| 1. |
- Ejdebäck, Mikael, 1969-, et al.
(författare)
-
En litteraturkurs för att träna generella färdigheter och förmågor
- 2021
-
Ingår i: DAL-21 Det akademiska lärarskapet. - Skövde : Högskolan i Skövde. - 9789198366785 ; , s. 28-29
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studenter ska enligt examensmålen i Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 8 § och Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 under sin utbildning förvärva kunskaper och förståelse inom sitt ämnesområde samt utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt. Utöver detta ska de också tränas i färdigheter och förmågor, både sådana som är direkt relaterade till sitt ämnesområde men också färdigheter i informationskompetens, vetenskapligt skrivande och presentationsteknik. Under utbildningarna tränas detta i olika former av rapportskrivning med slutlig examination i examensarbetet. En vanlig uppfattning bland många lärare är att ämnesfokuset i utbildningens upplägg och innehåll gör att studenterna inte alltid hinner med en mer omfattande och fördjupad träning i de generella färdigheterna innan själva examensarbetet, vilket får konsekvenser för genomförandet av och kvaliteten på examensarbetet. Debattartiklar har skrivits om att studenter ofta är dåliga på att skriva (Enefalk et al, 2013; Garberding, 2019), vilket har uppmärksammats i media och lett till vidare diskussioner om en nationell ”skrivkris” eller ett ”skrivglapp”. Färdigheter inom informationskompetens (söka, samla, värdera och hantera information) har också blivit viktigare i dagens informationssamhälle tillsammans med vikten av att hitta relevanta och aktuella vetenskapliga källor.För att stötta studenterna och minska lärarnas arbetsbelastning har institutionen för biovetenskap genom åren utvecklat stödmaterial i form av en rapportskrivningsmanual, inspelade föreläsningar samt quizzer i Canvas med syftet att utveckla studenternas färdigheter i vetenskapligt skrivande. För att ytterligare utveckla dessa färdigheter har institutionen tillsammans med högskolebiblioteket utformat en kurs om 7,5 hp, Litteratursammanfattning i biovetenskap G2F, som nu ingår i slutet av andra året på samtliga kandidatprogram i biovetenskap. På kursen får studenterna en mer omfattande och fördjupad träning i informationskompetens och vetenskapligt skrivande samtidigt som de fördjupar sig teoretiskt inom sitt valda ämnesområde. I kursen examineras informations-sökning, värdering av information, peer-review, vetenskapligt skrivande samt referenshantering. Kursen gavs första gången våren 2020 (programkurs) samt efterföljande sommar och hösttermin (fristående och distans, halv- respektive kvartsfart).I detta bidrag presenterar vi kursens upplägg, genomförande och resultat baserat på dessa kurstillfällen. Vår erfarenhet så här långt är att studenterna efter genomgången kurs utvecklat sin litteratursökningsteknik, kunskaper i att värdera material och akademiskt skrivande samt behärskar referenshantering i större utsträckning, vilket bådar gott för kommande examensarbeten. Vad vi skulle vilja trycka på ytterligare vid kommande kurstillfällen är att studenterna i större utsträckning jämför och diskuterar likheter och skillnader i de olika källorna, dvs ”compare and contrast”. Studenterna var också mycket nöjda med kursens upplägg och genomförande, särskilt möjligheten att under en längre tid få fördjupa sig inom ett eget valt biovetenskapligt område.Kursupplägget och det material som utvecklats kan, efter viss anpassning, tillämpas på de flesta ämnesområden. Materialet finns tillgängligt på högskolan i Canvas Commons.ReferenserEnefalk, H., Andersson, L.M., Aronsson, A., Englund, V., Novaky, G., Svensson, M., Thisner, F., Ågren, H. & Ågren, M. (2 januari 2013) Våra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning. https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspxGarberding, P. (25 oktober, 2019) Ökade skrivsvårigheter stressar lärare och studenter. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter/SFS 1992:1434. Högskolelag. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100Resurser i Canvas CommonsDokument: Information Literacy Tutorial, Evaluation of Sources and Source Criticism, Literature Search ProtocolQuizzer: Basic Reference Management Quiz, Plagiarism Quiz
|
|
| 2. |
- Ejdebäck, Mikael, 1969-, et al.
