| 1. |
- Baho, Didier Ludovic, et al.
(författare)
-
Phytoplankton size- and abundance-based resilience assessments reveal nutrient rather than water level effects
- 2020
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 746
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The use of discontinuity analysis to assess resilience and alternative regimes of ecosystems has mostly been based on animal size. We so far lack systematic comparisons of size-based and abundance-based approaches necessary for assessing the performance and suitability of the discontinuity analysis across a broader range of organism groups. We used an outdoor mesocosm setup to mimic shallow lake ecosystems with different depths (1.2 m deep, “shallow”; 2.2 m deep, “deep”) and trophic status (i.e. low and high nutrient status characteristic of mesotrophic and hypertrophic lakes, respectively). We compared resilience assessments, based on four indicators (cross-scale structure, within-scale structure, aggregation length and gap size) inferred from the size and abundance (biovolume) structure of phytoplankton communities. Our results indicate that resilience assessments based on size and biovolume were largely comparable, which is likely related to similar variability in the size and abundance of phytoplankton as a function of nutrient concentrations. Also, nutrient enrichment rather than water depth influenced resilience, manifested in decreased cross-scale structure and increased aggregation lengths and gap sizes in the high-nutrient treatment. These resilience patterns coupled with decreased phytoplankton diversity and dominance of cyanobacteria in the high nutrient treatment support the use of discontinuity analysis for testing alternative regimes theory. Concordance of size-based and abundance-based results highlights the approach as being potentially robust to infer resilience in organism groups that lack discrete size structures.
|
|
| 2. |
- Bergström, Ann-Kristin, 1968-, et al.
(författare)
-
Declining calcium concentration drives shifts toward smaller and less nutritious zooplankton in northern lakes
- 2024
-
Ingår i: Global Change Biology. - : John Wiley & Sons. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 30:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Zooplankton community composition of northern lakes is changing due to the interactive effects of climate change and recovery from acidification, yet limited data are available to assess these changes combined. Here, we built a database using archives of temperature, water chemistry and zooplankton data from 60 Scandinavian lakes that represent broad spatial and temporal gradients in key parameters: temperature, calcium (Ca), total phosphorus (TP), total organic carbon (TOC), and pH. Using machine learning techniques, we found that Ca was the most important determinant of the relative abundance of all zooplankton groups studied, while pH was second, and TOC third in importance. Further, we found that Ca is declining in almost all lakes, and we detected a critical Ca threshold in lake water of 1.3 mg L−1, below which the relative abundance of zooplankton shifts toward dominance of Holopedium gibberum and small cladocerans at the expense of Daphnia and copepods. Our findings suggest that low Ca concentrations may shape zooplankton communities, and that current trajectories of Ca decline could promote widespread changes in pelagic food webs as zooplankton are important trophic links from phytoplankton to fish and different zooplankton species play different roles in this context.
|
|
| 3. |
- Drakare, Stina
(författare)
-
Cyanotoxin Occurrence and Diversity in 98 Cyanobacterial Blooms from Swedish Lakes and the Baltic Sea
- 2024
-
Ingår i: Marine Drugs. - 1660-3397. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Drinking Water Directive (EU) 2020/2184 includes the parameter microcystin LR, a cyanotoxin, which drinking water producers need to analyze if the water source has potential for cyanobacterial blooms. In light of the increasing occurrences of cyanobacterial blooms worldwide and given that more than 50 percent of the drinking water in Sweden is produced from surface water, both fresh and brackish, the need for improved knowledge about cyanotoxin occurrence and cyanobacterial diversity has increased. In this study, a total of 98 cyanobacterial blooms were sampled in 2016-2017 and identified based on their toxin production and taxonomical compositions. The surface water samples from freshwater lakes throughout Sweden including brackish water from eight east coast locations along the Baltic Sea were analyzed for their toxin content with LC-MS/MS and taxonomic composition with 16S rRNA amplicon sequencing. Both the extracellular and the total toxin content were analyzed. Microcystin's prevalence was highest with presence in 82% of blooms, of which as a free toxin in 39% of blooms. Saxitoxins were found in 36% of blooms in which the congener decarbamoylsaxitoxin (dcSTX) was detected for the first time in Swedish surface waters at four sampling sites. Anatoxins were most rarely detected, followed by cylindrospermopsin, which were found in 6% and 10% of samples, respectively. As expected, nodularin was detected in samples collected from the Baltic Sea only. The cyanobacterial operational taxonomic units (OTUs) with the highest abundance and prevalence could be annotated to Aphanizomenon NIES-81 and the second most profuse cyanobacterial taxon to Microcystis PCC 7914. In addition, two correlations were found, one between Aphanizomenon NIES-81 and saxitoxins and another between Microcystis PCC 7914 and microcystins. This study is of value to drinking water management and scientists involved in recognizing and controlling toxic cyanobacteria blooms.
