SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Danielsson Helena) srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Danielsson Helena) > (2015-2019)

  • Resultat 1-10 av 71
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahamed, MT, et al. (författare)
  • MethPed: an R package for the identification of pediatric brain tumor subtypes
  • 2016
  • Ingår i: Bmc Bioinformatics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2105. ; 17:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: DNA methylation profiling of pediatric brain tumors offers a new way of diagnosing and subgrouping these tumors which improves current clinical diagnostics based on histopathology. We have therefore developed the MethPed classifier, which is a multiclass random forest algorithm, based on DNA methylation profiles from many subgroups of pediatric brain tumors. Results: We developed an R package that implements the MethPed classifier, making it easily available and accessible. The package can be used for estimating the probability that an unknown sample belongs to each of nine pediatric brain tumor diagnoses/subgroups. Conclusions: The MethPed R package efficiently classifies pediatric brain tumors using the developed MethPed classifier. MethPed is available via Bioconductor: http://bioconductor.org/packages/MethPed/
  •  
2.
  • Allerup, Jonas, et al. (författare)
  • Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2015
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2014 för publicering i maj 2015. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i kt CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 2012 och 2006 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2014 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna visar att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2014 var 53 888 kt CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2013 års utsläpp enligt Sveriges submission 2015. Totalt 82 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2014. Resultatet är preliminärt och 2014 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2016. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts.Tidigare års preliminära uppskattningar av utsläppen har legat cirka en procent lägre än det slutgiltiga resultatet för aktuell submission. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen.
  •  
3.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
  •  
4.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimat­konvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
  •  
5.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott. 
  •  
6.
  • Andreassen, Maria, et al. (författare)
  • Digital Support for Persons with Cognitive Impairment
  • 2017
  • Ingår i: Harnessing the Power of Technology to Improve Lives. - : IOS Press. - 9781614997979 - 9781614997986 ; , s. 5-8
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Cognitive impairment may cause difficulties in planning and initiating daily activities, as well as remembering to do what is scheduled. This study investigates the effectiveness of an interactive web-based mobile reminder calendar that sends text messages to the users mobile phone as support in everyday life, for persons with cognitive impairment due to neurological injury/diagnoses. The study has a randomised controlled trail design with data collection at baseline and at follow-up sessions after two and four months. Data collection started in August 2016 and continues until December 2017. The interactive web-based mobile reminder calendar may give the needed support to remind the person and thus increase the ability to perform activities and to be independence in everyday life. Preliminary results will be presented regarding what effect the interactive web-based mobile reminder calendar have for the participants performance of everyday life activities as well as perceived quality of life.
  •  
7.
  •  
8.
  • Bizjak, I., et al. (författare)
  • Efficacy and safety of very early medical termination of pregnancy: a cohort study
  • 2017
  • Ingår i: BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. - : Wiley. - 1470-0328 .- 1471-0528. ; 124:13, s. 1993-1999
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • © 2017 Royal College of Obstetricians and Gynaecologists Objective: To assess the efficacy and safety of medical termination of pregnancy (MTOP) when no intrauterine pregnancy (IUP) is confirmed on ultrasound. Design: Retrospective case-note review. Setting: Two gynaecological clinics in Vienna, Austria, and Gothenburg, Sweden. Population: All women with gestations of ≤49days undergoing an MTOP during 2004–14 (Vienna) and 2012–15 (Gothenburg). Methods: Two study cohorts were created: women with and women without a confirmed IUP. An IUP was defined as the intrauterine location of a yolk sac or fetal structure visible by ultrasound. Women with an IUP were selected randomly and included in the IUP cohort. Main outcome measures: Efficacy of MTOP, defined as no continuing pregnancy and with no need of surgery for incomplete TOP. Results: After excluding 11 women diagnosed with an extra-uterine or molar pregnancy, 2643 cases were included in the final analysis; 1120 (98.2%) had a successful TOP in the no-IUP group, compared with 1458 (97.1%) in the IUP group, with a risk difference of 1.09% (95% confidence interval, 95%CI, −0.14, 2.32%; P=0.077). Significantly more women with confirmed IUP were diagnosed with incomplete TOP, and were treated with either surgery or additional medical treatment of misoprostol [64 (4.3%) versus 21 (1.8%); risk difference −2.42%; 95%CI −3.9, −1.1%; P < 0.001]. Conclusions: There was no difference between the groups in efficacy of MTOP, whereas early treatment resulted in significantly fewer interventions for incomplete TOP. The risk of ectopic pregnancy needs to be considered if treatment is initiated before an IUP is confirmed, but with structured clinical protocols the possibility of the early detection of an ectopic pregnancy in an asymptomatic phase may increase. Tweetable abstract: MTOP before confirmed intrauterine pregnancy is as effective as at later gestation with less incomplete TOP.
  •  
9.
