| 1. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
Basttulijani och Janosa Eva. Personnamn och identifikation i Kågeträskdagboken 1891–1901
- 2020
-
Ingår i: Namn i skrift. Names in Writing. - Göteborg : Meijerbergs institut för etymologisk forskning. - 9789172760981 - 9789187850035 ; , s. 37-59
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we explore the relationship between unofficial personal names and socialidentification in a peasant diary from Kågeträsk in the county of Västerbotten, datingfrom 1891–1901. From a total of 208 unique personal names we have extracted 169 unofficial personal names. Three categories of unofficial names have thereby been identified and closely analysed. The social aspects that are highlighted in the name formation are gender, place and kinship. The most extensive category consists of names where the kinship relation to the father is indicated: Adams Oskar and Nickes Tilda (60 names). The second category consists of unofficial names formed in relation to place-names: Bastulid-Johan and Strand-Alma (44 names). The third category consistsof personal names for married women given in relation to the name of her husband:Roberts Greta (17 names). The analysis shows that gender is a particularly salient social aspect in all three categories. The most part of the unofficial names used in the diary are men’s names, either their own unofficial name or the name of theirson, daughter or wife. The kinship relations that are indicated by the unofficial names hereby departs from the man in the household, whereas the kinship relations to the woman in the household are unmarked and therefore invisible in the personal naming. The social identification that is indicated by the personal names may also position women and men in different social domains. Both men and women may be identified by their kinship relation to their father and their belonging to a certain place. But while men tend to be identified as sons belonging to the village, women tend to be identified both as servants, daughters, wives or daughters-in-law belonging to the particular farm.
|
|
| 2. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
Kågeträskdagboken : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer. Volym 2.
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901. Den är skriven av systrarna Greta Dahlqvist (1859–1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938), som bodde på Anten-Ors gård i Kågeträsk i norra Västerbotten. I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården: här redovisas i detaljer husfolkets utomhusarbete under vår, sommar och höst samt kvinnornas inomhusarbete under vinterhalvåret med vävning, stickning och andra aktiviteter. Det sociala livet i byn har en framträdande plats i dagboken, och uppgifter om nattfrierier, giftermål, födslar och död finns noggrant dokumenterade. Själva dagboksutgåvan består av två volymer. I den första får man en omfattande presentation av dagbokens historiska och sociala sammanhang, och där finns också person-, ortnamns- och ordregister samt en käll- och litteraturförteckning. I denna andra volym återfinns hela dagboken med tolkning och omfattande språkliga och innehållsliga kommentarer. En tredje volym behandlar de vis- och gåtböcker som sammanställdes på Anten-Ors gård under samma tid.I den tryckta boken presenteras en dagbokssida på varje uppslag. På den högra sidan återfinns renskriften, på den vänstra sidan översättningen/tolkningen. I pdf:en presenteras dagboken istället sida för sida, vilket innebär att det inte är möjligt att läsa renskrift och översättning intill varandra.
|
|
| 3. |
-
Kågeträskdagboken, volym 2 : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer
- 2022. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901 på Anten-Ors gård i norra Västerbotten och är skriven av de två systrarna Greta Dahlqvist (1859– 1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938). I föreliggande volym återger vi hela dagboken med tolkning och kommentarer. I Kågeträskdagbokens volym I ges en fördjupad presentation av det historiska och sociala sammanhang där Kågeträskdagboken tillkom. Där finns också tre register: Personregister, Ort- namnsregister och Ordregister. Käll- och litteraturförteckning för källor och litteratur som åberopas i fotnoterna i volym II återfinns också i volym I. Gretas och Lovisas förstaspråk var Skelleftemålet. Talad rikssvenska hade de mött som uppläsningsspråk i mer officiella sammanhang, och i skolan lärde de sig skriva svenska. Dagbokstexten utmärker sig av starka dialektala inslag samtidigt som det är uppenbart att de båda skribenterna haft starka ambitio- ner att följa normen för det svenska riksspråket. Detta gör dagboken till ett intressant forskningsobjekt inom skriftbruksforskning som är ett tvärveten- skapligt område. För att det ska vara möjligt för nutida läsare att ta del av såväl originaltex- ten som dagbokens innehåll har vi valt att återge en noggrann transkription av dagboksanteckningarna tillsammans med en tolkning. Varje enskild dagboks- sida presenteras på ett uppslag där den radrätt återgivna transkriptionen åter- finns på den högra sidan och tolkningen på den vänstra. I volym I beskriver vi hur vi gått till väga vid redigering av transkriptionen och vilka överväganden som gjorts vid tolkningen I dagboksutgåvan återfinns två typer av numrering, dels en löpande num- rering, dels en särskild numrering av dagbokssidorna; se