ studie som visar att 26 procent av deltagarna på samrådsmötena var kvinnor. De kvinnor som kom på mötena var mer aktiva än männen procentuellt sett, fler frågor ställdes av kvinnor i förhållande tillantal deltagande kvinnor. Både kvinnorna och männen var nöjda med informationen på mötena. Mätning av samtalstid (frågor och svar) visar att de män som talar på mötena talar längre i sekunder räknat, men att både kvinnor och män får lika mycket utrymme i svaren från vägprojektens experter.En separat delstudie som analyserade annonser till samråden. Annonsstudien visar att de flesta annonserna till samråd sker efter en mall och att de ofta är tekniskt orienterade. Forskarna föreslår istället en mer dialoginriktad annons.En interventionsstudie avslutade projektet, där forskarna var med och förändrade annonsernas utformningvilket resulterade i att något fler kvinnor kom till mötena (32 procent). Fler medelålders och äldre deltog ide samråd som ingick i interventionsstudien. Forskarna föreslår mer varierade samrådsformer för att även ungdomar och unga barnfamiljer ska ha möjlighet att delta.
|
|
| 3. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : En forskningsöversikt
- 2010
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning. Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning. Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts. Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp. Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska samhällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinnlighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock. Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i samhället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet. I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas. Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareutveckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.
|
|