|
|
| 4. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Detta är IKEU: Integrerad Kalkuppföljning-programmets innehåll och resultat åren 2008-2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en utvärderingsrapport som sammanfattar resultat som kommit ut från pro-grammet Integrerad Kalkeffektuppföljning (IKEU) från 2008 till och med 2021. År 2008 valdes som startår då den senaste omfattande externa granskningen, inkluderande flera syntesbilagor, gjordes på data till och med 2007 från programmet som startade 1989. Kalkeffektuppföljning i IKEU:s regi innebär omfattande provtagning av biota, för att studera effekter på hela det akvatiska ekosystemet av åtgärden kalkning, något som oftast saknas i andra kalkeffektuppföljningar. IKEU fick som mest medel 2009, 16 mil-joner kronor, men därefter har anslagen succesivt minskats och planat ut på en nivå runt 7,2 miljoner kronor. Den tydligaste effekten av nerdragningarna är att årliga specialstu-dier för att vetenskapligt undersöka olika frågeställningar och göra synteser har mins-kats och sedan 2017 uteblivit helt. Även provtagningsparametrar har tagits bort, t.ex. bottenfauna i sjöars profundal. Antalet sjöar och vattendrag som studeras har också minskats från som mest 74 sjöar till i nuläget 20 stycken, samt som mest 70 vattendrag till i nuläget 29. Effekten av minskningen är att IKEU inte längre täcker in hela den del av landet som kalkning sker i utan fokuserar mest på den södra halvan av landet där för-surningspåverkan är störst. IKEU består av fem delprogram vars resultat i rapporten presenteras genom samman-fattningar av de publikationer som kommit ut under tidsperioden. Från delprogram Ef-fekter av kalkning av sjöar har åtta publikationer kommit ut. De visar bland annat att födoväven i sjöarna påverkas negativt av kalkning. Artrikedomen är i stor sett överlap-pande mellan de tre grupperna sjöar kalkade, neutrala referenser och sura referenser. Det är främst artrikedomen av växtplankton som är lägre i sura sjöar. Både neutrala och sura referenser har mer komplex födovävsstruktur än de kalkade sjöarna som vattenke-miskt liknar de neutrala referenserna. Födovävslängden är kortast i de kalkade sjöarna vilket tyder på att energiöverföringen mellan trofinivåerna är mindre effektiv i de kal-kade sjöarna. Djurplankton påverkas positivt av kalkning, särskilt hjuldjur. Återhämt-ningen av fisk i kalkade sjöar är otydlig. I okalkade sjöar finns det tydliga positiva sam-band mellan ökande pH och artrikedom, abundans, biomassa och förekomst av små och unga mörtar, men motsvarande samband är svaga eller obefintliga i kalkade sjöar. Från delprogram Kalkeffekter i vattendrag har det kommit fyra publikationer som bland annat visar att kalkning ger stora positiva effekter på fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk i vattendrag när samma index som används för försurningsbedömning används. Fisken återkommer till vattendrag redan efter 1 – 4 år med kalkning och i det långa tids-perspektivet på 16 år kom även arter tillbaka. Särskilt stor effekt blir det med kalkdose-rare som är bra på att minimera surstötar. Inom detta delprogram kunde också visas att man inte får väsentligt mer information om pH-förhållanden med högfrekventa mät-ningar utan det räcker med provtagningar en gång per månad. Från delprogram Kalkav-slut i sjöar och vattendrag finns det åtta publikationer under perioden. De visar bland annat att de sjöar i Tyresta som följts i upp till 17 år efter avslutad kalkning visar tydliga effekter på återförsurning. Oorganiskt aluminium ökar till nära gränsvärdet för vad som är toxiskt för fisk när pH sakta sjunker i sjöarna. En modell som tar hänsyn till partikel-fraktioner av aluminium och järn togs fram för att kunna beräkna hur kalkdoser kan minskas utan att få för höga halter av toxiskt aluminium i vattnet. I de vattendrag där