  • Blom, Helena, 1970-, et al. (författare)
  • Multiple violence victimisation associated with sexual ill health and sexual risk behaviours in Swedish youth
  • 2016
  • Ingår i: European journal of contraception & reproductive health care. - : Informa UK Limited. - 1362-5187 .- 1473-0782. ; 21:1, s. 49-56
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: To address the associations between emotional, physical and sexual violence, specifically multiple violence victimisation, and sexual ill health and sexual risk behaviours in youth, as well as possible gender differences.Methods: A cross-sectional population-based survey among sexually experienced youth using a questionnaire with validated questions on emotional, physical, and sexual violence victimisation, sociodemographics, health risk behaviours, and sexual ill health and sexual risk behaviours. Proportions, unadjusted/adjusted odds ratios (ORs) with 95% confidence intervals (CIs) were calculated.Results: The participants comprised 1192 female and 1021 male students aged 15 to 22 years. The females had experienced multiple violence (victimisation with two or three types of violence) more often than the males (21% vs. 16%). The associations between multiple violence victimisation and sexual ill health and sexual risk behaviours were consistent for both genders. Experience of/involvement in pregnancy yielded adjusted ORs of 2.4 (95% CI 1.5-3.7) for females and 2.1 (95% CI 1.3-3.4) for males, and early age at first intercourse 2.2 (95% CI 1.6-3.1) for females and 1.9 (95% CI 1.2-3.0) for males. No significantly raised adjusted ORs were found for non-use of contraceptives in young men or young women, or for chlamydia infection in young men.Conclusions: Several types of sexual ill health and sexual risk behaviours are strongly associated with multiple violence victimisation in both genders. This should be taken into consideration when counselling young people and addressing their sexual and reproductive health.
  •  
10.
  • Blom, Helena, 1970- (författare)
  • Violence exposure among Swedish youth
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • BackgroundViolence is a global public health problem and violence among youth is a matter of high priority. Adolescence and young adulthood are important periods for the foundation of future health. Youth victimization may have serious health consequences, making it important to address the occurrence and socio-medical context for possible interventions against violence.AimsTo analyze prevalence, risk patterns and gender differences in emotional, physical, sexual, and multiple-violence victimizations and the associations between violence victimization and sexual ill health, sexual risk behaviors and mental health in Swedish youth.MethodsA cross sectional study using two samples, a national sample from nine youth health centers in Sweden and a population-based sample from a middle-sized Swedish city. The questionnaire included standardized instruments addressing violence exposure (NorAQ), socio-demographics, mental and sexual ill-health and sexual risk behaviors, alcohol and substance use. Proportions and crude and adjusted odds ratios with a 95% CI were calculated.ResultsA total of 2,250 young women and 920 men, aged 15-23, answered the questionnaire at the youth health centers. In upper secondary school, 1,658 women and 1,589 men, aged 15-22, answered the questionnaire.High prevalence rates with gendered differences both in rates and in co-occurrence of different types of violence were found. Women were more often exposed to emotional violence and sexual violence than men, while men were more often physically victimized. For both women and men, violence victimization before the age of 15 was strongly associated with all types of violence victimizations during the past year.Strong associations were found between multiple-violence victimization and poor mental health in both genders. Among the sexually experienced students, consistent associations between lifetime multiple-violence victimization and various sexual ill-health and sexual risk behaviors were found in both genders, except for non-contraceptive use.ConclusionsHigh prevalence of violence victimization in youth and strong associations between victimization, especially multiple victimization, and poor mental and sexual health were found. This needs to be recognized and addressed in social and medical settings. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 71
Typ av publikation
rapport (35)
tidskriftsartikel (27)
konferensbidrag (5)
bokkapitel (2)
doktorsavhandling (1)
forskningsöversikt (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (37)
refereegranskat (30)
populärvet., debatt m.m. (4)
Författare/redaktör
Danielsson, Helena (40)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (28)
Karlsson, Per Erik (15)
Gemzell-Danielsson, ... (7)
Pleijel, Håkan, 1958 (6)
Carén, Helena, 1979 (5)
visa fler...
Danielsson, Anna, 19 ... (5)
Gerner, Annika (5)
Hansson, Katarina (5)
Hognert, Helena, 197 ... (5)
Brorström-Lundén, Ev ... (4)
Lindh, Ingela, 1954 (4)
Potter, Annika (4)
Brisby, Helena, 1965 (3)
Milsom, Ian, 1950 (3)
Gemzell-Danielsson, ... (3)
Lannering, Birgitta, ... (3)
Pleijel, Håkan (3)
Wiberg-Itzel, Eva (3)
Andersson, Stefan (3)
Tisell, Magnus, 1964 (3)
Danielsson, Aina, 19 ... (3)
Arvelius, Johan (3)
Verbova, Marina (3)
Ortiz, Carina (3)
Svanström, Stefan (3)
Yaramenka, Katarina (3)
Sabel, Magnus, 1966 (3)
Wenger, Anna, 1990 (3)
Darj, Elisabeth, 195 ... (2)
Karlsson, Jón, 1953 (2)
Kreuger, Jenny (2)
Hellsten, Sofie (2)
Areskoug, Hans (2)
Andersson, Camilla (2)
Wängberg, Ingvar (2)
Brodl, Ludvik (2)
Jonsson, Max (2)
Andreassen, Maria (2)
Sjöberg, Karin (2)
Nordborg, Claes, 194 ... (2)
Kopp Kallner, Helena (2)
Åkerud, Helena, 1972 ... (2)
Taflin, Eva (2)
Blom, Helena, 1970- (2)
Mawdsley, Ingrid (2)
Skårman, Tina (2)
Josefsson, Weine (2)
Friedrichsen, Jenny (2)
Larsson, Susanna (2)
visa färre...
Lärosäte
Naturvårdsverket (21)
IVL Svenska Miljöinstitutet (21)
Göteborgs universitet (19)
Karolinska Institutet (12)
Uppsala universitet (8)
Umeå universitet (4)
visa fler...
Högskolan Dalarna (4)
Örebro universitet (3)
Linköpings universitet (3)
Stockholms universitet (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Lunds universitet (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (38)
Svenska (33)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (23)
Medicin och hälsovetenskap (23)
Samhällsvetenskap (8)
Lantbruksvetenskap (4)
Teknik (3)
Humaniora (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy