| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten : Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi utvärderat effekten av kalkning på fisk i vattendrag på nationell nivå med fokus på perioden 1982–2012. Uppgifter om kalkdoser, kalkningsmetoder, vattenkemi och elfiskedata från 609 vattendrag över hela Sverige har använts. Sammanlagt ingick 1029 elfiskelokaler från kalkade vatten och 195 lokaler från okalkade referensvattendrag (totalt 17 492 elfisketillfällen). Referensvattendragen har utgående från pH och alkalinitet indelats i sura, neutrala och kalkrika. Totalt fångades 38 fiskarter, 2 kräftarter och 2 fiskhybrider vid elfiskena. Den vanligaste arten var öring som erhölls vid 90 % av elfisketillfällena, därefter kom elritsa (33 %) och stensimpa (24 %). Den vattenkemiska effekten har inte utvärderats närmare, men det förelåg en tydlig effekt på pH av kalkning och efter 5-8 års kalkning var lägsta uppmätta pH signifikant över 6,0 som medelvärde för samtliga kalkade vatten. Andelen tillfällen med sura episoder (pH <6,0 respektive pH <5,6) minskade över tid. De vattendrag där det var svårast att upprätthålla pH över 5,6 hade små avrinningsområden (<10 km2), låg andel sjö och en låg kalkdos. Kalkning med doserare uppvisade en högre frekvens av sura episoder jämfört med sjö- och våtmarkskalkning. Efter ett antal år fungerade doserarkalkningen bättre, ofta efter att den kombinerats med våtmarkskalkning. Resultaten från 30 års elfisken visar att kalkningsverksamheten successivt har nått förväntade resultat. Antalet fångade fiskarter ökade signifikant efter kalkstart och efter 13-16 år hade antalet nått nivån i neutrala referenser. På de kalkade lokalerna ökade 13 av 14 undersökta arter i förekomst och 8 av dessa signifikant: abborre, bergsimpa, braxen, gädda, lake, lax, mört och öring. Andel elfisketillfällen med konstaterad reproduktion, dvs. förekomst av årsungar, ökade signifikant efter kalkning och nådde samma nivåer som i neutrala referenser för öring, lax, stensimpa, elritsa, gädda, lake och mört. För öring tog det över 12 år efter kalkstart innan reproduktionen motsvarade den i neutrala referenser. Den ekologiska statusen förbättrades signifikant. Sju år efter påbörjad kalkning uppnåddes en signifikant förändring i ekologisk status och efter tolv år visade medelvärdet för lokalerna på god ekologisk status. Sammantaget visade resultaten på en normalisering av fiskfaunan på kalkade lokaler. Genomgående var fiskfaunan signifikant skild från den i sura referenser och blev med tiden alltmer lik den i neutrala referenser, men var fortfarande klart skild från den i kalkrika referenser. Det var tydligt att återkolonisationen av arter tog lång tid, vilket innebär att kalkningsverksamheten måste vara långsiktig. På lokaler med vattenkemisk provtagning minst fyra gånger under året undersöktes effekten av årets lägsta uppmätta pH på fisk. I neutrala referensvattendrag konstaterades reproduktion av öring vid i medeltal 82,8 % av elfisketillfällena. I kalkade vattendrag ökade andelen tillfällen med öringreproduktion med uppmätt lägsta pH. Ett lägsta pH på 5,6-5,9 låg i underkant för en reproduktion som i neutrala referenser, medan ett lägsta pH på 6,0-6,2 låg i överkant. Även för flera andra arter ökade andelen elfisketillfällen då reproduktion konstaterades med ökat lägsta uppmätta pH, t ex för elritsa, lax och simpor (berg- och stensimpa sammantaget). För elritsa krävdes ett lägsta pH på 6,0-6,2 för att nå reproduktion som i neutrala referenser, för simpor krävdes över 6,2. Ekologisk status är ett index som visar om fiskfaunan liknar den i opåverkade vatten. Medelvärdet för ekologisk status i neutrala referenser var 0,52. På kalkade lokaler där lägsta uppmätta pH under året understeg 6,0 var den ekologiska statusen signifikant lägre än i neutrala referenser. På kalkade lokaler som hade ett uppmätt lägsta pH på minst 6,0 var den ekologiska statusen högre och likvärdig med den i neutrala referenser. Vår slutsats är att i försurade vattendrag innebär ett mål för lägsta pH på 5,6 en betydande risk att en normaliserad fiskfauna inte uppnås. Vi anser att målet för kalkningsverksamheten ska vara en normalisering av flora och fauna och utgående från fisk bör lägsta tillåtna pH därför sättas till minst 6,0.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes
- 2016
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 146, s. 245-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Thousands of Swedish acidified lakes and streams have been regularly limed for about 30 years. Standard sampling of fish assemblages in lakes and streams was an important part of monitoring the trends after liming, i.e. sampling with multi-mesh gillnets in lakes (EN 14757) and electrofishing in streams (EN 14011). Monitoring data are nationally managed, in the National Register of Survey test-fishing and the Swedish Electrofishing Register. We evaluated long-term data from 1029 electrofishing sites in limed streams and gillnet sampling in 750 limed lakes, along with reference data from 195 stream sites and 101 lakes with no upstream liming in their catchments. The median year of first liming was 1986 for both streams and lakes. The proportion of limed stream sites with no fish clearly decreased with time, mean species richness and proportion of sites with brown trout (Salmo trutta) recruits increased. There were no consistent trends in fish occurrence or species richness at non-limed sites, but occurrence of brown trout recruits also increased in acid as well as neutral reference streams. Abundance of brown trout, perch (Perca fluviatilis) and roach (Rutilus rutilus) increased significantly more at limed sites than at non-limed reference sites sampled before and after 1986. The mean species richness did not change consistently in limed lakes, but decreased in low alkalinity reference lakes, and fish abundance decreased significantly in limed as well as in non-limed lakes.
|
|
| 6. |
- Petersson, Erik, et al.
(författare)
-
Översikt, riskbedömning och förslag på åtgärder för puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) tillhör ett släkte med tolv arter som brukar kallas stillahavslaxar. Flera arter inom släktet, däribland puckellaxen, är semelpara, d.v.s. de leker endast en gång och dör efter leken. Puckellaxen är den minsta av stillahavslaxarna och är i sitt ursprungsområde i Stilla havet den talrikaste. Flera av arterna i släktet, däribland puckellaxen, har introducerats på olika platser i världen – utanför arternas naturliga utbredningsområde. Det finns en befogad farhåga att invasiva främmande arter ska ha negativ påverkan på inhemska arter. En sammanställning som gjordes 2004 visade att invasiva arter är inblandade direkt eller indirekt i 6 % av alla utdöende eller kraftiga populationsminskningar av inhemska arter. I Sverige finns det idag ca 2000 introducerade arter av vilka 350 är klassificerade som invasiva, d.v.s. de hotar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Puckellaxen har på senare tid, framförallt under 2017, fångats eller observerats längs norska kusten, den svenska västkusten, Jylland i Danmark och även i Irland och Skottland. Flertalet av dessa puckellaxar härrör från ryska (sovjetiska) utsättningar runt Kolahalvön under perioden 1956 – 1998. Allt pekar på att arten har etablerat sig i området vid Norra ishavet och nu är inne i en snabb spridningsfas. Möjligheterna att utrota arten är förmodligen helt borta och det är osäkert om de ryska myndigheterna har önskan eller möjligheterna att vidta några åtgärder. Arten kan komma att påverka inhemska laxfiskar negativt och ur ett faunavårdsperspektiv vore det därför bra om puckellaxen kunde begränsas, både dess numerär och dess spridning. Puckellaxen har en strikt två-årscykel och i ursprungsområdena runt Stilla havet förekommer både udda- och jämna-års-bestånd. Eftersom det är udda-års-bestånden som lyckats bäst i nordvästra Ryssland så kommer förmodligen färre puckellaxar att observeras 2018, men eventuellt kan det bli än fler under 2019, färre 2020, fler 2021, och så vidare.
|
|
| 7. |
- Aldvén, David, 1986, et al.