kalkning har avslutats sjönk pH något, men bottenfaunan fortsatte ändå att återkoloni-sera, särskilt natt- och bäcksländor. Det finns dock generellt sett få vattendrag som man vågar sluta kalka när populationer av fisk och stormusslor äntligen räddats. Från delpro-gram Kvicksilver i abborre visar två publikationer att kalkning av sura sjöar minskar halterna av kvicksilver i fisk. Kalkning fastlägger inte kvicksilver i sedimenten, så det är andra processer som minskar biotillgängligheten av kvicksilvret. IKEU-sjöarna ingick också i studien av de nya lägre gränsvärdena för kvicksilver i fisk, anpassade till vad vattenlevande organismer tål. Studien visade att alla 2881 studerade sjöar i Sverige hade för höga halter! Delprogrammet Överkalkningseffekter visade att det fungerar relativt bra att ha en sjö med hög kalkdos uppströms t.ex. ett målvattendrag, då det inte blir några större negativa effekter på biota i sjön som fått den höga kalkdosen. Däremot samlas stora mängder kalk på sjöns botten vilket kan ses som resursslöseri. IKEU-vattnen har också ingått i andra studier, t.ex. för att utveckla försurningsbedöm-ningar. Förhistoriskt pH har bestämts genom att använda sjösediment som historiskt ar-kiv, med hjälp av kiselalger bevarade i sedimentet. Sådana studier visar att flera av Sve-riges sjöar har påverkats av försurande nedfall ända sedan medeltiden. Även rester av tofsmygglarvers käkar i sediment kan användas som historiskt arkiv, för att se vilka fiskarter det historiskt funnits i en sjö. De kan användas för att skilja ut perioder med mört, med bara abborre samt helt fisklösa perioder i en sjö. Även surhetsindexet för ki-selalger, ACID, har tagits fram med hjälp data från bland annat IKEU-vatten. Nyligen har IKEU-vatten ingått i en norsk-svensk-finsk jämförelse av försurningsbedömningar för att harmonisera ländernas sätt att bedöma försurning, något som är viktigt särskilt i de vatten som delas mellan våra länder. Den visar att ANC, ett vattens syraneutrali-serande förmåga, är ett bättre mått än pH som vattenkemisk indikator då det tydligare kopplar till effekter på biota. De toxiska fraktionerna av aluminium har studerats och resulterat i en avhandling med fokus på humösa vatten där det är visade sig vara viktigt att hålla pH över 5,7 och oorganiskt aluminium under 15 μg/l för att skydda biota. Åter-hämtningen från försurningen har stannat av i vissa vatten, t.ex. i Jämtland där åter-hämtningen avstannade 2005. Det är också tydligt att kemiskt återhämtade sjöar kan be-höva andra typer av åtgärder t.ex. att ta bort vandringshinder så att fiskar kan återkoloni-sera. IKEU-data utgör idag långa tidsserier på 33 år vilket i ett internationellt perspektiv är unika dataserier. De ingår även allt oftare i studier av klimateffekter. Tillsammans bidrar de publikationer som kommit ut från IKEU-programmet med en helhetssyn av hur kalkning påverkar de akvatiska ekosystemen kopplat till många av de andra miljöutmaningar som samtidigt sker i våra vatten med varmare klimat, förbru-ning, samt ändrad konnektivitet. Rapporten avslutas med en återkoppling av nyttan med IKEU, speciellt för Havs- och vattenmyndigheten som uppdragsgivare och länsstyrelsers kalkhandläggare som avnä-mare, där styrningen från beställaren önskas bli tydligare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
EuropaBON EBV workflow templates
