| 1. |
- Boman, Åse, 1957-, et al.
(författare)
-
Conceptions of Diabetes and Diabetes Care in Young People With Minority Backgrounds.
- 2015
-
Ingår i: Qualitative Health Research. - : SAGE Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 25:1, s. 5-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adolescents with type 1 diabetes (T1DM) need stable self-care routines for good metabolic control to minimize future cardiovascular health complications. These routines are demanding, and might be particularly challenging in underprivileged groups. The aim of this study was to gain in-depth knowledge on the experience of adolescents with T1DM and a non-Swedish background regarding factors that might influence their ability to take care of themselves; in particular, factors that might influence diabetes management routines, their social situation, and the support they receive from caregivers. We interviewed 12 adolescents with T1DM and minority backgrounds. The results indicated resources and constraints in the adolescents' social context and in the health care organization. The adolescents developed conceptions that helped to explain and excuse their self-care failures, and their successes. These findings highlight the importance of integrating T1DM as part of the individual's personal prerequisites. We discuss implications for the organization of diabetes care for adolescents.
|
|
| 2. |
- Boman, Åse, 1957-, et al.
(författare)
-
Health care to empower self-care in adolescents with type 1 diabetes mellitus and an immigrant minority background
- 2017
-
Ingår i: Sage Open medicine. - : SAGE Publications. - 2050-3121 .- 2050-3121. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The pediatric diabetes team aims to support health, quality of life, and normal growth and development among adolescents with type 1 diabetes mellitus. Adolescents with an immigrant background have been found less successful in self-care. Previous research indicated that adolescents who had integrated the disease as a part of their self-image reasoned differently about their self-care to those who had not. Objective: The aim of this study was to identify elements in the patient–pediatrician consultations that might influence such integration of the disease among adolescents with type 1 diabetes mellitus. Methods: A total of 12 pediatrician–adolescent consultations were video-recorded and analyzed. The adolescents all had an immigrant background. Results: Integration of the disease appeared enabled when responsibility was shared; when hope, autonomy, and emotions were confirmed; and when the pediatrician asked probing questions. Letting objective data dominate the adolescent’s experiences, using risk as a motivator, neutralizing emotions in relation to having diabetes, and confirming forgetfulness, may instead inhibit disease integration. Conclusion: An extended person-centered approach with focus on the adolescent’s experiences of everyday life with a chronic disease and less attention on physical parameters in the pediatrician–adolescent consultations may increase integration of the disease.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Pousette, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
The relationship between patient safety climate and occupational safety climate in healthcare – A multi-level investigation
- 2017
-
Ingår i: Journal of Safety Research. - : Elsevier BV. - 0022-4375. ; 61, s. 187-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Patient safety climate/culture is attracting increasing research interest, but there is little research on its relation with organizational climates regarding other target domains. The aim of this study was to investigate the relationship between patient safety climate and occupational safety climate in healthcare. Method: The climates were assessed using two questionnaires:Hospital Survey on Patient Safety Culture and Nordic Occupational Safety Climate Questionnaire. The final sample consisted of 1154 nurses, 886 assistant nurses, and 324 physicians, organized in 150 work units, within hospitals (117 units), primary healthcare (5 units) and elderly care (28 units) in western Sweden, which represented 56% of the original sample contacted. Results: Within each type of safety climate, two global dimensions were confirmed in a higher order factor analysis; one with an external focus relative the own unit, and one with an internal focus. Two methods were used to estimate the covariation between the global climate dimensions, in order to minimize the influence of bias from common method variance. First multilevel analysis was used for partitioning variances and covariances in a within unit part (individual level) and a between unit part (unit level). Second, a split sample technique was used to calculate unit level correlations based on aggregated observations from different respondents. Both methods showed associations similar in strength between the patient safety climate and the occupational safety climate domains. Conclusions: The results indicated that patient safety climate and occupational safety climate are strongly positively related at the unit level, and that the same organizational processes may be important for the development of both types of organizational climate. Practical applications: Safety improvement interventions should not be separated in different organizational processes, but be planned so that both patient safety and staff safety are considered concomitantly.
|
|
| 5. |
- Törner, Marianne, 1953, et al.
