| 1. |
- Olsson, Ingrid, 1948, et al.
(författare)
-
Epilepsy surgery in children with accompanying impairments.
- 2013
-
Ingår i: European journal of paediatric neurology : EJPN : official journal of the European Paediatric Neurology Society. - : Elsevier BV. - 1532-2130. ; 17:6, s. 645-650
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to assess seizure outcome 2 years after epilepsy surgery in a consecutive series of paediatric patients, with special focus on children with learning disabilities and other neuroimpairments in addition to the epilepsy. Outcome 2 years after surgery was assessed in 110 of 125 children operated upon for drug resistant epilepsy in Gothenburg 1987-2006. More than half of the children had learning disabilities, 43% motor impairments and 30% a neuropsychiatric diagnosis. Fifty-six per cent of those with an IQ<70 became seizure-free or had a >75% reduction in seizure frequency, and two thirds if the operation was a resection. The corresponding figure in those with more than 100 seizures per month was 15 out of 31, and another seven had a 50-75% reduction in seizure frequency. The message is that learning disability, motor impairment and psychiatric morbidity should not be contraindications for paediatric epilepsy surgery. More than half of the children with learning disabilities had a worthwhile seizure outcome, with even better results after resective surgery. Children with drug resistant epilepsy and additional severe neurological impairments should have the benefit of referral to a tertiary centre for evaluation for epilepsy surgery.
|
|
| 2. |
- Sparf, Jörgen, 1970-
(författare)
-
Tillit i samhällsskyddets organisation : Om det sociala gränssnittet i risk- och krishantering mellan kommunen och funktionshindrade
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag.
|
|