(författare)
-
Personas som metod för utveckling av internationaliseringen i utbildning
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Enligt högskoleförordningens examensmål ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt som inbegriper ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Dessa perspektiv kan fås genom internationellt studentutbyte och mobilitet men också genom internationalisering på hemmaplan är tillgängligt för alla studenter. Internationaliseringen bryter språk- och kulturella barriärer, öppnar studenternas internationella perspektiv och bidrar därmed till att öka kvaliteten i utbildningarna och gör studenterna bättre förberedda för ett alltmer mångkulturellt samhälle och en global arbetsmarknad. Personas är fiktiva beskrivningar av typiska användare, förankrade i empiriska data med fokus på användarnas mål, behov, erfarenheter och beteenden. Inom området User Experience Design utgör personas ett viktigt stöd i den användarcentrerade designprocessen. Personas används ofta för att ge liv åt potentiella användare och därmed göra det lättare att ta användarens perspektiv, men har också använts för arbete med utveckling av studenters empatiska förmågor [1] [2]. I detta projekt användes personas för att beskriva studenters mål, behov, erfarenheter och beteenden, i relation till de internationella, interkulturella och globala färdigheter våra studenter behöver i sitt framtida yrkesliv. Syftet är att synliggöra de behov studenterna ska försöka möta och i sin tur söka avspegla detta i utbildningarna. I projektgruppen ingick programansvariga samt personer med erfarenhet av User Experience Design. Efter en kort presentation av projektet och dess resultat genomförs ett digitalt rundabordssamtal.Syftet med rundabordssamtalet är dels att diskutera allmängiltigheten i de projektresultat som presenterats, dels om personas kan användas för andra ändamål som exempelvis vid utveckling av högre utbildning. Projektledaren fungerar som moderator för samtalet och inleder med en kort Mentimeter-övning där deltagarna får reflektera kring det genomförda projektet och dess relevans för internationalisering i utbildningen. Beroende på antalet deltagare så kan rundabordssamtalet sedan delas in i mindre digitala grupper ledda av övriga projektdeltagare och med en gemensam återsamling med gemensam sammanfattning och avslut. Förväntat utfall från rundabordssamtalet är att sprida arbetssättet med personas men också att vi ska få med oss viktiga synpunkter för det fortsatta arbetet.[1] Haag, M., & Marsden, N. (2019). Exploring Personas as a Method to Foster Empathy in Student IT Design Teams. International Journal of Technology and Design Education, 29(3), 565–582.[2] van Rooij, S. W. (2012). Research-Based Personas: Teaching Empathy in Professional Education. Journal of Effective Teaching, 12(3), 77–86.
|
|
| 3. |
- Ejdebäck, Mikael, 1969-, et al.
