| 1. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
Beläggningssystem på betong i parkeringshus och garage : en översikt
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Skador i form av rostande armering i olika typer av parkeringshus och garage uppstår enligt CBIs erfarenheter huvudsakligen i bjälklag, ramper och i de nedre delarna av väggar och pe-lare. Men denna typ av skador kan undvikas med rätt betongkvalitet, tillräckligt tjocka täck-skikt över armeringen och väl fungerande tätskiktsbeläggning. _x000D_ _x000D_ Det finns olika typer av beläggningar för parkeringshus. Mest vanligt är polymermodifierad gjutasfalt (PGJA) på tätskiktsmatta, men även betongpågjutningar förekommer. Sedan 2000-talets början har det blivit allt vanligare med olika typer av härdplastbaserade beläggningar. En anledning till detta är att beläggningen kan utformas i valfri färgsättning vilket ger stora estetiska möjligheter. Det är emellertid viktigt att valet av en sådan förhållandevis tunn be-läggning inte görs utan att krav samtidigt ställs på beläggningens egenskaper. Slitage, sprick-bildning och vidhäftningsförluster utgör de största problemen och utmaningarna för parker-ingsdäck. Beträffande beläggningens slitstyrka utsätts denna för dubbdäcksslitage i svenska parkeringshus, vilket inte är fallet i de flesta andra länder. Detta måste beaktas vid val av be-läggning och inte minst provningsmetod för bestämning av nötningsresistens hos belägg¬ningen i fråga. Beständighet mot klorider och andra på ett parkeringsdäck förekommande kemikalier är en annan viktig egenskap som måste redovisas._x000D_ _x000D_ I denna rapport beskrivs bland annat några av de olika typer av härdplastbaserade belägg-ningssystem som marknadsförs till parkeringshus och garage i Sverige, samt ges viss grund-läggande information om uppbyggnad, egenskaper och krav som kan ställas på systemen. Bitumenbaserade system, i huvudsak med tätskiktsmatta och gjutasfalt, behandlas också, lik-som specifikationer. Exempel på beläggningar på marknaden listas och en bilaga med refe-rensobjekt och exempel på förekommande skador avslutar rapporten._x000D_ _x000D_ I slutsatserna konstateras bland annat att:_x000D_ • En relevant och för parkeringsdäck anpassad kravspecifikation bör tas fram för att under-lätta för såväl beställare som tillverkare och entreprenörer. Bestämning av slitstyrka är centralt._x000D_ • Det finns behov av ytterligare forskningsinsatser inom området beläggningssystem på betong i parkeringshus och garage. Val av system, inverkan av betongkvalitet, underhålls- och reparationsåtgärder samt uppföljningar av befintliga system bör tas upp. En annan åt-gärd kan vara att även använda katodiskt skydd.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
ByggaBAD 2020
- 2012
-
Ingår i: Badmästaren. ; :8, s. 34-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
Chemical resistance and wear for concrete protection systems to be used in biological treatment plants : Laboratory testing and results
- 2013
-
Ingår i: Sustainable Construction Materials and Technologies. - : International Committee of the SCMT conferences. - 9789198009811 ; , s. 371-374
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper describes a project regarding degradation and corrosion problems for concrete at biological treatment plants in Sweden. An initial study shows that concrete used in such plants cannot resist attack by leachate from food waste, and therefore needs surface protection. In a second project part, requirements specification was developed trying to ensure the function of such protection products and systems, together with concrete, in different parts of a plant. The third part of the project involves laboratory testing of different types of products possibly suitable for the protection of concrete in biological treatment plants. Performance parameters studied and tested in the laboratory are chemical resistance and resistance to wear. Chemical resistance concerns acidic leachate water at temperatures up to 70°C. The laboratory study involves epoxy, polyurea, polyurethane, methyl methacrylate, vinyl ester, bituminous products and silica. Results and experience are reported, showing significant differences between types of material.
