| 1. |
|
|
| 2. |
- Backlander, Gisela, et al.
(författare)
-
Development and Validation of a Multi-Dimensional Measure of Activity-Based Working Behaviors
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media SA. - 1664-1078. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Most work on activity-based working centers on the physical environment and digital technologies enabling flexible working. While important, we believe the key components for implementing activity-based working are employee and manager behaviors. To measure the degree of enactment of activity-based work, based on workshops with experienced practitioners as well as previous literature, we have developed and validated a behavior-focused measure of activity-based working behaviors. In our initial sample (Sample 1, N = 234), three subscales were identified: task - environment crafting, workday planning, and social needs prioritization. In the replication sample (Sample 2, N = 434), this model also showed adequate fit. Moreover, task - environment crafting was related to general health and lower stress in sample 1 (multi-organization sample), but not in the single-organization sample (sample 2). Workday planning was associated with higher concentration in both samples and in the second sample with general health and work engagement; the latter was also related to social needs prioritization.
|
|
| 3. |
- Cabezas Garcia, Edward Hernando, et al.
(författare)
-
In Vitro Incubations Do Not Reflect In Vivo Differences Based on Ranking of Low and High Methane Emitters in Dairy Cows
- 2021
-
Ingår i: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study evaluated if ranking dairy cows as low and high CH4 emitters using the GreenFeed system (GF) can be replicated in in vitro conditions using an automated gas system and its possible implications in terms of fermentation balance. Seven pairs of low and high emitters fed the same diet were selected on the basis of residual CH4 production, and rumen fluid taken from each pair incubated separately in the in vitro gas production system. In total, seven in vitro incubations were performed with inoculums taken from low and high CH4 emitting cows incubated in two substrates differing in forage-to-concentrate proportion, each without or with the addition of cashew nutshell liquid (CNSL) as an inhibitor of CH4 production. Except for the aimed differences in CH4 production, no statistical differences were detected among groups of low and high emitters either in in vivo animal performance or rumen fermentation profile prior to the in vitro incubations. The effect of in vivo ranking was poorly replicated in in vitro conditions after 48 h of anaerobic fermentation. Instead, the effects of diet and CNSL were more consistent. The inclusion of 50% barley in the diet (SB) increased both asymptotic gas production by 17.3% and predicted in vivo CH4 by 26.2%, when compared to 100% grass silage (S) substrate, respectively. The SB diet produced on average more propionate (+28 mmol/mol) and consequently less acetate compared to the S diet. Irrespective of CH4 emitter group, CNSL decreased predicted in vivo CH4 (26.7 vs. 11.1 mL/ g of dry matter; DM) and stoichiometric CH4 (CH4VFA; 304 vs. 235 moles/mol VFA), with these being also reflected in decreased total gas production per unit of volatile fatty acids (VFA). Microbial structure was assessed on rumen fluid sampled prior to in vitro incubation, by sequencing of the V4 region of 16S rRNA gene. Principal coordinate analysis (PCoA) on operational taxonomic unit (OTU) did not show any differences between groups. Some differences appeared of relative abundance between groups in some specific OTUs mainly related to Prevotella. Genus Methanobrevibacter represented 93.7 ± 3.33% of the archaeal sequences. There were no clear differences between groups in relative abundance of Methanobrevibacter.
|
|
| 4. |
- Danielsson, Rebecca
(författare)
-
Nötkreaturens metanproduktion i Sverige – en jämförelse mellan 1937 och 2019
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet nötkreatur i Sverige har halverats under det senaste århundradet. Senast Sverige hade en så liten population nötkreatur som nu var på 1700-talet.Antalet mjölkkor i dag är bara 16 procent av antalet 1937, då Sverige hade som störst antal mjölkkor.Den totala mjölkproduktionen i Sverige har nästan halverats sedan 1937 (från 4,9 miljoner ton 1937 till 2,7 miljoner ton 2019).Den totala köttproduktionen har ökat med 28 procent mellan 1937 och 2019, framför allt genom att späd-och gödkalvar som tidigare slaktades vid mycket ung ålder nu föds upp till ungnöt och på grund av bättre utfodring och avel mot större djur.Den totala proteinproduktionen var 29 procent högre år 1937 än 2019 på grund av att Sverige då hade en betydligt större mjölkproduktion.Metanutsläppen från dagens population av nötkreatur i Sverige är i samma storleksordning som metanutsläppen från nötkreaturen i Sverige på 1870-talet.Metanutsläppen från mjölk-och nötköttsproduktionen i Sverige har minskat med ungefär 35 procent sedan 1937.Metanutsläppen från mjölkkorna (metan per kilo totalt protein från mjölk och kött) har halverats sedan 1937.Metanutsläppen per total mängd producerat protein från hela nötkreatursproduktionen är lägre idag än på 1930-talet på grund av en mer effektiv produktion. Men det är stora skillnader i metanproduktion per kilo produkt till följd av utvecklingen mot specialiserad mjölkproduktion och specialiserad nötköttsproduktion.Det har skett en förändring i produktion från en nästan helt och hållet grovfoderbaserad, integrerad mjölk-och nötköttsproduktion – till en specialiserad och insatsberoende mjölkproduktion och en separat dikoproduktion.Den svenska mjölk-och nötköttsproduktionen har förändrats mycket de senaste 100 åren. Antal nötkreatur har minskat markant och följaktligen även den totala metanproduktionen från nötkreaturen. Samtidigt har produktionen av nötkött och mjölk ökat per individ.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hessle, Anna, et al.