även innehållsförteck- ningen. Dagbokshandskriften består av tre anteckningsböcker och en stor mängd lösa blad. Numreringen av dagbokssidorna utgår från de fem sviter av anteckningar som vi upprättat: i exempelvis numreringen 4:2 anger siffran 4 dagbokssvitens nummer, medan siffran 2 säger att det är sidan 2 i denna svit. Vart och ett av dagboksåren inleds med en vinjett som kort sammanfattar några av de händelser som redovisas i anteckningarna. Intill vinjetten finns en konstbild framställd av bildkonstnär Maria Sundström som gestaltar ett dagboksutdrag. För att kunna förstå dagbokstexten krävs kunskap om dialekten, men även god kunskap om den lokala geografin och om den jordbruks- och hantverkster- minologi som används. Därför har vi utarbetat en omfattande notapparat med ingående kommentarer. Vissa ord och sakförhållanden återkommer naturligt- vis, men för att göra det möjligt för läsaren att direkt hitta en förklaring av textstället upprepas samma kommentar, en del gånger i något förkortat skick. Mängder av dialektala ord förklaras, såsom ”Med slåttanna (slåtanna) avses ’tiden för slåtter av hö’”, där dagbokens återgivning av det aktuella ordet (i detta fall slåtanna) återgivits inom parentes. I noterna kommenteras ock- så ett stort antal kulturhistoriska fenomen, såsom t.ex. njutsminne: ”När man avslutat ett hästköp kunde det beseglas med att man drack njutsminne, dvs. man drack en köpskål.” De människor som omtalas i dagboken presenteras med officiellt namn och födelseår, såsom ”Rånings-Nisch, dvs. Nils Johansson Holmqvist (1845–1907)”. I personregistret i volym I återfinner man utförliga informationer om de aktuella personerna.I fotnoterna finns dessutom hänvisningar till de tre kartor och 13 stamtavlor som inleder volym II. Kartorna är följande: Karta 1. Gårdar i Kågeträsk under sent 1800-tal; Karta 2. Platser i närmiljön; Karta 3. Byar i närmiljön. Många av de människor som omnämns i dagboken är släktingar till husfolket på Anten-Ors gård. För att det ska vara möjligt att se släktskapsrelationerna mellan de olika personerna har vi upprättat stamtavlor för Anten-Ors och de- ras släktingar. De totalt tretton stamtavlorna nämner drygt 300 personer.
|
|
| 4. |
- Mucibabic, Marija, et al.
(författare)
-
alpha-Synuclein promotes IAPP fibril formation in vitro and beta-cell amyloid formation in vivo in mice
- 2020
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Type 2 diabetes (T2D), alike Parkinson's disease (PD), belongs to the group of protein misfolding diseases (PMDs), which share aggregation of misfolded proteins as a hallmark. Although the major aggregating peptide in beta -cells of T2D patients is Islet Amyloid Polypeptide (IAPP), alpha-synuclein (alpha Syn), the aggregating peptide in substantia nigra neurons of PD patients, is expressed also in beta -cells. Here we show that alpha Syn, encoded by Snca, is a component of amyloid extracted from pancreas of transgenic mice overexpressing human IAPP (denoted hIAPPtg mice) and from islets of T2D individuals. Notably, alpha Syn dose-dependently promoted IAPP fibril formation in vitro and tail-vein injection of alpha Syn in hIAPPtg mice enhanced beta -cell amyloid formation in vivo whereas beta -cell amyloid formation was reduced in hIAPPtg mice on a Snca (-/-) background. Taken together, our findings provide evidence that alpha Syn and IAPP co-aggregate both in vitro and in vivo, suggesting a role for alpha Syn in beta -cell amyloid formation.
|
|
| 5. |
- Rolandsson, Olov, et al.
(författare)
-
Acute hyperglycemia induced by hyperglycemic clamp affects plasma Amyloid-β in type 2 diabetes
- 2024
-
Ingår i: Journal of Alzheimer's Disease. - : IOS Press. - 1387-2877 .- 1875-8908. ; 99:3, s. 1033-1046
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Individuals with type 2 diabetes (T2D) have an increased risk of cognitive symptoms and Alzheimer's disease (AD). Mis-metabolism with aggregation of amyloid-β peptides (Aβ) play a key role in AD pathophysiology. Therefore, human studies on Aβ metabolism and T2D are warranted.Objective: The objective of this study was to examine whether acute hyperglycemia affects plasma Aβ1-40 and Aβ1-42 concentrations in individuals with T2D and matched controls.Methods: Ten participants with T2D and 11 controls (median age, 69 years; range, 66-72 years) underwent hyperglycemic clamp and placebo clamp (saline infusion) in a randomized order, each lasting 4 hours. Aβ1-40, Aβ1-42, and insulin-degrading enzyme (IDE) plasma concentrations were measured in blood samples taken at 0 and 4 hours of each clamp. Linear mixed-effect regression models were used to evaluate the 4-hour changes in Aβ1-40 and Aβ1-42 concentrations, adjusting for body mass index, estimated glomerular filtration rate, and 4-hour change in insulin concentration.Results: At baseline, Aβ1-40 and Aβ1-42 concentrations did not differ between the two groups. During the hyperglycemic clamp, Aβ decreased in the control group, compared to the placebo clamp (Aβ1-40: p = 0.034, Aβ1-42: p = 0.020), IDE increased (p = 0.016) during the hyperglycemic clamp, whereas no significant changes in either Aβ or IDE was noted in the T2D group.Conclusions: Clamp-induced hyperglycemia was associated with increased IDE levels and enhanced Aβ40 and Aβ42 clearance in controls, but not in individuals with T2D. We hypothesize that insulin-degrading enzyme was inhibited during hyperglycemic conditions in people with T2D.
|
|
