| 1. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Safe work environments: Target 8.8 and its indicators regarding inequalities in occupational disorders and rights of compensation for migrant workers
- 2021
-
Ingår i: The 2021 Gothenburg International Research Conference on SDG 8.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Decent and safe working conditions and non-discrimination in the rights of compensation for serious occupational disorders are of central policy concern in Sweden and for societies in a global sustainability perspective (UN). Despite overall improvements in work-related health in the WHO European Region, inequities within countries persist (WHO, 2019) and relatively large health inequalities still prevail also in welfare countries, such as Sweden (Mackenbach, 2019). The UN SDG target 8.8 consider “Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women and migrants, and those in precarious employment”. While a number of studies within occupational health research have focused inequalities in relation to gender (sex), few studies have focused migrant workers and the combined sustainability approach of inequalities related to migrant status and gender perspectives. This paper reviews studies of indicators of target achievement regarding frequency rates of occupational disorders and equal compensation for occupational disorders, in particular for migrant workers. The aim is to identify and critically analyze previous research conducted within the indicators (the applied methodology and results) and suggest areas where research and academy may contribute towards achievement in these matter.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Andrea, et al.
(författare)
-
Betydelsen av arbetsresurser och arbetskrav för undersköterskors och sjuksköterskors intention att sluta.
- 2020
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 97:1, s. 134-146
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det har i tidigare forskning framhållits att det är viktigt att angripa arbetsplatsfaktorer inklusive arbetskrav och arbetsresurser för att skapa en hållbar arbetsmiljö inom sjukvården. Syftet var att undersöka vilka arbetskrav respektive arbetsresurser som har störst betydelse för undersköterskors respektive sjuksköterskors intention att sluta samt om det finns gemensamma faktorer som också förklarar arbetstillfredsställelse och utmattning. En longitudinell enkätstudie med undersköterskor och sjuksköterskor vid fem svenska sjukhus genomfördes. Resultaten visade att det fanns samband mellan de flesta inkluderade arbetsresurserna och arbetskraven och undersköterskors och sjuksköterskors intention att sluta, på tvärsnittsnivå. Prospektiva analyser visade samband mellan kvantitativa krav för undersköterskors intention att sluta även efter kontroll för kön och yrkeserfarenhet. För sjuksköterskor hade särskilt erkänsla, betydelse för intention att sluta, och även för deras arbetstillfredsställelse och utmattning. Kortare yrkeserfarenhet predicerade sjuksköterskors intention att sluta samt både undersköterskors och sjuksköterskors utmattning.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Andrea, 1977-, et al.
(författare)
-
Job demands and functional resources moderating assistant and Registered Nurses' intention to leave
- 2021
-
Ingår i: Nursing Open. - : Wiley. - 2054-1058. ; 8:2, s. 870-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims To investigate how job demands and resources interact with each other to predict intention to leave among assistant nurses and Registered Nurses. Design Longitudinal study. Methods Questionnaire data were collected yearly during three years (October 2012-December 2014) from Registered Nurses (RN) and assistant nurses (N = 840) employed in Swedish hospitals. Associations and interaction effects of demands and resources were assessed with correlation analyses and regression models. Results Job demands predicted assistant nurses' intentions to leave, while resources predicted RNs' intention to leave. For RNs, several resources were functional in moderating the associations between demands and intention to leave: social support, vertical trust, and humanity moderated work pace and workflow moderated emotional demands. For assistant nurses, organizational clarity and interprofessional collaboration moderated emotional demands. None of the resources had a moderating effect on the associations between quantitative demands or illegitimate tasks and intention to leave.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Andrea, et al.
(författare)
-
Lärande för hållbar verksamhetsutveckling. En forskningsbaserad handbok om att skapa förutsättningar för ett lärandeklimat som bidrar till hälsa och engagemang.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här handboken riktar sig främst till enskilda medarbetare, arbetsgrupper och chefer som vill få stöd i att arbeta med verksamhetsutveckling på mer hållbara sätt. En hållbar verksamhetsutveckling bidrar till god arbetsmiljö, god arbetskvalité och effektiv verksamhet. Det lärandeklimat som finns på arbetsplatsen är ofta avgörande för att åstadkomma ett långsiktigt utvecklingsarbete med positiva effekter. Det är mycket som pekar på att ett hållbart utvecklingsarbete handlar om att komma in i en positiv lärandespiral. Genom att avsätta tid för att uppriktigt och förutsättningslöst försöka förbättra hur arbetet leds och organiseras så skapas också ett engagemang hos medarbetare för att delta i förbättringsarbetet. Detta i sin tur medför olika positiva resultat för både individen och organisationen. På arbetsplatser som kännetecknas av ett positivt lärandeklimat finns det helt enkelt ett större engagemang bland medarbetare kring utveckling av såväl verksamheten som personalgruppens gemensamma bästa. Avsikten med den här handboken är att stödja arbetsplatser i att utveckla en gynnsam lärandespiral. Handboken ger vägledning i att skapa förutsättningar för lärande som bidrar till hållbar verksamhetsutveckling.
|
|
| 5. |
- Jutengren, Göran, Docent, 1965-, et al.
(författare)
-
The Potential Importance of Social Capital and Job Crafting for Work Engagement and Job Satisfaction among Health-Care Employees
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1660-4601 .- 1661-7827. ; 17:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- (1) Background: Both employees and organizations benefit from a work environment characterized by work engagement and job satisfaction. This study examines the influence of work-group social capital on individuals' work engagement, job satisfaction, and job crafting. In addition, the mediating effect of job crafting between social capital on the one side and job satisfaction and work engagement on the other side was analyzed. (2) Methods: This study used data from 250 health-care employees in Sweden who had completed a questionnaire at two time points (six to eight months apart). Analyses of separate cross-lagged panel designs were conducted using structural regression modeling with manifest variables. (3) Results: Social capital was predictive of both job satisfaction and work engagement over time. The results also indicated that higher degrees of social capital was predictive of more cognitive and relational, but not task-related job crafting over time. There was no clear evidence for a mediating effect of job crafting for social capital to work engagement or job satisfaction. (4) Conclusion: It would be beneficial for the health-care sector to consider setting up the organizations to promote social capital within work groups. Individual workers would gain in well-being and the organization is likely to gain in efficiency and lower turnover rates.
|
|
| 6. |
- Rydén, Lisbeth, 1967-
(författare)
-
Diskursiv arbetsmiljö : Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?Diskursiv arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Pia, 1968, et al.
(författare)
-
Building Perspective Awareness as a Workplace Practice
- 2022
-
Ingår i: Journal of Workplace Learning. - 1366-5626. ; 34:4, s. 373-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study aims to describe the implementation of a facilitated dialogue model intended to improve communication across professional logics and knowledge boundaries in two units of a large health-care organization in Sweden. This is a mixed-methods study with interviews, field observations and follow- up questionnaires that were conducted during the implementation process. The conclusion drawn in this study is that it is possible to change and improve the dialogue between health-care professionals with the help of a tailored, facilitated dialogue model. The authors found that different professional logics can indeed meet and share perspectives if the right conditions are provided. Moreover, an improved dialogue between different professional groups may contribute to work satisfaction, engagement, social cohesion and communication between professionals. This study shows that the right organizational conditions, such as support from managers, must exist if the model’s inherent possibilities are to be used. Inhouse facilitation may be a sustainable model for facilitated workplace dialogue when its implementation is supported by the overall organization. The contribution is an empirically based analysis of a new form of model for mediating perspectives within an organization with distinct professional roles. This study shows how, under the right conditions, the model can contribute to a perspective awareness and thus a more mature work organization.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