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The information provided here represents the EBV workflow templates collected during the EuropaBON online workshop on Essential Biodiversity Variable (EBV) workflows from 22–24 February 2023. The templates were designed to capture comprehensive descriptions about the three workflow components (data collection and sampling, data integration, and modelling) that are typical for generating EBVs. Recognising the potential value of those EBV templates for European biodiversity monitoring, our objective is to share them for enhancing transparency, knowledge exchange and collaboration, and promoting the operationalisation of EBVs across Europe.EuropaBON (https://europabon.org/) is a Horizon 2020 research and innovation action funded by the European Commission that seeks to co-design a European Biodiversity Observation Network. This network aims to bridge the gap between the biodiversity data needs of policy-makers and authorities on the one hand and the existing reporting streams and available data sources on the other hand, considering both present obligations and forthcoming policy needs. Essential Biodiversity Variables (EBVs) are a central concept of EuropaBON as they provide a standardised framework for biodiversity monitoring and reporting. In 2023, EuropaBON had identified 70 EBVs (Junker et al., 2023) that are policy-relevant for the EU, and measurable with available and existing technologies and with a proven track record of feasibility in ongoing initiatives. EBVs require workflows to process the raw data (primary observations) through data integration and modelling into spatially-explicit EBV data products (Kissling et al., 2018; Schmeller et al., 2017). These workflows can be broken down into three main components (data collection and sampling, data integration, and modelling), with additional aspects of data interoperability and IT infrastructure being recognised as crucial for transnational data streams (Kissling & Lumbierres, 2023).To capture information about the EBV workflows, an online workshop was held on 22–24 February 2023 with 520 registered participants from 49 countries, covering a large range of expertise (Lumbierres & Kissling, 2023). Participants contributed information on EBV workflow components and advanced monitoring techniques, discussed initiatives, and identified tools and requirements for implementing 70 proposed EBVs. The information from the workshop participants was collected through pre-defined EBV workflow templates (provided as Google Docs). Templates were organised into rows representing the workflow components (‘Data collection and sampling’, ‘Data integration’, and ‘Modelling’) and columns reflecting the levels of maturity ('Current initiatives', 'Emerging tools and projects' or 'Future needs'). Prior to the workshop, some information on existing workflows was pre-filled based on previous EuropaBON deliverables, namely an assessment of the current biodiversity monitoring gaps in the EU (Santana et al., 2023) and an assessment of current EU monitoring workflows and bottlenecks (Morán-Ordóñez et al., 2023).After the workshop, the EBV workflow templates were processed to ensure the accuracy and relevance of the information. Each listed initiative was verified to be part of an active biodiversity monitoring scheme and pertinent to the specific EBV under consideration, cross-referencing with the initiative’s websites and other data collected by the EuropaBON deliverables (Morán-Ordóñez et al., 2023; Santana et al., 2023). Moreover, we ensured correct alignment of each initiative and listed requirements and needs with the appropriate workflow components and maturity levels.The EBV workflow templates provide insights into the current biodiversity monitoring landscape in Europe and how EBV production could be operationalized at the EU level. They offer detailed information about ongoing initiatives and projects, methodologies, and technologies that can be used to generate EBVs at a continental scale. Nevertheless, it is important to note that they do not encompass an exhaustive list of all ongoing or proposed initiatives of biodiversity monitoring in all member states of the EU. It is suggested to use them as a starting point and baseline for the further development of EBVs in a European context.