|
|
| 6. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
Energy saving and environmental friendly wax concept for polymer modified mastic asphalt
- 2010
-
Ingår i: Materials and Structures. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1359-5997 .- 1871-6873. ; 43, s. 123-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper focuses on the addition of commercial wax as flow improver in polymer modified bitumen intended for use in mastic asphalt pavements under Nordic climatic conditions. Different aspects are dealt with. The aim of the project is to make mastic asphalt used in Sweden today (for bridges, parking decks etc.) more environment friendly and easier to handle. However, wax modification must not have any noticeable negative impact on the performance of mastic asphalt at medium and lower temperatures. The project involves laboratory testing of wax and polymer modified binder mixtures as well as mastic asphalt mixtures. Effects of adding two commercial waxes to one polymer modified bitumen have been studied. The results show that both waxes have a flow improving/viscosity depressant impact on the polymer modified bitumen at higher temperatures, indicating a possible lower laying temperature for the mastic asphalt if modified with such waxes. Moreover, there is a stiffening effect at medium and high temperatures (below placing temperature), indicating a certain positive effect on stability. Concerning low temperature performance, there are results indicating some negative impact on crack susceptibility at low temperatures, more by the addition of one of the waxes than by addition of the other. However, it could be concluded that using up to at least 4% of either wax additive will improve workability for the mastic asphalt product under investigation making it possible to lower working temperatures without seriously affecting its good performance in any negative way.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
Garage och p-hus
- 2010
-
Ingår i: Betong. - 1101-9190. ; :1, s. 32-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Edwards, Ylva
(författare)
-
Gjutasfalt : ett vackert och hållbart material i byggande
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Gjutasfalt har använts sen början av 1800-talet till beläggningar av olika slag. Till skillnad_x000D_ från konventionell asfaltbetong gjuts produkten ut i täta skikt i form av t.ex. golvbeläggning,_x000D_ isolering, takbeläggning, beläggningar på gator och trottoarer, på broar och parkeringsdäck._x000D_ Gjutningen kan utföras för hand eller med hjälp av gjutasfaltläggare. Gjutasfalt kan modifieras_x000D_ och/eller pigmenteras genom val av stenmaterial eller i olika färger för användning till_x000D_ dekorativa beläggningar på t.ex. torg eller i byggnader. Gjutasfalt kan även skulpteras och_x000D_ användas som konstmaterial._x000D_ Den största gjutasfaltmarknaden finns i Tyskland och Frankrike. Gjutasfalt används nästan_x000D_ inte alls i USA och Kanada, men användningen har däremot börjat växa på senare tid i Asien._x000D_ Två stora fördelar med gjutasfalt är slitstyrka och täthet. Gjutasfalt består av bitumen med_x000D_ eventuell tillsats av polymerer, blandat med välgraderat stenmaterial, filler, sand och i vissa_x000D_ fall även finmakadam. Genom tillsats av en rad additiv (tillsatsämnen) kan gjutasfaltens sammansättning_x000D_ varieras och anpassas för olika typer av applikationer och önskemål._x000D_ Gjutasfaltens sammansättning anpassas efter typ av applikation, mekanisk -, termisk - och_x000D_ kemisk belastning samt efter rådande klimatförhållanden på plats. Numera tillverkas gjutasfalt_x000D_ i specialutformade stationära industriella verk. I dessa proportioneras materialen, torkas eller_x000D_ upphettas stenmaterialet samt blandas de olika komponenterna under välkontrollerade förhållanden._x000D_ Modern arkitektur ställer höga krav, inte minst på golvbeläggningar, med individuell och elegant_x000D_ design i kombination med perfekt funktion. Slipad gjutasfalt, såsom Bitu Terrazzo® är_x000D_ ett innovativt beläggningsval t.o.m. i privatbostäder. Utläggningen går snabbt och golvet kan_x000D_ belastas på kort tid. Det är vidare fogfritt, hygieniskt, energisnålt, ljudabsorberande och lätt att_x000D_ rengöra. Genom individuellt urval av mineraler kan både struktur och färg hos beläggningen_x000D_ varieras. Med tillsats av färgat stenmaterial eller metall öppnas ytterligare designmöjligheter._x000D_ Diamantslipning i flera steg understryker gjutasfaltens karaktär och tidlösa elegans. Myckt_x000D_ hårt bitumen används i kombination med filler, sand och grövre stenmaterial. Tjockleken_x000D_ ligger mellan 3 och 4 cm._x000D_ I Sverige används gjutasfalt mest för broar, parkeringsdäck, gårdar och terrasser. För broar_x000D_ och parkeringsdäck används i huvudsak polymermodifierat bitumen. Exemplen på andra användningsområden_x000D_ och objekt från övriga Europa är emellertid många, ofta vackra och imponerande._x000D_ I rapporten beskrivs gjutasfaltens många möjligheter som hållbart, miljövänligt och inte minst_x000D_ vackert material i byggande av olika slag._x000D_ Rapporten visar att gjutasfaltmarknaden i Sverige bör kunna växa, utvecklas och förnyas avsevärt_x000D_ inte minst mot nya användningsområden .
