| 1. |
|
|
| 2. |
- Christenson, Nina, 1975-, et al.
(författare)
-
Att identifiera och kommunicera skogens många värden - metodutveckling i norra Klarälvdalen
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Metodutvecklingen av landskapsresursanalys (LRA) ingick som en del i det större Interregprojektet ”Innovation för grön omställning i skogen” (Ingoskog). Ingoskog har som övergripande syfte att med forskare från en mängd olika discipliner i Norge och Sverige och i samverkan med skogliga aktörer undersöka innovativa möjligheter för en grön omställning med skogen som resurs. För att åstadkomma en grön omställning pekas ofta skogen ut som en resurs, både för olika produkter som kan komma ur biomassan men även som en resurs för rekreation, naturbaserad turism och biologisk mångfald. Skogen har många värden. En del går att direkt mäta i pengar, andra är svårare att sätta en prislapp på, som hur människor mår bra av att promenera i skogen och njuta av naturen. I en grön omställning ökar konkurrensen om skogen som resurs och LRA är ett sätt att identifiera skogens alla värden, sätta dem (bokstavligen) på kartan på ett sätt som illustrerar eventuella intressekonflikter, och underlätta kommunikation med förhoppning om att bidra med beslutsunderlag i olika planeringsprocesser.Syftet med processen i norra Klarälvdalen var att undersöka om en version av LRA kan lämpa sig för att identifiera och kommunicera olika värden som kan tillskrivas skogen i ett område. I följande text beskrivs och diskuteras LRA-processen. Avslutningsvis redogörs för lärdomar av arbetet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlström, Margareta, 1958-, et al.
(författare)
-
Biokuma - Biokulturellt arv och alternativ matproduktion : Slutrapport, oktober 2020-september 2022
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten sammanfattar Interregprojektet Biokulturellt arv och alternativ matproduktion (Biokuma). Projektet, som löpt från oktober 2020 till och med september 2022, är en del av Interregs Sverige-Norge-program. EU-programmet ger stöd till svensk-norska projektsamarbeten som utvecklar samhället inom olika insatsområden. I enlighet med prosjektets syfte har Biokuma bidragit til kunnskapsoppbygging som visar att alternative driftsformer i landbruket ivaretar og viderefører ett biokulturellt arv. Därmed bidrar den alternativa matproduktionen till omställningen till ett hållbart samhälle. De alternativa matproducenterna är dock främst intresserade av de gröna delarna av det biokulturella arvet. En förstärkning av kulturarvsperspektivet skulle med andra ord vara önskvärd för en effektivare reproduktion och förvaltning av det biokulturella arvet. Även när det gäller kunskapsöverföring, både i form av formella utbildningar och praktik, betonas ofta de gröna delarna av det biokulturella arvet. En annan problematik, påvisad i projektet Biokuma, är att de alternativa matproducenterna möter en rad utmaningar i sin verksamhet, och flera av dessa utmaningar utgör hot mot uthålligheten inom denna verksamhetsform. Något som i sin tur utgör ett hot mot den reproduktion av det biokulturella arvet som de alternativa matproducenterna står för. Det är arbetsintensivt att bedriva småskaligt jordbruk i samklang med naturen. Arbetet ger samhälleliga natur- och kulturmiljövinster som gårdsbrukaren oftast inte får betalt för. Försäljningsarbetet är också ofta tidskrävande och sker på en mängd olika sätt, till exempel genom Rekoring och torghandel, återkommande marknader eller matevent, gårdsbutiker, äggbodar, prenumeration, självplock, e-handel, detaljhandel, eget eller andras café eller restaurang. Även genom försäljning till förädlingsföretag och mathantverkare eller till storhushåll. Gårdarna kan även få inkomster från sitt gårdsbruk på andra sätt, exempelvis genom uthyrning av djur för slyröjning och markberedning, liksom naturvårdsarbete med kor i våtmarker och getter vid sätrar. I syfte att stödja uthållighet, utveckling och konkurrenskraft hos den alternativa matproduktionen och en robust och växande reproduktion av det biokulturella arvet har projektet tagit fram en rad rekommendationer. Rekommendationerna riktar sig till matproducenter, myndigheter och andra intressenter. Projektets resultat och rekommendationer sprids genom olika kommunikationskanaler i form av exempelvis vetenskapliga artiklar, en handbok, populärvetenskapliga texter, blogginlägg, filmer och inspelade presentationer, samt ett gediget erfarenhetsutbyte mellan matproducenter, myndigheter och annat branschfolk. Genom ett varierat kommunikationsarbete har resultaten från projektet spridits till en bred målgrupp i både Sverige och Norge, medan de vetenskapliga publikationerna når forskare även internationellt. I denna rapport presenterar vi projektets bakgrund och målsättning, organisation, de aktiviteter som genomförts, samt resultat och effekter av arbetet. Det gränsöverskrid-ande arbetet har haft en central roll i projektet. Då förhållandena för reproduktion av biokulturellt arv och alternativ matproduktion till viss del skiljer sig mellan Norge och Sverige har erfarenhetsutbytet mellan såväl forskare som alternativa matproducenter på både sidor av gränsen varit betydelsefullt för projektets resultat. I rapporten redogör vi för projektets gränsöverskridande mervärden samt arbetet med de horisontella kriterierna hållbar utveckling, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika möjligheter och icke-diskriminering. Vi redovisar också viktiga nyckeltal i form av antal gemensamma natur- och kulturarv där insatser för ökad tillgänglighet och hållbart bevarande har genomförts inom ramen för projektet. På projektets hemsida, sola.kau.se/biokuma, hittar du samtliga publikationer och filmer som projektet resulterat i. Sidan uppdateras kontinuerligt efter projektslut allteftersom fler publikationer tillkommer.