|
|
| 7. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2019 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samarbetet mellan Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fortsätter för ett stort utbyte mellan forskning och samhällsintressen i och kring Mälaren. Under 2019 har vi satsat på att synliggöra samarbetet genom en webbsida med fokus på Mälaren på både svenska och engelska, vilket är något som efterfrågats då förbundets egen webbsida endast finns på svenska. Välbesökta seminarier och webbinarier har varit ett annat sätt att samarbeta.Miljöövervakningen i Mälaren visar att 2019 generellt gav bättre status för parametrar som totalfosfor och växtplankton än 2018. Det utökade antalet stationer med syrgasmätningar visar låga syrgasvärden i bottenvattnet i stora delar av sjön något som kan bidra till att sedimentbunden fosfor på bottnarna blir tillgänglig i vattenmassan igen, sk. internbelastning.Forskningsprojektet Crosslink visade i en vetenskaplig artikel att livet i bäckar och åar mår bäst om de är trädbevuxna närmast vattnet. Det är värdefull kunskap att använda i samhällsplanering. Crosslink var en internationell studie som inkluderade många bäckar i Mälarens avrinningsområde. I en annan forskningsstudie om organiska miljöföroreningar i Mälarens vatten visades att dessa är högst nära utsläppspunkter från städers reningsverk samt att halterna är högst på våren och i bottenvattnet.Tre studentprojekt med koppling till Mälaren gjordes under året. Ett visade att Mälarens vanliga vandrarmussla har färre antal organiska miljöföroreningar i sig än vad som finns i vattnet och att de främst verkar ta upp läkemedel, men däremot inte många andra grupper av föroreningar. I ett annat projekt modellerades framtidstemperaturen i Ekoln som visade att isläggning kan komma att utebli samt att sommartemperaturskiktningen av vattnet blir ca 9 dagar längre. Det tredje projektet undersökte om cyanobakteriepigment och inte bara klorofyllpigment kan användas i satellitövervakning av cyanobakterieblomningar. Svaret blev att det saknas data för en jämförelse då det är för sällan som provtagningar för växtplankton i Mälaren skett de dagar med klart väder som krävs för satellitbilder.
|
|
| 8. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2020 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samarbetet mellan Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges lantbruksu-niversitet (SLU) fortsätter. Under 2020 påverkade pandemin möjligheterna att ses fysiskt under MVVF:s årsstämma och höstens Mälarseminarium. Vi lyckades hålla Mälarseminariet och några Mälarinarier som digitala möten vilka var välbesökta. Även miljöövervakningen kunde genomföras som planerat. Kännetecknande för 2020 var den milda vintern som inledde året med mycket ne-derbörd i form av regn. Det gjorde västra och nordöstra delarna av sjön grumliga under vår och försommar. Det är svårt att säga om det tydligt påverkade övriga mätvärden. Totalfosforhalterna var något högre än året innan vilket skulle kunna vara en effekt, men syrgashalterna i bottenvattnet var i stället bättre än året innan. Det verkar inte som att sedimentationsprocesser av det grumliga vattnet generellt påverkade syrgashalterna negativt. Statusbedömningen visar att stationer med måttlig status dominerar. I år hade fyra av 33 provtagna stationer god ekologisk status. Det är något bättre än året innan då bara två stationer hade god status. I år visas som vanligt resultat från Crosslink-projektet som visat att trädbevuxna kantzoner är positivt för livet i bäcken. Två artiklar och en film är nyheter för året från detta projekt som just avslutats. Flera doktorander har disputerat under våren och deras resultat från studier av organiska miljöföroreningar i Mälaren samt hur man kan rena bort dem i vattenverken har presenterats. Nytt för i år är att vi visar resultat från forskning om det viktiga växtnäringsämnet fosfor som man vill be-hålla på land där den gör nytta för gröda istället för att göda algblomningar i sjön. Flera projekt studerar de processer som förklarar hur fosforläckage till vatten sker samt hur man kan stoppa upp dem på vägen genom åtgärder i form av våtmarker och även genom att odla musslor i sjön. Årets studentprojekt är delvis kopplade till forskningen och har bland annat handlat om reningstekniker för dricksvatten för att få bort organiska ämnen av flera typer, analys av miljöföroreningar i sjöns tillrinnande vatten, och modellering av hur or-ganiskt material rör sig i sjön.
