| 1. |
- Edberg, Niklas J. T., et al.
(författare)
-
Simultaneous measurements of Martian plasma boundaries by Rosetta and Mars Express
- 2009
-
Ingår i: Planetary and Space Science. - : Elsevier BV. - 0032-0633 .- 1873-5088. ; 57:8-9, s. 1085-1096
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the first two-spacecraft near-simultaneous observations of the Martian bow shock (BS), magnetic pileup boundary (MPB) and photo-electron boundary (PEB) obtained by the plasma instruments onboard Rosetta and Mars Express during the Rosetta Mars fly by on February 25, 2007. Our observations are compared with shape models for the BS and MPB derived from previous statistical studies. The MPB is found at its expected position but the BS for this event is found significantly closer to the planet than expected for the rather slow and moderately dense solar wind. Cross-calibration of the density measurements on the two spacecraft gives a density profile through the magnetosheath, indicating an increasing solar wind flux during the Rosetta passage which is consistent with the multiple BS crossings at the Rosetta exit.
|
|
| 2. |
- Edberg, Niklas, et al.
(författare)
-
Rosetta and Mars Express observations of the influence of high solar wind pressure on the Martian plasma environment
- 2009
-
Ingår i: Annales Geophysicae. - : Copernicus GmbH. - 0992-7689 .- 1432-0576. ; 27:12, s. 4533-4545
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We report on new simultaneous in-situ observations at Mars from Rosetta and Mars Express (MEX) on how the Martian plasma environment is affected by high pressure solar wind. A significant sharp increase in solar wind density, magnetic field strength and turbulence followed by a gradual increase in solar wind velocity is observed during similar to 24 h in the combined data set from both spacecraft after Rosetta's closest approach to Mars on 25 February 2007. The bow shock and magnetic pileup boundary are coincidently observed by MEX to become asymmetric in their shapes. The fortunate orbit of MEX at this time allows a study of the inbound boundary crossings on one side of the planet and the outbound crossings on almost the opposite side, both very close to the terminator plane. The solar wind and interplanetary magnetic field (IMF) downstream of Mars are monitored through simultaneous measurements provided by Rosetta. Possible explanations for the asymmetries are discussed, such as crustal magnetic fields and IMF direction. In the same interval, during the high solar wind pressure pulse, MEX observations show an increased amount of escaping planetary ions from the polar region of Mars. We link the high pressure solar wind with the observed simultaneous ion outflow and discuss how the pressure pulse could also be associated with the observed boundary shape asymmetry.
|
|
| 3. |
- Edberg, Niklas, et al.
(författare)
-
Statistical analysis of the location of the Martian magnetic pileup boundary and bow shock and the influence of crustal magnetic fields
- 2008
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research. - 0148-0227 .- 2156-2202. ; 113:A8, s. A08206-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We use the data set from the magnetometer and electron reflectometer instruments on board the Mars Global Surveyor spacecraft to show that the crustal magnetic fields of Mars affect the location of the magnetic pileup boundary (MPB) and bow shock (BS) globally. We search for crossings of the MPB and BS in the data that were observed over the first 16 months of the mission. To identify the influence of the crustal magnetic fields, all crossings are extrapolated to the terminator plane in order to remove the solar zenith angle (SZA) dependence, and to make it possible to compare crossings independently of location. The MPB crossings that were observed over regions on Mars, which contain strong crustal magnetic fields, are on average located further out than crossings observed over regions with weak crustal fields. This is shown in three separate longitude intervals. We also find that the dayside BS crossings observed over the southern hemisphere of Mars are on average located further out than the BS crossings observed over the northern hemisphere, possibly because of the influence of the crustal fields. We also study the magnetic field strength and its variation at the inside of the MPB and their dependence on the SZA and altitude. We find that the magnitude of the magnetic field in the MPB is closely linked to the altitude of the MPB, with the magnitude increasing as the MPB is observed closer to the planet.
|
|
| 4. |
- Ekerstad, Niklas, et al.
(författare)
-
Characteristics of multiple-diseased elderly in Swedish hospital care and clinical guidelines : Do they make evidence-based priority setting a "mission impossible"?
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 1652-8670. ; 3:2, s. 71-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, an expected growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines and priority setting into focus. There are problems, however, in areas where the evidence base is weak and underlying ethical values are controversial. Based on a specified definition of multiple-diseased elderly patients, the aims of this study are: (i) to describe and quantify inpatient care utilisation and patient characteristics, particularly regarding cardiovascular disease and co-morbidity; and (ii) to question the applicability of evidence-based guidelines for these patients with regard to the reported characteristics (i.e. age and co-morbidity), and to suggest some possible strategies in order to tackle the described problem and the probable presence of ageism. We used data from three sources: (a) a literature review, (b) a register study, based on a unique population-based register of inpatient care in Sweden, and (c) a national cost per patient database. The results show that elderly patients with multiple co-morbidities constitute a large and growing population in Swedish inpatient hospital care. They have multiple and complex needs and a large majority have a cardiovascular disease. There is a relationship between reported characteristics, i.e. age and co-morbidity, and limited applicability of evidence-based guidelines, and this can cause an under-use as well as an over-use of medical interventions. As future clinical studies will be rare due to methodological and financial factors, we consider it necessary to condense existing practical-clinical experiences of individual experts into consensus-based guidelines concerning elderly with multi-morbidity. In such priority setting, it will be important to consider co-morbidity and differens degrees of frailty.
|
|
| 5. |
- Ekerstad, Niklas, 1969-, et al.
(författare)
-
Prioritering av multisjuka äldre inom kardiologi : en medicinsk, etisk och hälsoekonomisk utmaning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete.Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att:• definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom• uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna• på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditetDetta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt.Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10."Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus.De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen.För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering.
|
|