(författare)
-
Progression inom informationskompetens och utveckling av studenters akademiska skrivande
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundEnligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs.GenomförandeSom utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs.ResultatEtt jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner.ReferenserAnving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University.Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.2019
|
|
| 4. |
- Ekelund Ugge, Gustaf Magnus Oskar, 1990-
(författare)
-
Transcriptional biomarkers of toxicity – powerful tools or random noise? : An applied perspective from studies on bivalves
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aquatic organisms are constantly at risk of being exposed to potentially harmful chemical compounds of natural or anthropogenic origin. Biological life can for instance respond to chemical stressors by changes in gene expression, and thus, certain gene transcripts can potentially function as biomarkers, i.e. early warnings, of toxicity and chemical stress. A major challenge for biomarker application is the extrapolation of transcriptional data to potential effects at the organism level or above. Importantly, successful biomarker use also requires basal understanding of how to distinguish actual responses from background noise. The aim of this thesis is, based on response magnitude and variation, to evaluate the biomarker potential in a set of putative transcriptional biomarkers of general toxicity and chemical stress.Specifically, I addressed a selection of six transcripts involved in cytoprotection and oxidative stress: catalase (cat), glutathione-S-transferase (gst), heat shock proteins 70 and 90 (hsp70, hsp90), metallothionein (mt) and superoxide dismutase (sod). Moreover, I used metal exposures to serve as a proxy for general chemical stress, and due to their ecological relevance and nature as sedentary filter-feeders, I used bivalves as study organisms.In a series of experiments, I tested transcriptional responses in the freshwater duck mussel, Anodonta anatina, exposed to copper or an industrial wastewater effluent, to address response robustness and sensitivity, and potential controlled (e.g. exposure concentration) and random (e.g. gravidness) sources of variation. In addition, I performed a systematic review and meta-analysis on transcriptional responses in metal exposed bivalves to (1) evaluate what responses to expect from arbitrary metal exposures, (2) assess the influence from metal concentration (expressed as toxic unit), exposure time and analyzed tissue, and (3) address potential impacts from publication bias in the scientific literature.Response magnitudes were generally small in relationship to the observed variation, both for A. anatina and bivalves in general. The expected response to an arbitrary metal exposure would generally be close to zero, based on both experimental observations and on the estimated impact from publication bias. Although many of the transcripts demonstrated concentration-response relationships, large background noise might in practice obscure the small responses even at relatively high exposures. As demonstrated in A. anatina under copper exposure, this can be the case already for single species under high resolution exposures to single pollutants. As demonstrated by the meta-regression, this problem can only be expected to increase further upon extrapolation between different species and exposure scenarios, due to increasing heterogeneity and random variation. Similar patterns can also be expected for time-dependent response variation, although the meta-regression revealed a general trend of slightly increasing response magnitude with increasing exposure times.In A. anatina, gravidness was identified as a source of random variability that can potentially affect the baseline of most assessed biomarkers, particularly when quantified in gills. Response magnitudes and variability in this species were generally similar for selected transcripts as for two biochemical biomarkers included for comparison (AChE, GST), suggesting that the transcripts might not capture early warnings more efficiently than other molecular endpoints that are more toxicologically relevant. Overall, high concentrations and long exposure durations presumably increase the likelihood of a detectable transcriptional response, but not to an extent that justifies universal application as biomarkers of general toxicity and chemical stress. Consequently, without a strictly defined and validated application, this approach on its own appears unlikely to be successful for future environmental risk assessment and monitoring. Ultimately, efficient use of transcriptional biomarkers might require additional implementation of complementary approaches offered by current molecular techniques.
|
|
| 5. |
- Herring, Matthew, et al.
(författare)
-
Exposing kinetic disparities between inflammasome readouts using time-resolved analysis
- 2024
-
Ingår i: Heliyon. - : Elsevier. - 2405-8440. ; 10:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The NLRP3 inflammasome is an intracellular multiprotein complex described to be involved in both an effective host response to infectious agents and various diseases. Investigation into the NLRP3 inflammasome has been extensive in the past two decades, and often revolves around the analysis of a few specific readouts, including ASC-speck formation, caspase-1 cleavage or activation, and cleavage and release of IL-1β and/or IL-18. Quantification of these readouts is commonly undertaken as an endpoint analysis, where the presence of each positive outcome is assessed independently of the others. In this study, we apply time-resolved analysis of a human macrophage model (differentiated THP-1-ASC-GFP cells) to commonly accessible methods. This approach yields the additional quantifiable metrics time-resolved absolute change and acceleration, allowing comparisons between readouts. Using this methodological approach, we reveal (potential) discrepancies between inflammasome-related readouts that otherwise might go undiscovered. The study highlights the importance of time-resolved data in general and may be further extended as well as incorporated into other areas of research.
|
|
| 6. |
- Wickenberg, Maria, 1972-, et al.
(författare)
-
Bibliotek och lärare i samarbete rörande undervisning i informationskompetens – exempel och utmaningar
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar.
|
|