|
|
| 9. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2021 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mälarens vattenvårdsförbund och Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter att samarbeta med fokus på Mälaren. Under 2021 påverkade pandemin möjligheten att ses under årsstämman på våren men Mälarseminariet på hösten kunde hållas som hybridmöte med ungefär 40 deltagare på plats på SLU i Uppsala och lika många deltog via videolänk. Digitala Mälarinarier hölls vid fyra tillfällen och var även de välbesökta. Faruk Djodjic är ny kontaktperson tillsammans med Stina Drakare från SLU. Vid vinterprovtagningen hade alla stationer is vilket är första gången sedan detta samarbete startade 2017. Nederbördsrika månader blev maj och augusti och sommarmånaderna juli och augusti var varma. Statusbedömningen visar att stationer med måttlig status dominerar och att det finns flera stationer med otillfredsställande (7) och dålig status (5). Bara två stationer hade god status och ingen hade hög status. Antalet stationer med bra status växlar mellan två och fyra stycken mellan åren vilket beror på vilka stationer ingår just det året. Dessa statusbedömningar kopplar främst till övergödningsproblematik vilket provtagningsprogrammet är designat för att följa. Tre doktorander med ämnen som berör Mälaren har försvarat sina avhandlingar under perioden. Två av dem berör just övergödningsproblematik och behandlade ämnen som bra verktyg för att minska transport av näringsämnen som fosfor från land till Mälaren och för att inaktivera fosfor på sjöbottnar för att minska internbelastning från bottensediment. Den tredje avhandlingen gav verktyg för att förbättra dricksvattenrening när man har problem med organiska miljöföroreningar. Andra vetenskapliga publikationer av intresse för Mälaren som presenteras kortfattat är t.ex. ett verktyg för att identifiera potentiella högrisksubstanser i akvatisk miljö kopplat till påverkan från avloppsreningsverk, att förbruningen av våra vatten verkar ha avstannat där det finns en tydlig brytpunkt år 2010. Ytterligare en publikation visar med en första studie att antibiotikaresistensgener är vanliga och täcker in flera typer av antibiotika i vatten runt Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Stockholm. Årets kandidatarbeten gjordes i våtmarker med fokus på sådana som används som fosforfällor och i hästhagar för att ta reda på om näringsläckage från dessa kan minskas genom att mocka i hagen. På masternivå handlade det om att ta reda på vid vilka förhållanden kvävefixerande cyanobakterier trivs och att mäta algblomningar med sensorer för högre tids- och djupupplösning.
|
|
| 10. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2022 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och fokusprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sveriges lantbruksuniversitet och Mälarens vattenvårdsförbund fortsätter sitt samarbete med fokus på Mälaren. Under 2022 har vi haft tre Mälarinarier och haft ett tvådagars Mälarseminarium som samlade cirka 60 deltagare för att få information om vad som händer i sjön och för att diskutera åtgärdsarbete.Året kännetecknades av en mild början och en varm sommar där augusti stod ut som både varm och nederbördsrik, vilket bidrog till höga halter av cyanobakterier vid många provtagningsstationer i augusti. Statusbedömningen visar som tidigare år att det är stationer med sämre status än god som dominerar för att det problem men för hög näringspåverkan i stora delar av sjön. Några stora djupa bassänger har låga syrgasnivåer i det kalla bottenvattnet i slutet av sommaren vilket behöver tas på allvar eftersom Mälaren har flera kallvattensarter som behöver vara där sommartid.Två doktorander har delvis gjort sina studier i Mälarens avrinningsområde och de har försvarat sina avhandlingar under 2022. Den ena visar att trädbevuxna bårder runt vattendrag i hög grad skyddar biologisk mångfald och gör att kretsloppet sluts så att mer näring förs tillbaka från vattnet till land. Den andra visade att det är viktigt att minska erosion från jordbruksmark eftersom suspenderade jordpartiklar i vatten bidrar starkt till fosfortransport från land till vatten.Andra vetenskapliga publikationer av intresse i ett Mälarperspektiv är t.ex. en om våtmarker som visar att det behövs ett landskapsperspektiv och anläggning av grupper av närliggande våtmarker för att få bäst total effekt. Två studier visar att det är viktigt att känna till hydrologin för att kunna planera åtgärder och rening av PFAS nära kända punktutsläpp.Årets studentarbeten visade genom modellering att fosfortransporten från land till vatten kommer att öka i ett varmare klimat, att metanavgång från anlagda våtmarker kan vara stor vintertid samt att betalningsviljan hos befolkningen runt en sjö skulle kunna vara tillräcklig för att täcka in åtgärdskostnaden för aluminiumbehandling för att lindra effekter av övergödning.
|
|
