| 1. |
- Eliasson, Nina, et al.
(författare)
-
Teacher-Student Interaction in Contemporary Science Classrooms : Is Participation Still a Question of Gender?
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Science Education. - : Informa UK Limited. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 38:10, s. 1655-1672
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We show that boys still have a greater access to the space for interaction in science classrooms, which is unexpected since in Sweden today girls perform better in these subjects than boys. Results from video-recorded verbal communication, referred to here as interaction, show that the distribution of teacher–student interaction in the final year of lower secondary school follows the same patterns as in the 1980s. The interaction space for all kinds of talk continues to be distributed according to the two-thirds rule for communication in science classrooms as described by previous research. We also show that the overall interaction space in science classrooms has increased for both boys and girls when talk about science alone is considered. Another finding which follows old patterns is that male teachers still address boys more often than girls. This holds true both for general talk and for talk about science. If a more even distribution of teacher–student interaction is desirable, these results once again need to be considered. More research needs to be undertaken before the association between girls’ attitudes and interest in science in terms of future career choice and the opportunity to participate in teacher–student interaction is more clearly understood.
|
|
| 2. |
- Oskarsson, Magnus, 1962-, et al.
(författare)
-
PISA 2015 - Bakgrund och metoder med exempel
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 genomfördes för sjätte gången OECD:s internationella kunskaps-undersökning PISA (Programme for International Student Assessment). Studien har sedan 2000 genomförts vart tredje år och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i kunskaper.Vid varje mätning turas de tre kunskapsområdena om att vara huvud-område. I PISA 2015 är naturvetenskap huvudområde för andra gången. Innehållet i PISA utformas utifrån ett ramverk som uppdateras varje gång kunskapsområdet är huvudområde. Denna rapport beskriver ramverket för naturvetenskap, läsförståelse och matematik och är en svensk sammanfattning av PISA 2015 Assessment and Analytical Framework. Science, Reading, Mathematic and Financial Literacy, som tagits fram av OECD. Rapporten innehåller också exempel på provuppgifter till eleverna. Rapporten är en bilaga till Skolverkets rapport 450, PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, där några av de viktigaste resultaten från PISA 2015 presenteras med fokus på Sverige.Författarna till denna rapport är de forskare som ansvarat för naturveten-skap, läsförståelse och matematik i PISA 2015.Eva Lundgren på Skolverket har det övergripande ansvaret för PISA i Sverige. På Skolverkets uppdrag har PISA 2015 genomförts av Mittuniversitetet i samarbete med Stockholms universitet. Mittuniversitetet har haft det operativa ansvaret och även ansvarat för naturvetenskap medan Stockholms universitet ansvarat för matematik och läsförståelse. Magnus Oskarsson har varit nationell projektledare och har tillsammans med Maria Lundgren och Lena Lenner ansvarat för studiens praktiska genomförande. Magnus Oskarsson har också tillsammans med Nina Eliasson och K-G Karlsson ansvarat för naturvetenskap. Ulf Fredriksson och Maria Rasmusson har ansvarat för läsförståelse, samt Astrid Pettersson och Samuel Sollerman ansvarat för matematik.Skolverket vill rikta ett stort tack till alla som arbetat med PISA 2015 och framför allt till de cirka 5 500 elever som deltagit och till deras lärare och rektorer!
|
|
| 3. |
|
|