(författare)
-
Ungtjurar på stall - kartläggning av omfattning och potential för naturvård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige föds ett stort antal ungtjurar upp på stall. Djurskyddslagstiftningen, som kräver bete sommartid för hondjur och stutar, omfattar av säkerhetsskäl inte tjurar. Syftet med den här rapporten är att få ett kunskapsunderlag som beskriver uppfödningen av ungtjurar på stall i Sverige och potentialen för naturvården om dessa istället skulle kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmark samt vilka eventuella effekter på köttmängd och -kvalitet samt djurvälfärd detta skulle medföra. Beräkningarna baseras till stor del på slaktdata för olika raser och djurkategorier, där kategoriseringen i ko, ungtjur, stut o.s.v. görs vid slakt utifrån djurets biologiska och kronologiska ålder (Bilaga 1; Gård och djurhälsan, 2021, kompletterat med personligt meddelande från Emma Ternman). I rapporten har de ekonomiska och naturgivna förutsättningar som skulle behövas för att föda upp samtliga svenska ungtjurar som stutar ej utretts, utan här hänvisas för mjölkrastjurkalvar till Holmström et al. (2021) och för köttrastjurkalvar till Hessle och Kumm (2011). Beräkningarna för antal potentiella betesdjur är således teoretiska. Vi visar dock på den betesdjurspotential som finns, givet att lönsamhet och andra förutsättningar finns på plats. Som vi ser det bidrar all befintlig djurhållning till att på nationell nivå upprätthålla skalfördelar inom lantbruket avseende insatsvaror, kompetensförsörjning och avsalumöjligheter. Om man skulle försämra förutsättningarna för en typ av djurhållning, så att den minskar och inte ersätts med annan djurhållning så att den totala nationella djurhållningen minskar, skulle således praktiska, ekonomiska och logistiska förutsättningar för annan djurhållning försämras. Rapportens beräkningar av antalet möjliga betesdjur omfattar inte det antal betesdjur som skulle krävas för att ersätta importerat nötkött (40 % av konsumerad mängd) med svensk råvara från betande nötkreatur. Arbetet har gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under våren 2021. Författarna har varit docent Anna Hessle, Inst för husdjurens miljö och hälsa; agr. dr. Rebecca Danielsson, Inst. för husdjurens utfodring och vård och professor Lena Lidfors, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, samtliga Sveriges lantbruksuniversitet. Texten har granskats av docent Karl-Ivar Kumm, Sveriges lantbruksuniveristet och VMD Lena Stengärde, Växa Sverige.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Full-lactation performance of multiparous dairy cows with differing residual feed intake
- 2022
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Residual feed intake (RFI) is an efficiency trait underpinning profitability and environmental sustainability in dairy production. This study compared performance during a complete lactation of 36 multiparous dairy cows divided into three equal-sized groups with high (HRFI), intermediate (IRFI) or low RFI (LRFI). Residual feed intake was determined by two different equations. Residual feed intake according to the NorFor system was calculated as (RFINorFor) = (NEintake)–(NEmaintenance + NEgestation + NEmilk—NEmobilisation + NEdeposition). Residual feed intake according to the USA National Research Council (NRC) (RFINRC) was calculated as: RFI = DMI − predicted DMI where predicteds DMI = [(0.372× ECM)+(0.0968×BW0.75)]×(1−e−0.192×(DIM/7+3.67)). Cows in the HRFINorFor group showed higher daily CH4 production, CH4/ECM and CH4 yield (g/kg DMI) than IRFINorFor and LRFINorFor cows. Cows characterized by high efficiency (LRFINorFor) according to the NorFor system had lower body weight. Dry matter intake and apparent dry matter digestibility were not affected by efficiency group but milk yield was lower in the low efficiency, HRFINorFor, group. Cows characterized by high efficiency according to the NRC system (LRFINRC) had lower dry matter intake while yield of CH4 was higher. Daily CH4 production and CH4 g/kg ECM did not differ between RFINRC groups. Dairy cows characterized by high efficiency (both LRFINorFor and LRFINRC cows) over a complete lactation mobilized more of their body reserves in early lactation as well as during the complete lactation. The results also indicated great phenotypic variation in RFI between different stages the lactation.
|
|
