| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Delin, Sofia, et al.
(författare)
-
Effect of nitrogen fertilization on nitrate leaching in relation to grain yield response on loamy sand in Sweden
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Agronomy. - : Elsevier BV. - 1161-0301 .- 1873-7331. ; 52, s. 291-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High rates of nitrogen (N) fertilizer may increase N leaching with drainage, especially when there is no further crop response. It is often discussed whether leaching is affected only at levels that no longer give an economic return, or whether reducing fertilization below the economic optimum could reduce leaching further. To study nitrate leaching with different fertilizer N rates (0-135 kg N ha-1) and grain yield responses, field experiments in spring oats were conducted in 2007, 2008 and 2009 on loamy sand in south-west Sweden. Nitrate leaching was determined from nitrate concentrations in soil water sampled with ceramic suction cups and measured discharge at a nearby measuring station. The results showed that nitrate leaching per kg grain produced had its minimum around the economic optimum, here defined as the fertilization level where each extra kg of fertilizer N resulted in a 10 kg increase in grain yield (85% DM). There were no statistically significant differences in leaching between treatments fertilized below this level. However, N leaching was significantly elevated in some of the treatments with higher fertilization rates and the increase in nitrate leaching from increased N fertilization could be described with an exponential function. According to this function, the increase was less than 0.04 kg kg-1 fertilizer N at and below the economic optimum. Above this fertilization level, the nitrate leaching response gradually increased as the yield response ceased and the increase amounted to 0.1 and 0.5 kg kg-1 when the economic optimum was exceeded by 35 and 100 kg N ha-1, respectively. The economic optimum fertilization level depends on the price relationship between grain and fertilizer, which in Sweden can vary between 5:1 and 15:1. In other words, precision fertilization that provides no more or no less than a 10 kg increase in grain yield per kg extra N fertilizer can be optimal for both crop profitability and the environment. To predict this level already at fertilization is a great challenge, and it could be argued that rates should be kept down further to ensure that they are not exceeded due to overestimation of the optimum rate. However, the development of precision agriculture with new tools for prediction may reduce this risk.
|
|
| 4. |
- Delin, Sofia
(författare)
-
Fertilizer value of nitrogen in hen and broiler manure after application to spring barley using different application timing
- 2011
-
Ingår i: Soil Use and Management. - : Wiley. - 0266-0032 .- 1475-2743. ; 27, s. 415-426
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The nitrogen (N) fertilizer effect of layer hen and broiler manure applied at different times on spring barley yield was studied in seven Swedish field experiments during 2005-2008. Two experiments had parallel field incubations to study N release after fertilizer application. The effect of total N in manure on N offtake was 30-40% that of mineral N, except in a dry year, when the effect was very low. Although the relative proportions of ammonium N, uric acid N and other N differed between the hen and broiler manure, the effect of total N was similar for both. In field incubations, mineral N decreased from 75 to 60% of total N applied in hen manure, whereas it increased from 20 to 50% in broiler manure, because of net immobilization and release, respectively. The limited fertilizer nitrogen replacement value, corresponding to only 30-40% of total N, could be as a result of ammonia volatilization after rather shallow incorporation with harrow. Net N release from broiler manure lasted for 6-8 weeks after application, after which it generally ceased. In some cases, manure application in early spring gave better yield effects than application at sowing, probably because of better synchronization of the N release with crop N requirements. The residual N effect on the N offtake in crop in the year after manure application was on average 3% of the total N applied, equivalent to a fertilizer replacement value of about 6%.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Delin, Sofia, et al.
(författare)
-
Fosforgödslingseffekt av olika restprodukter
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fosforgödslingseffekten av femton potentiella gödselmedel baserade på restprodukter testades dels i krukförsök och dels i inkuberingsförsök. Möjligheten att relatera fosforeffekten till extraherbart fosfor med olika extraktionsmedel testades också. I studien ingick bl.a. tre avloppsslam, tre sorters stallgödsel, två rötrester, tre askor samt kött- och benmjöl. I krukförsöket odlades rajgräs som klipptes efter 5 och 11 veckor för att mäta skörd och fosforupptag. Tre kontrolled med olika nivåer av mineralgödselfosfor fanns också med. Då fosfortillgängligheten är starkt beroende av pH, testades effekten i krukförsöken i både kalkad och okalkad jord för att särskilja effekter av tillförd fosfor från eventuella kalkningseffekter av restprodukten. Resultaten visade att skörd och fosforupptag hämmades av kalkning i denna studie. Kalkverkande restprodukter hade därför en sämre effekt. Produkter med litet organiskt innehåll, t.ex. askor och rötrester, hade en snabbare effekt än många av de andra produkterna med större organiskt innehåll såsom stallgödsel och slam. Dessa skillnader jämnade ut sig med tiden. Sammanlagd skörd och fosforupptag över 11 veckor var ganska lika för alla produkter och var i nivå med det led som fått halv dos med mineralgödselfosfor. P-AL talet i inkubationsförsöket ökade också ungefär hälften så mycket som med mineralgödsel. Men det fanns inget samband mellan vilka produkter som gav högst effekt på fosforskörd och högst P-AL. Det fanns däremot ett visst samband mellan extraherbart fosfor från gödseln och gödselns effekt på fosforskörd, framför allt vid den första klippningen. Bäst fungerade P-AL-extraktion. Citratextraktion gav missvisande värden på avloppsslam, men fungerade annars bra. Vattenextraktion innebar för låg extraktionsgrad i förhållande till vad som var växttillgängligt för flera produkter.
