| 1. |
|
|
| 2. |
- Dahlberg, Leif, Professor, 1962-
(författare)
-
“För ingen älskar budbäraren som kommer med dåliga nyheter”
- 2024
-
Ingår i: Dala-Demokraten. - 1103-9183. ; :11 januari
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- “För ingen älskar budbäraren som kommer med dåliga nyheter” Denna versrad kommer från Sofokles tragedi Antigone, uttalad av en budbärare. Men kanske borde man säga budbäraren, för i antik grekisk teater är budbäraren ofta en central figur som har en viktig roll att spela i den dramatiska handlingen. Det är ofta en underordnad person, som en väktare eller en herde, vars uppgift är att ge en fullständig och sanningsenlig redogörelse för vad som har hänt utanför scenen. I Sofokles Antigone beskriver budbäraren hur någon har brutit mot Kreons, Thebes härskare, förbud att begrava Polyneikes, Oidipus son och Antigones syster. I dramat gör de ”dåliga nyheterna” Kreon rasande och han hotar att straffa budbäraren om han inte hittar gärningsmannen. Vetenskapen varnade oss redan i slutet av 1970-talet för att den omfattande användningen av fossil energi skulle leda till global uppvärmning, vilket i sin tur skulle orsaka en förändring av klimatet på ett sätt som radikalt förändrar livsvillkoren på planeten. Sedan dess har den vetenskapliga kunskapen vuxit om effekterna av en ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären. I dag råder det inget tvivel om att klimatkrisen är ett hot mot civilisationens överlevnad. Allra värst drabbade är fattiga samhällen som i mycket liten utsträckning bidragit till utsläppen av växthusgaser.Vetenskapssamfundet har inte bara mobiliserats – och mobiliserat sig – för att producera kunskap om antropogen klimatförändring, den har också tagit på sig att kommunicera denna kunskap till politiker och beslutsfattare. Kanske trodde vetenskapssamfundet att det skulle räcka med att producera vetenskaplig kunskap och att ge en sanningsenlig redogörelse av denna kunskap för att få världens politiker och makthavare att agera. Det var i så fall naivt. Det politiska och ekonomiska ledarskapet har i bästa fall givit en läpparnas bekännelsetill de massiva vetenskapliga bevisen på att det är nödvändigt att drastiskt minska användningen av fossila bränslen och inom en snar framtid helt fasa ut dom. Verkligheten är att det har skett en ständigt ökande produktion och användning av fossila bränslen. Det har genererats mer koldioxid från förbränning av fossila bränslen efter 1990, det år som FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin första rapport, än från när industrialiseringen startade på 1800-talet fram till 1990. Men vetenskapssamfundet har inte bara funnit att deras budskap ignoreras, utan också att såväl klimatforskare som de vetenskapliga bevisen ifrågasätts av lobbyister från fossilindustrin och av folkvalda politiker. Antalet angrepp påenskilda forskare och vetenskapliga institutioner som kommunicerar etablerad kunskap om klimatförändring är otaliga.Det är mot bakgrund av detta ofantliga – obegripliga – svek från politiker och andra makthavare, som man ska förstå det upprop till uppror som den då nybildade aktivist-gruppen Extinction Rebellion (XR) deklarerade utanför det brittiska parlament i oktober 2018:"Vi deklarerar härmed att det sociala kontraktets band är ogiltiga och av intet värde, att regeringen har gjort dessa ogiltiga genom sin fortsatta underlåtenhet att agera på ett ansvarsfullt sätt. Vi uppmanar varje principfast och fredlig medborgare att göra uppror med oss."Det slags uppror som XR uppmanar till är helt fredligt, alltså ingen stormning av riksdagshus eller angrepp på politiker. Den övergripande strategin är att skapa uppmärksamhet om klimatfrågan genom fredliga demonstrationer och civil olydnad. Precis som i samband med kvinnors kamp för rösträtt runtom i Europa och medborgarrättsrörelsen i USA, så används civil olydnad som ett medel för att kräva att etablerade demokratiska och rättsliga principer omsätts i praktiken. I det ena fallet deklarationer om alla människors lika värde, i det andra enhållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. XR har tre krav: Tala klarspråk om klimatkrisen; Agera nu (inte 2030, 2035 eller 2045); Verka för en deltagande och inkluderande demokrati, rättvis omställning och transparens. De tre kraven kan tyckas ganska självklara i en liberal demokrati som hyllar förnuft och vetenskap. Men precis som när suffragetter och medborgarrättsaktivister krävde vad somborde vara en självklarhet i ett demokratiskt samhälle, så möts fredliga klimataktivister av en tilltagande repression från ordningsmakt och rättsväsende, och populistiska politiker utmålar dem som ett ”hot” – oklart mot vad. Lika litet som att ignorera eller misstänklig-göra klimatvetenskapen är en framgångsrik strategi för att lösa klimatkrisen, så är det inte meningsfyllt att kriminalisera fredliga aktivister som kämpar för en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Aktivister kommer inte att sluta protestera mot politikernas klimatsvek för att man utdömer hårdare straff för fredliga protester. Tvärtom, i takt med att klimatkrisens effekter blir alltmer påtagliga kommer protesterna att tillta
|
|
| 3. |