|
|
| 10. |
- Edwards, Ylva
(författare)
-
Hållbara brobaneplattor - tätskikt : state of the art
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Skador på brobaneplattor av betong, främst till följd av kloridinducerad korrosion, är ett kost-samt problem över hela världen och har under lång tid varit föremål för omfattande forsk-nings- och utvecklingsinsatser. Att förse brobaneplattan med högkvalitativ isolering är därför en viktig åtgärd för längre livslängd hos betongbroar. Tätskiktets uppgift är att skydda be-tongen från i huvudsak vatten- och vägsaltinträngning, så att inte betong eller armering skadas och brons bärighet därmed reduceras. Andra möjligheter som provats som korrosions-hämmande åtgärd är epoxibehandlade armeringsjärn och katodiskt skydd. Även skydds-behandling av armering med zink och nickel förekommer, liksom rostfri armering (rostfritt stål) och armering av fiberförstärkt polymer. Slitlager av betong anses vara ett alternativ om slitbetongen kan göras tillräckligt tät och sprickfri. I norra Sverige, där vägarna normalt inte saltas vintertid och trafiken är låg, finns ett stort antal broar med slitbetong._x000D_ _x000D_ Rapporten behandlar olika typer av tätskikts- och beläggningssystem, med problem, möjlig-heter, för- och nackdelar. De idag vanligast förekommande typerna av material för tätskikt till brobaneplattor av betong har sammanställts. Här ingår system med tätskiktsmatta, asfaltmastix och flytapplicerat system av härdplasttyp (epoxi, akrylat, polyuretan och polyurea). I ett system med gjutasfalt som skydds- och/eller beläggningslager på tätskiktet kan även gjutasfalten räknas som tätskikt. Gjutasfalt beskrivs därför kortfattat i ett eget avsnitt. Betongunderlagets och primerns betydelse för tätskiktets funktion tas upp och diskuteras._x000D_ _x000D_ Regelverk i Sverige och andra länder tas upp liksom forskning samt forsknings- och utvecklingsbehov. Blåsbildning, uppföljning av befintliga tätskiktssystem, val av sprutapplicerade system, inverkan av betongkvalitet på tätskiktets funktion över tiden samt vidareutveckling av en del provningsmetodik, är förslag som tas upp i rapporten._x000D_ _x000D_ Underlag för LCC-analyser presenteras i form av materialkostnader och beräknad livslängd._x000D_ _x000D_ I slutsatserna konstateras bl.a. att: _x000D_ • Den vanligast förekommande typen av tätskikt i Europa idag är polymermodifierade bitumenbaserade tätskiktsmattor, ett system som ökat i användning under de senaste 20 åren. Även flyt¬applicerade system med härdplast ökar._x000D_ • Erfarenheten av flytande/sprutapplicerade tätskiktssystem på betongunderlag i Sverige är begränsad, och inga egentliga kravspecifikationen finns idag för vägbroar under Trafik-verkets ansvar._x000D_ • Tätskikts- och beläggningssystem med epoxiförsegling, tätskiktsmatta och beläggnings-lager av gjutasfalt ger det säkraste och mest hållbara systemet (under förutsättning att appliceringsarbetet utförs enligt gällande regler)._x000D_
|
|
