| 1. |
- Ekman Ladru, Danielle, et al.
(författare)
-
Children's collective embodiment-Mobility practices and materialities in mobile preschools
- 2020
-
Ingår i: Population, Space and Place. - : Wiley. - 1544-8444 .- 1544-8452. ; 26:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article looks at young children's mobility practices in public spaces within the context of a mobile preschool practice (i.e., a preschool in a bus), with a specific focus on how materialities matter in children's mobilities. Using ethnographic data from a mobile preschool, we argue that the mobile preschool group's mobility should be understood in terms of collective embodiment and the mobile preschool should be viewed as a moving collective body in public space through which children can negotiate their own mobility practices and exercise agency. We show how this collective body is constituted through an assemblage and collaboration of children's and teachers' bodies and material objects. Collective embodiment not only enables and supports children's mobilities in public space but also helps young children to appropriate and claim their democratic right to public space through the visible copresence of bodies and things.
|
|
| 2. |
- Gustafson, Katarina, 1958-, et al.
(författare)
-
Children's socialization into the mobile preschool : a priming event collectively performed by novice children, 'old-timers', and pedagogues
- 2020
-
Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal. - : Informa UK Limited. - 1350-293X .- 1752-1807. ; 28:3, s. 375-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using video-ethnographic data from a 'try-on day' in a bus-based mobile preschool, we discuss how children with different levels of experience collaborate with one another and with pedagogues to socialize newcomers into an ongoing community. Analyses show how pedagogues create moments of collective orientation and, besides through verbal instructions, invite newcomers to participate in core activities with older children. The novices engage in the priming event by intent participation, while the older children assume, and are assigned, the role of more experienced participants - 'old-timers'. In this collective socialization, old-timers, children, and pedagogues strive to create a smooth transition for novices, particularly by stressing the specificity of participating in a preschool that is mobile and located in a bus. The results illustrate how becoming a mobile preschool child entails understanding and mastering competences such as safely riding the bus, eating meals in the bus, and walking in line in diverse spaces.
|
|
| 3. |
- Gustafson, Katarina, Docent, lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, 1958-, et al.
(författare)
-
Säkerhet samt upplevelsebaserat lärande i en variation av lärmiljöer – två centrala policyer i mobila förskolor
- 2020
-
Ingår i: Nordic Studies in Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1891-5914 .- 1891-5949. ; 40:3, s. 229-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since about a decade there is a new phenomenon in Nordic early childhood education and care, the mobile preschool. It is an ECEC practice conducted on a bus that travels to various locations to perform everyday preschool activities and routines. With theory of policy enactment this article analyzes workshop discussions with mobile preschool professionals. The results show two main policies within mobile preschools; safety as well as experiential learning in a variety of learning environments. While discussing how to handle these policies, the professionals construct the mobile preschool simultaneously as ordinary and unique in relation to ordinary stationary preschools.
|
|
| 4. |
- Joelsson, Tanja, 1980-, et al.
(författare)
-
Den mångtydiga tryggheten : risker, platser och mobilitet i barns och ungas vardagsliv
- 2020
-
Ingår i: (O)tryggt? texter om makt, plats och motstånd. - Stockholm : Premiss förlag. - 9789189077157
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet utgår ifrån intervjuer med barn, unga och deras föräldrar från medelklassfamiljer, där barns och ungas mobilitet, upplevelser och användning av platser på olika sätt varit i fokus. Genom barns och deras föräldrars röster kan vi både få en bild av hur trygghet förstås och skapas i olika sammanhang, men också av hur trygghet är nära förknippat med dess systerbegrepp risk. Att diskutera trygghet i relation till plats och mobilitet behöver med andra ord inbegripa hur föreställningar och upplevelser av hur trygghet hänger samman med föreställningar och upplevelser av risk. I relation till vårt intresseområde, mobilitet och rumslighet, uppfattar vi att det skett både en individualisering och en kollektivisering av risk. Med individualisering menar vi att ansvaret för att hantera vissa risker kopplade till det offentliga rummet och till mobiliteten hamnar på föräldrar och barn, och att den individualiserade riskhanteringen tenderar att få moraliska undertoner och implikationer. Kollektivisering av risk innebär å andra sidan att risk kopplas till en viss plats, ofta ett redan stigmatiserat bostadsområde, och till de grupper eller individer som bor på platsen. Detta påverkar hur barn, unga och deras föräldrar ser på och upplever både sig själva och andra, hur de upplever olika platser och sin och andras mobilitet och trygghet.
|
|
