| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekborg, Margareta
(författare)
-
How student teachers use scientific conceptions to discuss a complex environmental issue
- 2003
-
Ingår i: Journal of Biological Education. - : Institute of Biology. - 0021-9266 .- 2157-6009. ; 37:3, s. 126-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper focuses upon the extent to which student teachers develop conceptual understanding about key scientific principles through their training, and the extent to which they can deploy this knowledge in discussions of complex environmental issues. All students involved in the teacher-training programme answered a questionnaire -- before and after their first term of the programme -- in which their conceptions of respiration and photosynthesis were tested. 15 students were also interviewed about a newspaper article that discusses the ethicality of using surplus heat from a crematorium in the far heating system. They were asked to comment on the article, to pose questions about the issue and explicitly asked what happens to the bodies if either combusted or buried. The first results show that some students, though not the majority, develop their ability to answer conceptual questions about scientific content as a result of their first science course. However, even among these students, the task of deploying this conceptual understanding in discussions of complex, socially relevant questions proved very difficult. Most students expressed personal opinions without using scientific arguments. It may be that the students have not developed the ability to recognise and distinguish different contexts or that the learning situation has not been challenging enough.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ekborg, Margareta
(författare)
-
Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? : en longitudinell studie av hur studenter på grundskollärarprogrammet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i naturkunskap
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this study the concept of sustainable development is discussed and what contribution a science teacher can make. Some scientific concepts relevant for environmental education are defined. To understand the concepts mean to be able to explain phenomena and to be able to use the conceptions as tools when discussing complex environmental issues. The ability to discuss complex issues is discussed. The aims of study were to study how student teachers in a programme oriented towards science for the first seven years in school develop scientific understanding and ability to discuss complex issues. Another aim was to relate the students’ experience of their own learning and the teaching to what they learn. Data were collected mainly by questionnaires and interviews. The whole student group answered questionnaires three times and about 15 students were interviewed three times. In the questionnaires the students answered questions about some ecological concepts. Their knowledge about causes and consequences of two global environmental issues were tested. They drew concept maps illustrating how complex they look upon an issue. In the interviews the students were asked about the teaching and their learning. They discussed a complex issue dealing with weather or not it is ethical to use surplus heat from a crematorium in the far heating system. The teachers were asked about the courses and about the students’ learning. Several learning projects could be identified. All the students had the intention to become teachers for young pupils. Parallel to this they wanted to pass the exams and to understand. Depending on the learning projects the students interpreted both the questions they were asked and the relevance of the contents in the science courses. This could explain why a majority of the students did not develop understanding of the investigated concepts. Most students did not use much science as a tool for decision-making when discussing the complex issue. There was a discrepancy between the students' learning projects and the teachers' learning projects for the students. When the students experienced this gap they went into rote learning to pass the exams. Those students whose learning project was to understand developed a better scientific understanding.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Miljödidaktiska texter
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Har vi råd att leva miljövänligt frågar sig Högni Hansen i sitt bidrag till det här numret av Miljödidaktiska texter. Han svarar med ett exempel: Européernas årliga glasskonsumtion kostar dubbelt så mycket som utgifterna för att ge världens alla barn och ungdomar en rimlig skolundervisning. Men tänker du på skolundervisning när du köar framför glasskiosken en varm sommardag? Högni vill ge oss perspektiv samtidigt som exemplen provocerar. Våra inköp och val bygger förstås inte bara på den kunskap vi besitter. Det framgår av Anders Olssons resonemang om att sila mygg och svälja kameler. Vi väljer och väljer bort. Men väljer vi rätt? Nja, det är en fråga om värderingar. Därför bör vi utveckla elevernas förmåga att välja självständigt och delta i samhället. Finn Mogensen slår fast att miljöundervisning inte ska ha som mål att förändra elevernas beteende. Däremot bör vi utveckla deras handlingskompetens. Margareta Ekborg diskuterar hur en biocentrisk natursyn, som sätter livet som sådant i centrum och en antropocentrisk människosyn, där människan sätts i centrum, påverkar våra val. Samtidigt ger hon ett vetenskapshistoriskt perspektiv på miljöfrågorna.
|
|
| 9. |
-
Miljödidaktiska texter
- 2001
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I det här numret hittar du just artiklar som på olika sätt belyser området miljödidaktik. Hur förstår ungdomar i skolan växthuseffekten? Björn Andersson redovisar i sin artikel elevers förståelse av växthuseffekten. Mats Areskoug, ger i sin artikel prov på konkreta fysikaliska experiment om växthuseffekten som han utvecklat i sitt arbete med miljöfysik. Lilian Nilsson tar avstamp i den nya lärarutbildningen och hoppas att det i den framtida utbildningen kommer att finnas en kunnig, perspektivrik och värdeinriktad dialog. I artikeln förklarar hon och diskuterar bl.a vad miljöetik. Margareta Ekborg funderar i en artikel kring vad ett miljöperspektiv betyder och hur det kan komma in de nya utbildningen. Harriet Axelsson, som tillsammans med Per Wickenberg, har arbetat fram Skolverkets kriterier för miljömärkning av skolor, skriver om vilka erfarenheter vi kan dra från det arbetet för högskolan.
|
|
| 10. |
-
Miljödidaktiska texter
- 2002
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Svenska Ekodemikerna är en studentorganisation som driver på integrering av miljöfrågor i högskoleutbildning. Daniel Nilsson berättar i detta nummer av Miljödidaktiska texter om de rundabordssamtal som ekodemikerna tagit initiativ till på högskolor runt om i Sverige. I övrigt är artiklarna denna gång forskningsinriktade. En vanlig fråga är vad forskning har för betydelse för undervisning. Britta Carlsson har utarbetat ett dramaspel kring fotosyntesen utifrån slutsatser hon dragit av sitt avhandlingsarbete om ekologisk förståelse. Cecilia Lundholm skriver om en del av sin licavhandling. Hon redogör för undersökning om vilka inlärningsprojekt teknologer har när de läser en miljökurs på en teknisk högskola. Är det en kulturkrock mellan teknik och miljö? Till sist kommer det en artikel av Birgit Hansson där hon berättar om sin studie av gymnasisters miljötänkande. Hon redogör för hur eleverna upplever var i undervisningen det förekommer miljöundervisning och vilket miljötänkande ungdomarna har.
|
|