(författare)
-
Hälsa och framgång! Organisationsklimat för hälsa, säkerhet, innovation och effektivitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att en konkurrensutsatt organisation ska vara framgångsrik på längre sikt så måste den hålla god effektivitet och produktivitet för att klara lönsamheten i global konkurrens, och upprätthålla god kvalitet inom ramen för hårt begränsade resurser. Men god effektivitet just nu är inte tillräckligt. Långsiktig framgång kräver också att man kan erbjuda goda arbetsförhållanden så att de anställda mår bra och inte kommer till skada, trivs med arbetet och är motiverade att göra ett bra jobb efter bästa förmåga. Dessutom måste organisationen vara innovativ, så att den kan ligga i framkant beträffande nya idéer och innovationer som kan tas i bruk för att utveckla verksamhet och produkter. Dessa mål kan kopplas till olika domänspecifika typer av organisationsklimat, exempelvis innovativitet, där ett sådant klimat utgörs av gemensamma perceptioner av hur organisationen värderar den specifika domänen, t.ex. innovativitet. Olika organisatoriska värden kan vara motsägelsefulla, såsom beskrivs i Competing values framework (CVF) (Quinn & Rohrbaugh, 1983). Detta gäller därmed även domänspecifika klimat. Exempelvis kan risktagande och ett klimat som stöder risktagande gynna innovatititet, medan det kan vara negativt för säkerheten eller den kortsiktiga effektiviteten. Organisationers framhävande av betydelsen att samtidigt nå olika typer av mål kan därför upplevas som paradoxala och ge upphov till målkonflikter. Lewis (2000) underströk betydelsen av att kunna hantera paradoxer i organisationer och föreslog transcendens som ett sätt för detta, d.v.s. ett andra ordningens tänkande där förhärskande antaganden undersöks för att konstruera ett ackommoderande perspektiv på motsatser. I detta projekt undersökte vi hur säkerhetsklimat, arbetshälsoklimat, innovativt klimat, produktionseffektivitetsklimat och formellt klimat, representerande de fyra kvadranterna i Competing values framework, relaterade till fyra essentiella organisatoriska utfall: anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Vi undersökte även om ett ”G-faktorklimat” kunde identifieras som grep över de domänspecifika klimaten och som predicerade samtliga fyra utfall. Om så var fallet var ett tredje syfte att undersöka om denna klimat-G-faktor kunde ersättas av en G-faktor som indikerades av ett urval klimatfrågor som identifierats att representera innehållet i begreppet Perceived Organizational Support (POS), d.v.s. anställdas perceptioner att organisationen uppskattar deras bidrag och bryr sig om deras hälsa och välbefinnande (Eisenberger, Huntington, Hutchison, & Sowa, 1986). Om ett POS-relaterat G-faktorklimat identifierades ville vi undersöka om det hade betydande prediktivt värde för utfallen anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Projektet genomfördes som en enkätstudie till fyra stora företag i Sverige, två inom gruvnäring och två inom bygg och anläggning. 894 av 1366 utvalda produktionsarbetare (65%), fördelade på 146 arbetsgrupper, besvarade enkäten. Eftersom organisationsklimat är ett socialt gemensamt fenomen gjordes samtliga analyser på arbetsgruppsnivå. Resultaten visade att en högre-ordningens G-faktor förklarade en substantiell mängd av den gemensamma variationen i de domänspecifika organisationsklimaten. Innehållet i G-faktorn kunde delvis representeras av POS. POS-G-faktorn predicerade utfallen anställdas sjukfrånvaro, olyckserfarenhet, team effektivitet och innovationer i likartad grad som de domänspecifika klimaten. Resultaten indikerar att POS representerar ett högre-ordningens organisationsklimat, och är en prediktor för centrala organisatoriska utfall. Att som en överordnad ledningsprincip erbjuda organisatoriskt stöd kan hjälpa de anställda att sammanjämka viktiga men synbarligen konflikterande organisatoriska mål. Som sådant kan POS underlätta hantering av paradoxer i organisationer genom transcendens (Lewis, 2000). Utvecklingen av POS understöds i en organisation som, genom sin ledning och sina organisatoriska strukturer, på ett övertygande och genuint sätt visar att man respekterar och värderar sina medarbetare genom att visa omsorg om dessas välbefinnande, och som visar uppskattning för medarbetarnas bidrag genom att inbjuda till delaktighet och ge stöd för medarbetarna att utföra sitt arbete väl. Vi menar att en sådan organisation erbjuder en källa för god självkänsla och bidrar till att fylla medarbetarnas existentiella behov av mål och mening. En sådan psykosocial miljö understödja även utvecklingen av tillitsfulla gruppklimat och ger aktörerna tillgång till såväl egna som kollektiva resurser och möjlighet och motivation att fullt ut utnyttja en bred repertoar av ageranden för att utföra sitt arbete på ett sätt som är tillfredsställande för såväl den anställda själv, som för organisationen.
|
|
| 6. |
- Eklöf, Mats, 1953, et al.
(författare)
-
Improving communication among healthcare workers: a controlled study
- 2016
-
Ingår i: Journal of Workplace Learning. - : Emerald. - 1366-5626. ; 28:2, s. 81-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose - This paper aims to test the effects on aspects of workplace communication relevant to teamwork, and social support, in hospital units, of a dialog training (DT) intervention based on knowledge of key quality aspects related to interpersonal work-related communication among healthcare workers. Design/methodology/approach - A cluster randomized controlled study conducted among approximately 300 Swedish healthcare workers employed at ten hospital units. Workplace communication was measured in the form of participative safety, trust/openness, and social support. Effects were tested at three-month and six-month follow-ups. Repeated measurements were made. Findings - The results indicated that DT had a positive influence on participative safety and social support from managers. A positive tendency was observed for trust/openness. Originality/value - Developing and practicing good staff communication in hospital units is an important area for interventions designed to improve job performance and health.
|
|
| 7. |
|
|
