| 1. |
|
|
| 2. |
- Asztalos Morell, Ildikó, 1958-, et al.
(författare)
-
The securitization of asylum seeking in Sweden after 2015 in light of experiences of asylum-seeking girls with roots in Afghanistan
- 2018
-
Ingår i: The migration crises? Criminalization, security and survival. - Uppsala : The HAgue:Eleven. - 9789462748392 ; , s. 363-388
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter aims to shed light from a gender perspective on the issue of security for asylum seeking adolescent girls in context of increased securitisation of the asylum-seeking process following the migration vogue of 2015. Half of those 163,000 asylum-seeking people who arrived to Sweden in 2015 were children, and half of them were unaccompanied asylum-seeking children (UASC), a majority being boys from Afghanistan. As a response Sweden has reversed its open asylum regime to the minimum EU standard in 2016, including restrictive attitude towards granting residency for UASC. This article explores how the securitization radically changed the preconditions for the establishment of asylum-seeking adolescent girls. Beyond the review of previous research and new data sources it also explores the issue through the analyses of the life stories of two girls of Afghan origin. One of them arrived with her parents through family affiliation with her brother who had previously received asylum as an UASC. The other girl arrived as an UASC in 2015. The narrative analysis provides a voice to two girls and their experiences, and is to complement the research on post 2015 securitisation with focus on gender based vulnerabilities of adolescent girls.
|
|
| 3. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(författare)
-
Etnicitet, kultur och genus. : Om ensamkommande barn och mötet med den svenska skolan
- 2016
-
Ingår i: Skolans möte med nyanlända. - : Liber. - 9789147122196 ; , s. 111-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I det här kapitlet fokuseras situationen för ensamkommande barn. Det inleds med en kartläggning av ensamkommande barns bakgrund och situation i Sverige. Hälften av de asylsökande barnen som 2015 anlände till Sverige kom utan sina föräldrar. Eftersom de allra flesta ensamkommande barnen kommer ifrån Afghanistan ges i kapitlet en beskrivning av afghanska barns specifika bakgrund med fattigdom, patriarkal kultur och begränsad skolgång. Kapitlet innehåller en sammanställning av tidigare forskning av ensamkommande och andra migrerande barns situation samt en analytisk genomgång av uppgifter från Migrationsverket. Bland de yngsta ensamkommande barnen kommer lika många pojkar som flickor, men från sju års ålder sker en könad migration då det kommer betydligt fler pojkar än flickor. Ensamkommande pojkar och flickor möter olika utmaningar i Sverige när det gäller utbildning, arbete och bemötande. Avslutningsvis diskuteras strukturella hinder i majoritetssamhället och möjligheter som kan leda till en positiv etablering och skolgång
|
|
| 4. |
- Bruno, L., et al.
(författare)
-
Inledning
- 2019
-
Ingår i: Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. - : Liber. - 9789147129263
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Darvishpour, Mehrdad, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern : Tio år av attitydmätningar i Sverige
- 2015. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är en samling av de flesta texter som harpublicerats i samband med Mångfaldsbarometern.I det första kapitlet redogör Fereshteh Ahmadi,Mehrdad Darvishpour och Irving Palm för resultatfrån Mångfaldsbarometern från 2005 – 2014 ochäven andra undersökningar. De presenterar ocksåen sociologisk analys av insamlade data undertio år.I det andra kapitlet presenterar Orlando Mella deförsta årens resultat utifrån ett sociologiskt perspektiv,både teoretiskt och metodologiskt.I det tredje kapitlet förklarar Orlando Mella resultatenav sju års mätningar av attityder till mångfald, av mätningarav attityder mot mångfald och fastställer ochtolkar vissa tendenser som stabila profiler.I det fjärde kapitlet fokuseras på mångfalden i arbetslivet.Den svenska välfärden är tydligt relaterad till invandring.Att underlätta för invandrare att få möjlighettill arbete och egen försörjning har ansetts viktigt förderas integrering i samhället. Invånarnas egna erfarenheterav kontakter med personer med utländsk bakgrundvisar sig påverka befolkningens attityder liksom kön,ålder och utbildning.I det femte kapitlet behandlas problem kring integration.Mångfaldsbarometern 2009 som kompletterats medett antal intervjuer visar att en stor andel av befolkningenhar positiva erfarenheter av invandrare och menar attde skall ha samma rättigheter och möjligheter som deninfödda befolkningen. Studien visar dock att den socialatoleransen har sina gränser och tycks förändras över tid.Kapitlen 6-15 består av de årliga rapporterna avMångfaldsbarometern. I dessa rapporter hittar manstatistik och förklaringar till de olika tabeller och figurersom presenteras.I slutet av boken presenteras en lista över en delviktiga artiklar som skrevs i massmedia om Mångfaldsbarometern.
|
|
| 7. |
- Darvishpour, Mehrdad, 1960-, et al.
(författare)
-
Projektet samarbete med Västerås stad och Eskilstuna kommunen om ensamkommande barn
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att genom ett antal möten med fokusgrupper sammansatta av medarbetare i välfärdstjänster i Eskilstuna kommun och Västerås stad förankra vår forskningsidé om samverkanproblematiken kring mottagandet av ensamkommande barn. Genom den direkta kontakten med medarbetarna ville projektgruppen säkra de centrala forskningsfrågornas praktiska relevans. Därtill ville projektgruppen i samverkan med olika aktörer (t.ex. kommun, socialtjänst, landstinget, skola, civilsamhälle) identifiera goda exempel och utmaningar i mottagandet av ensamkommande barn och deras hälsa, välfärd och integrationsprocess. Resultaten tyder på att kommunerna, trots den särskilt stora belastningen som migrationsvågen år 2015 innebar, hade förmåga att anpassa sig och hantera mottagande av de ensamkommande barnen. Vid sidan av kommunernas ansträngningar visar studien att även följande faktorer hade betydelse för barnens förmåga att hantera vardagens svårigheter: 1) barnens egna resurser i form av motivation och vilja till integration exempelvis genom skolintegration, 2) nätverkets runt barnen och 3) civilsamhället. I materialet framkommer även ett antal utmaningar för det kommunala arbetet: svårigheter med att tillgodose behovet av emotionella stöd och att skapa tillit hos barnen, brist på resurser och god kommunikation mellan olika organisationer, barnens oro för avvisning och vissa otydligheter kring ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. En avslutande rapport som återspeglar resultaten av projektet kommer att publiceras elektroniskt. Trots att projektet officiellt avslutats pågår en diskussion om ett fortsatt samarbete kring forskningsplan och forskningscirkel med fokus på bemötande, omhändertagande, uppföljning och etablering av ensamkommande barn. Ett konkret förslag som planeras är att projektgruppen ska medverka i arbetet med en enkätundersökning och uppföljning i Västerås stad om barnens upplevelse av kommunens mottagande. För att kunna genomföra allt detta avser projektgruppen att dels söka medel från HVV:s för samproduktion och dels söka medel från Forte för att fortsätta forskning, forskningscirklar och samproduktion kring kommuner och landstingen mottagande av ensamkommande barn.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
