| 1. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Bologna möter tre institutionskulturer
- 2010
-
Ingår i: Program: NU2010. ; , s. 175-175
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste årens högskolepolitiska reformer har förändrat högskolor och universitet på flera sätt. Bologna-reformen innebar en målstyrd verksamhet och nya krav på lärare inom högre utbildning. Att vara högskolelärare innebär i allt högre utsträckning att vara examinator och garant för att utbildningens mål uppfylls. Därutöver råder ”nya ideal” angående lärarroll, lärandeaktiviteter och studentinflytande. Samtidigt, eller kanske som en följd av detta, har kraven på lärarnas högskolepedagogiska utbildning höjts och utbudet av kurser ökat. Men vilka avtryck får denna accelererande verksamhet på institutionerna och hur kan avtrycket förstås utifrån institutionens utbildningskultur? I detta runda bordssamtal kommer vi att presentera ett pågående forskningsprojekt om hur personer i ledningsfunktioner talar om högskolepedagogik och dess betydelse för institutionen. Senare kommer också empiriska data gällande högskolelärare att innefattas. Syftet med projektet är att belysa hur pedagogisk utbildning för högskolelärare uppfattas inom olika institutionskulturer. I detta fall handlar det om hur personer i ledningsfunktion menar att den ”nya” lärarrollen passar med olika intellektuella stilar och ämnens karaktär. Vilka skillnader kan vi se mellan t.ex. klassisk ”fil fak”-utbildning och professionsutbildningar? Vilka kopplingar finns mellan studentsyn, syn på framtida yrken, och uppfattningar om hur utbildningen bör organiseras? Vi intresserar oss även för huruvida kravet på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ses som ett direktiv uppifrån, kanske till och med som ett nödvändigt ont, eller om den betraktas som meriterande för utbildningsmiljön och/eller något som faktiskt förändrar den pedagogiska praktiken. Genom att bidra med kunskaper om olika föreställningar om högskolepedagogik ökar möjligheten för att förankra utbildningarna på olika institutioner. Men vi vill även peka på vikten av att föra en kritisk diskussion om högskolepedagogikens syfte och innehåll. Deltagarna i runda bordssamtalet kommer att aktiveras genom ett rollspel där deltagarna får anta roller som ledare och lärare inom olika områden och ämnen. Rollerna och upplägget för rollspelet kommer att inspireras och struktureras utifrån forskningsprojektets resultat. Genom att organisera ett rollspel av detta slag kommer vi att kunna diskutera föreställningar och fördomar om olika ämnes- och institutionskulturer och deras syn på studenter och hur utbildning bör organiseras.
|
|
| 2. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Professionalizing teaching in higher education? Understanding today’s discourse on scholarship of teaching and learning in relation to the question of widening participation within higher education
- 2010
-
Ingår i: Abstracts, Active Citizenship. ; , s. 146-146
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Our introduction will contextualize and give a brief background to the last decade´s discussion and request for pedagogically more skilled and trained university teachers. A discourse often framed by and named as Scholarship of Teaching and Training, SoTL. Teaching at university level has until recently, unlike most other educational institutions, not required any formal pedagogical education. In spite of often being skilled after years of teaching, the majority of Swedish university teachers still have less then the recommended ten weeks pedagogical training. The purpose of the workshop is to illuminate the emerging practice SoTL. How is it framed and who and what influences and shapes the discourse? Should it be seen as an embryo to professionalize university teaching by valuing teaching excellence? Or should it be understood as a perceived need for a new kind of pedagogical competence in order to handle the consequences of the rapid expansion of higher education during the 90´s, a change from elite to mass higher education? What actors are participating in the formulation of the need for further pedagogical training of university teachers? The teachers themselves, evaluation teams from authorities such as the Swedish National Agency for Higher Education or course giving pedagogical consultants? What arguments are put forward to legitimize these relatively new requirements? Is it focusing on students needs or is it in relation to Scholarship of Research? What definitions of pedagogical competence are formulated? To give answers to these questions are far beyond the scope of this workshop. However to scrutinize what seems to underpin the contemporary pedagogical discourse might be an important contribution to a critical analyze of present practice in HE. Relevance for Nordic Educational research: There is a need to better understand the practice Scholarship of Teaching and Learning in Higher Education
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