|
|
| 7. |
- Dahlström, Margareta, 1958-
(författare)
-
Landscape resource analysis : Applying a collaborative method to identify and communicate a variety of values in forest areas
- 2022
-
Ingår i: Multiple Nordic Geographies. - 9789526145853
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today’s societies face significant ecological and societal challenges, including climate change. Inthis context, forests can be a useful resource for new innovations and products which can leadto job opportunities, economic development in new sectors and greater sustainability. However,increased out-take of biomass also increase pressure on forest resources, ecosystems andbiodiversity. Conflicting interests increase between production and conservation of forests forrecreation, tourism and health. There is also a rural-urban imbalance with regards to the ruralforest resources. Many decisions regarding the use of the forests are made by decisionmakerseither in political bodies or companies located in urban areas often at considerable distancefrom the actual forests. Thus, there is a call for collaborative processes to identify and integrate arange of perspectives, interests and values in forests. This paper reports back from a project“Innovation for green transition in the forest” (www.ingoskog.org) where a collaborativeprocess for place-based development, landscape resource analysis (LRA), was used to addressthe social aspects of landscapes and to account for both material and immaterial values in theforest. LRA focuses on including stakeholders and local interests and knowledge. This methodwas applied to a small area, Norra Klarälvsdalen, in Värmland, Sweden where a workshopincluding 16 stakeholders resulted in the marking of subjective values on analogues maps. Thesemaps were digitized and together with data from geographical information systems (GIS) andArcGIS were used to visualize both material and immaterial values. Conflicting areas wereidentified and were discussed in a second workshop. This adapted LRA demonstrated thepotential to contribute local knowledge and thus add qualitative data to forest planning anddecision-making. It can also be used to address a wide range of stakeholder interests, including 95 | P a g eboth material and immaterial forest values, and is designed to capture cultural ecosystemservices that are often difficult to put a price on.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Grundel, Ida, PhD, 1979-, et al.
(författare)
-
Identifying interests and values in forest areas through collaborative processes and landscape resource analysis
- 2022
-
Ingår i: Forest Policy and Economics. - Amsterdam, Netherlands : Elsevier. - 1389-9341 .- 1872-7050. ; 142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Today's societies face significant ecological and societal challenges, including climate change and economic crises. In this context, forests can be a useful resource for new innovations and products. However, increased out-take of forest resources can raise the pressure on common forest resources and increase already existing conflicts between e.g. forestry and production versus conservation. Herein, the objective of this paper was to explore a collaborative process, namely landscape resource analysis (LRA), as a tool to identify a variety of values and sometimes conflicting interests and to improve communication about these among different stakeholders by using maps and GIS. The method was applied to a small forest area, Norra Klarälvsdalen, in Värmland County, Sweden. The area hosts a variety of forest owners, firms and companies in different sectors and several voluntary organisations with interest in the local forest. The study showed that LRA in combination with GIS has the potential to add value to collaborative processes in local planning and forest decision making processes. Even though it is difficult to guarantee broad representation in collaborative processes, the LRA served to identify a wide range of values and conflicting interests among the local participants including as well immaterial, e.g. cultural ecosystem services, as material and monetary values in the forest area. It also served as a tool for social learning and put focus on local citizens perspectives and experiences in addition to ‘experts’ of forest landscapes.
|
|
