| 1. |
- Dahl, Emmy, et al.
(author)
-
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : en forskningsöversikt
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The purpose of this research review of gender dimensions within research of municipal planning is to learn from previous studies as a new field of research is being established, namely gender and climate mitigation and adaptation. The research review has shown that women are often depicted as a homogenous group with common interests within the different areas that are included in the study: housing, civil rights to participate and influence political decisions, safety. planning and planning practices, risk and crisis management. The result from the research review encourages further research that broadens the picture of both the multiple lives of women and men and likewise illustrates multiple family forms. This research can challenge the notion of men and women as homogeneous groups. Studies of the construction and reconstruction of gender as a social and cultural category may further develop this field. An intersectional perspective on urban planning may also visualize how gender, ethnicity, family, sexuality, age and class intersect and contribute to various forms of exclusion.
|
|
| 2. |
- Dahl, Emmy, et al.
(author)
-
Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik
- 2012
-
In: Norma. - : Universitetsforlaget. - 1890-2138 .- 1890-2146. ; 7:2, s. 160-181
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article highlights how environmental issues influence transport planning, and how they make transport planners rethink previous categorizations of user groups. The introduction of an environmental discourse leads to a questioning of men’s travel activities, i.e. car driving. However, the critique against men’s travelling does not address all men. Instead, two types of masculinities are constructed in the local planning discourse: the first one is a ‘problematic’ obsolete old driver. The second one is a young ‘quality conscious’ man who opts for new technological solutions. The relationship between these two constructions of masculinities is hierarchical.The transport planners interpret it as their responsibility to make sure that public transport is regarded as attractive to younger men and their imagined ‘needs’. The elderly men however, are made scapegoats and are blamed for their unsustainable travelling. These rather stereotypical constructions of men also include a negative perception of elderly men. The analysis is based on discussions in eight focus groups, accomplished in 2009 with 36 transport planners and politicians (24 men and 12 women) working with the planning of the future public transport system in Malmö city in the south of Sweden.
|
|
| 3. |
- Dahl, Emmy, 1982-
(author)
-
Män pratar miljö : Diskursiva maskuliniteter i mäns samtal om klimatförändringar och miljövänliga resor
- 2011
-
In: Tidskrift för Genusvetenskap. - Linköping : Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :4, s. 109-137
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The fact that actions such as driving, shopping and travellingcontribute to climate change is something that individuals mayregard in various ways. Research indicates that the concern andwillingness of individuals to change their everyday life in order toreduce their impact on the climate might be gendered. Men inSweden appear to be less worried and in addition travel in a lessenvironmentally-friendly way than women. This article investigateslinkages between masculinities, femininities and individuals’ viewson climate change by analyzing focus group conversations withmen. The ways that these men made use of, reproduced or challenged discoursesof masculinities, when positioning themselves in relation toclimate change and sustainable travel, were scrutinized. Threediverse discursive practices were found, each one enabling variousways of positioning regarding the individual’s responsibility fortravelling sustainably. A discourse about men’s affection for carswas used as well as challenged by the men talking about sustainabletravelling. Some men used the discourse in order to justifyunsustainable travelling. Other men used it to position themselvesas different kinds of men. Furthermore, ecofeminist discoursesabout women as having a “closer” relation to the environment ornature as feminine were not recreated during the conversations. Thearticle contributes to a deeper understanding of men’s reasoning onclimate change and sustainable travel. It thus challenges narrowassumptions of men as environmental rouges and masculinity asproblematic in relation to environmental issues.
|
|
| 4. |
- Dahl, Emmy
(author)
-
Om miljöproblemen hänger på mig : Individer förhandlar sitt ansvar för miljön
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart.Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan.Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans.
|
|
| 5. |
- Faith-Ell, Charlotta, et al.
(author)
-
Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt : genusperspektiv på annonsering, deltagande och mötesinteraktion vid samråd med allmänheten
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Forskning om jämställdhet, genus och transporter har i liten utsträckning studerat hur deltagandet ser ut fördelat mellan könen och hur kvinnor och män kommer till tals i samrådsprocesser om stora infrastrukturprojekt. Tidigare mätningar har visat att männen dominerar samråden numerärt och att medelåldern på deltagarna är hög.Samråd är en process som inleds i förstudieskedet och pågår under hela planeringen och projekteringen av en väg. Syftet med samrådsprocessen är att kommunicera projektet med en vidare krets och att samla in synpunkter omvägens sträckning och dess påverkan på miljön och dem som är berörda. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att undersöka hur samråden vid svensk vägplanering ser ut i praktiken, vilka som kommer på samråd och hur de kommer till tals. Projektet har studerat kvinnors och mäns deltagande vid sammanlagt 16 samrådsmöten som arrangerades av dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) under 2007 och 2008. Projektet innehåller tre delstudier.En explorativ studie som visar att 26 procent av deltagarna på samrådsmötena var kvinnor. De kvinnor som kom på mötena var mer aktiva än männen procentuellt sett, fler frågor ställdes av kvinnor i förhållande tillantal deltagande kvinnor. Både kvinnorna och männen var nöjda med informationen på mötena. Mätning av samtalstid (frågor och svar) visar att de män som talar på mötena talar längre i sekunder räknat, men att både kvinnor och män får lika mycket utrymme i svaren från vägprojektens experter.En separat delstudie som analyserade annonser till samråden. Annonsstudien visar att de flesta annonserna till samråd sker efter en mall och att de ofta är tekniskt orienterade. Forskarna föreslår istället en mer dialoginriktad annons.En interventionsstudie avslutade projektet, där forskarna var med och förändrade annonsernas utformningvilket resulterade i att något fler kvinnor kom till mötena (32 procent). Fler medelålders och äldre deltog ide samråd som ingick i interventionsstudien. Forskarna föreslår mer varierade samrådsformer för att även ungdomar och unga barnfamiljer ska ha möjlighet att delta.
|
|
| 6. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(author)
-
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : En forskningsöversikt
- 2010
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning. Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning. Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts. Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp. Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska samhällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinnlighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock. Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i samhället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet. I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas. Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareutveckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.
|
|
| 7. |
- Levin, Lena, et al.
(author)
-
Bilagedelen : Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik: hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Består av 1) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1a: Rapportering från fokusgrupperna, av Lena Levin, Emmy Dahl och Malin Henriksson. 2) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1b: Resultat av innehålls- och bildanalys, av Charlotta Faith-Ell och Susanna Nilsson. 3) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Dokumentation från workshop 11 februari 2010, av Susanna Nilsson, Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Emmy Dahl och Malin Henriksson.4) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Observationer och utvärdering av dialogmöten i Malmö stad, av Jonna Nyberg, Elina Engelbrektsson, Susanna Gustafsson, Lena Levin och Charlotta Faith-Ell. 5) Jämställd stadsplanering i Malmö - hur gör vi nu då? slutseminarium & workshop 26 november 2010, dokumentation: Lena Levin, Elina Engelbrektsson, Charlotta Faith-Ell och Lennart Skoglund.
|
|