(författare)
-
Environmental cues and downstream migration of anadromous brown trout (Salmo trutta) and Atlantic salmon (Salmo salar) smolts
- 2015
-
Ingår i: Boreal environment research. - 1239-6095 .- 1797-2469. ; 20:1, s. 35-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several environmental cues have been suggested to govern the initiation of the downstream migration of smolts (e.g. light, temperature and discharge). Here we investigated the effect of these cues on the initiation of the downstream migration in anadromous brown trout and Atlantic salmon in a small river on the Swedish west coast during two consecutive years. The total smolt production was assessed using a smolt trap and by modelling data from standardized electrofishing. The results show that it is possible to estimate smolt numbers using electrofishing, but that the model had a tendency to overestimate the number of smolts from electrofishing as compared with that from captures with the smolt trap. Discharge had the greatest effect on downstream migration, but temperature was also important when there was no increase in discharge. These results reveal that discharge and temperature govern the initiation of downstream migration but their effect may depend on the amount of precipitation
|
|
| 8. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Movements, recapture rate and length increment of tagged pikeperch (Sander lucioperca) - a basis for management in large lakes
- 2015
-
Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 22, s. 450-457
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Movements, site fidelity, exploitation rate and total length (TL) increment of pikeperch, Sander lucioperca L., were studied by tagging 3977 pikeperch, of 334mm mean TL, in Lake Malaren in 1994. Fish were recaptured in gillnets, trap nets and to a lesser extent with rod and line. Total recapture rate was 30.4%, with 50% of the recaptures made within 8.4km of the release site. Movements were restricted during summer, whereas movements from shallow to deeper basins were frequent in autumn. The yearly TL increment was estimated at 99mm for fish 300mm long at release and 42mm for fish of 400mm at release. The results have direct implications for future management, as the mortality of undersized fish in the fishery; the strong site fidelity and fast growth indicate that fishery closures may be an effective measure to attain a larger stock of fish above the size limit.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Year-class strength, physical fitness and recruitment cycles in vendace (Coregonus albula)
- 2016
-
Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 173, s. 61-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vendace, an obligate zoo-planktivore through all life stages, is a key-stone species in many large lakes in northern Eurasia. Vendace often produces strong year-classes in cycles of various length. To better understand the factors that determine the emergence of strong year-classes we analyzed long time-series hydroacoustic data on abundance of young-of-the-year and older vendace, and representative samples of vendace from trawl catches measured for length, weight and age. Data were collected in the three largest lakes in Sweden - Lakes Vanern, Vattern and Malaren - for 1995-2012, 1992-2012 and 2008-2012, respectively. The lakes range from ultra-oligotrophic to mesotrophic. In L. Vanern there is an extensive commercial fishery on vendace, whereas the fishery, at present, is small in L. Malaren and negligible in L. Vattern. Size of mature vendace, expressed as 90% of L-max, differed between the lakes and was positively correlated with lake nutrient levels. Strong year-classes did not occur in synchrony between lakes, not even between the two main basins within oligotrophic L. Vanern, and were less frequent in the ultra-oligotrophic and commercially unfished L. Vattern. Strong year-classes negatively affected physical fitness (Fulton's condition factor) of older fish. During years of low physical fitness in sexually mature fish no strong year-classes would appear. Recovery of physical fitness might take several years and depended on food availability, expressed as nutrient levels or population density. Not until fish had regained individual physical fitness and could allocate energy to gonads, other factors - as physical environmental conditions - might become important for the emergence of a strong year-class. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