|
|
| 7. |
- Delin, Sofia
(författare)
-
Imaging-optode measurements of ammonium distribution in soil after different manure amendments
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Soil Science. - : Wiley. - 1351-0754 .- 1365-2389. ; 62, s. 295-304
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The choice of manure application technique can affect both the spatial distribution of ammonium in soil and net nitrogen (N) mineralization, and thereby N availability to crops. In this study we compared net N mineralization and spatial ammonium distribution after different degrees of incorporation of solid chicken manure and cattle slurry into soil. Ammonium-specific fluorescing optodes were assembled with manure applied to soil in closed chambers and the spatial distribution of ammonium in different treatments was measured for 2 weeks. The results indicated that much ammonium from the manures was quickly adsorbed to clay particles. Consequently, the ammonium concentration in the soil solution was threefold higher in the sandy soil than in the clay soil studied. Ammonium was distributed over a larger soil volume from manure applied below the soil surface than from manure applied above. Because the optodes excluded ammonium adsorbed to soil particles, net N mineralization was instead studied in separate incubations using extraction with potassium chloride solution for determination of ammonium and nitrate. When manure was kept concentrated in lumps rather than being mixed with soil, nitrate levels were about five times smaller after 1 week and 5-10% more of the manure N occurred as mineral N after 2 weeks. There were no differences in net N mineralization between surface application and subsurface incorporation. In this study a new technique to visualize and measure ammonium patterns around manure in soil proved to be useful for evaluating ammonium distribution and adsorption, but net N mineralization required incubations.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Delin, Sofia, et al.
(författare)
-
Nitratutlakning beroende på kvävegödslingsnivå och skörderespons i havre på en lätt jord
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Höga kvävegödslingsnivåer kan öka nitratutlakningen. Hur stor denna ökning blir hänger troligtvis samman med grödans kväveutnyttjande och gödslingens effekt på skörden. För att studera nitratutlakningen efter olika kvävegödslingsnivåer och skörderespons, anlades fältförsök i havre 2007, 2008 och 2009 på en sandjord utanför Skara i Västergötland. Nitratutlakningen bestämdes från nitratkoncentrationen i markvatten som provtogs med keramiska sugceller placerade på 80 cm djup samt från uppmätt avrinning vid en mätstation i närheten. Resultaten visade att ökningen i utlakning på grund av gödsling var obetydande så länge gödslingen gav en skörderespons på åtminstone 10 kg kärna (85% TS) per kg tillfört kväve. Över denna gödslingsnivånivå avtog skörderesponsen och nitratutlakningen ökade gradvis. Detta innebar att utlakningen per producerat kg havre var som minst runt denna nivå. Den ekonomiskt optimala kvävegivan beror på prisrelationen mellan gödsel och spannmål, vilken i Sverige vanligen varierar mellan 5 och 15. Med andra ord, precisionsgödsling som innebär 10 kg skördeökning per extra kg kvävegödsel kan vara optimal för ekonomin och ger samtidigt ingen ökad kväveutlakning.
|
|
| 10. |
- Delin, Sofia, et al.
(författare)
-
Potentiella mätmetoder för att uppskatta kvävegödslingsvärdet hos organiska gödselmedel
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt utvärderades några potentiella metoder för att uppskatta kvävets växtnäringsvärde hos ett brett spektrum av organiska gödningsmedel. Kväve-gödslingseffekten av femton olika gödselmedel testades i krukförsök med raj-gräs. Gödselmedlen omfattade olika sorters stallgödsel, olika mjöl av slakteri-avfall, rapskaka, lusernpellets, avloppsslam, rötrest, vinass och musselkompost. En inkubation visade att redan nedbrutna material som stallgödsel, kompost och rötrest hade en låg nettomineralisering av kväve efter applicering på jord, medan den kunde vara hög från färskare produkter som pelleterade växter eller köttmjöl. Det kortsiktiga gödselvärdet hos nedbrutna material karaktäriseras därför ganska väl av ammoniuminnehållet, medan de senare nämnda gödsel-medlen kräver en annan metod. Varmvattenextraherbart kväve visade sig vara en dålig metod för att extrahera ut lättmineraliserbart kväve, framför allt från de animaliska produkterna. Aminosyrakväve och växttrådhalt var inte heller tillfredsställande för att beskriva lätt- respektive svårnedbrytbart material. Där-emot var kol/kväve-kvoten väldigt talande för hur lättillgängligt kvävet var på kort sikt. Även mätningar av nära infraröd reflektans (NIR) visade potential att kunna bli en snabb och billig metod för att karaktärisera gödselkvävets växt-näringsvärde. Men för att få fram en tillfredställande modell för det krävs mer omfattande bakgrundsmaterial än dessa femton prover. Redan nu bör dock kol/kväve-kvoten kunna användas, där ett negativt linjärt samband råder mellan kol/kväve-kvoten och andelen växttillgängligt kväve av gödselns totalkväve. Kvoter runt 2 antyder att ca 80 % av kvävet är lika tillgängligt som hos ett mi-neralgödselmedel och kvoter över 15 antyder att i princip inget kväve är till-gängligt på kort sikt
|
|