- Dahlberg, Leif, Professor, 1962-
(författare)
-
”Hope Dies – Action Begins” : Civil olydnad och fredlig direkt aktion inom svensk klimataktivism – exemplet Extinction Rebellion
- 2023
-
Ingår i: K & K. - Aarhus. - 0905-6998 .- 2246-2589. ; :134-135, s. 129-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article explores the use of civil disobedience and non-violent direct action (NVDA) as a strategy and method in climate activism in Sweden, with a particular focus on the group Extinction Rebellion (XR). The article describes and analyzes a number of XR actions carried out in 2019-2022, with a focus on meaning-making practices. The uses of civil disobedience and NVDA are presented within a historical, cultural and social context; the question of the role and legitimacy of civil disobedience in democratic societies is discussed. XR has civil disobedience and NVDA as central strategy and in this way the group has put these protest methods in focus, and after each major action there is a need to both explain and justify their use. This is more noticeable in a Swedish cultural context that is characterized by consensus and a stigmatization of disobedience. This relationship in turn affects the planning and execution of disobedient and disruptive protest actions in Sweden. The article explores how activists in XR Sweden relate to this specific cultural context and how they try to influence it; hence XR Sweden works not only to influence those in power and public opinion regarding the climate crisis, but also on the possibilities and forms of civil political protests. The article is based on participant observation. These began in the spring of 2019 and are still ongoing. The study has an anthropological perspective, with an emphasis on semiotics and hermeneutics.
|
|
| 4. |
- Dahlberg, Leif, Professor, 1962-
(författare)
-
"Look at the happy bear here!" : The use of artivism in Extinction Rebellion Sweden
- 2023
-
Ingår i: Journal of Resistance Studies. - 2001-9947. ; 9:2, s. 40-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article describes and analyses how the climate activist group Extinction Rebellion (XR) Sweden makes use of art as part of nonviolent direct actions, a form of action which often is referred to as artivism. The article is based on direct observations of actions, documented online chats, interviews with participants, and content analysis of films, photographs and social media posts. The artivist actions were performed in Stockholm in 2020-2022. The interviews were made in the autumn 2022. The first part of the article is descriptive, presenting a series of artivist actions performed by the XR group. There is also a critical and historical discussion of politically engaged art and the use of art in activism. The second part of the article consists of a thematic analysis of the interview material. The article argues that artivism is import- ant both as a means of communication and for the internal culture in the activist group. As a form of meaning-making, artistic creation challenges the ready-made framing of political issues. The artivist performance is a form of place-making, temporarily transforming the meaning of public space, set- ting the stage for a carnivalesque where climate activists can appear as Fossil Fuel Industry executives, openly revealing disinformation and Greenwashing campaigns. Artivist action constitutes a form of aesthetics of resistance, chal- lenging hegemonic ideological representation. Many of the artivist actions performed by the XR group were satirical, where humour plays an important part. Humour is also important in other ways, to keep up the spirit and en- gagement of the activists, and to defuse possible tension with bystanders and representatives of law enforcement.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dahlberg, Leif, Professor, 1962-
(författare)
-
The Language of Late Fossil Capital
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Media Studies. - Göteborg : Nordicom. - 2003-184X. ; 5:1, s. 172-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay studies the propaganda language of contemporary – or late – fossil capital. Whereas the traditional understanding of propaganda focuses on the dissemination of information (or disinformation) in order to promote a political cause or ideology, I argue that the main form and vehicle of propaganda for late fossil capital is the massive use of terms and tropes, together with particular rhetorical devices, for example, the interpellation of the individual consumer as responsible for mitigating climate change. The essay studies the language of fossil capital based primarily on marketing material by fossil fuel companies, in the US and other Western countries, such as advertising and advertorials, current and archived websites, social media, corporate sustainability reports, as well as material produced by industry organisation such as the American Petroleum Institute and the Heartland Institute. A large part of the material is taken from two North American legal complaints, Connecticut v. Exxon Mobil Corporation (2020) and City of New York v. Exxon Mobil Corp. et al. (2021).
|
|
