| 1. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
How student teachers' understanding of the greenhouse effect develops during a teacher education programme
- 2006
-
Ingår i: NorDiNa. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 5:5, s. 17-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports on a longitudinal study on how student teachers' understanding of the greenhouse effect developed through a teacher education programme in mathematics and science for grades 1-7 (age 7-13). All student teachers, who were accepted to the programme one year, were followed trough 2.5 years of the programme for seven terms. The student teachers took science courses in which they were taught about the greenhouse effect. They answered a questionnaire three times (n=60, n=49, n=47 respectively) in which they judged if a number of statements, about the investigated phenomena, were correct or not. In the last two questionnaires they also responded to an open-ended question about the greenhouse effect. The results show that a majority of the student teachers developed an adequate understanding of the greenhouse effect during the teaching programme. Several of the students developed further in the second science course. However a rather big group of students with poor understanding did not develop any further in the second science course and no one demonstrated full understanding. Different ways of collecting data and categorising responses affected how the students’ understanding was interpreted, which also is discussed.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
Hur utvecklas lärarstudenters argumentation angående en autentisk fråga med naturvetenskapligt innehåll vid undervisning?
- 2006
-
Ingår i: Naturfagdidatikkens mange facetter. - : København: Danmarks Pædagogiske Forlag.. ; , s. 273-286
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln redovisas ett forskningsprojekt som bygger vidare på en tidigare undersökning om hur studenter i lärarutbildning använder naturvetenskapliga kunskaper när de diskuterar en autentisk fråga - en tidningsartikel som handlar om användning av värme från ett krematorium till fjärrvärme. Studenter i den nuvarande lärarutbildningen i naturvetenskap läser en kurs i humanbiologi i vilket ett studiebesök på ett krematorium ingår, inklusive för- och efterarbete. Frågeställningar: Hur förändras studenternas argumentation under kursen? På vilket sätt samverkar kunskaper och värderingar vid ställningstagandet? Datainsamling skedde genom enkäter i början och slutet av kursen i vilka studenterna tog fram argument för olika alternativ. Resultatet visar att ingen förändring av argumentation skedde under kursen. Det personliga ställningstagandet var inte beroende av kunskaper. Studenterna tog endast fram värderande argument mot användning av värmen och framför allt faktaargument för användning av värmen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ekborg, Margareta
(författare)
-
Is heating generated from a crematorium an appropriate source for district heating? Student teachers reasoning about a complex environmental issue
- 2005
-
Ingår i: Environmental Education Research. - : Informa UK Limited. - 1350-4622 .- 1469-5871. ; 11:5, s. 557-573
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports on a longitudinal study on how science student teachers’ reasoning about a complex environmental issue developed through a teacher education programme in mathematics and science for grades 1–7 (ages 7–13). Of special interest was to follow the ways in which student teachers used scientific knowledge in their reasoning. The issue was taken from a newspaper article discussing the use of surplus heat from a crematorium for district heating. A group of 14 student teachers were followed through 21/2 years of a teacher education programme, during which they were interviewed three times. The results showed that the student teachers drew upon scientific knowledge only to a limited degree when they were asked to clarify the situation in the article, quickly taking standpoints based upon emotional arguments. Several student teachers experienced a contradiction between science and their emotions. It was also shown that there was a conceptual problem, which could be important for how the student teachers understood the issue, and thereby influenced their decision-making.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
NTA som skolutvecklingsprogram : utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap.I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället.En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.
|
|
| 9. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
NTA som skolutvecklingsprogram : utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap. I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället. En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.
|
|
| 10. |
|
|
