| 1. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar : resultat från intervjuer och enkätundersökning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
New ways of collecting individual travel information : Evaluation of data collection and recruitment methods
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall purpose of the project is to conduct a demonstration study that shows how two data collection methods that have been developed to collect travel survey data perform in the field, and how they perform compared with traditional TS (i.e., postal questionnaires and/or telephone interviews). The project is also intended to provide a better understanding of the ways in which different recruitment methods of respondents can be used so that future TS can be more cost effective.The two collection methods tested consist of a mobile app and an online questionnaire with a map to assist the respondents to identify travel destinations. Three recruitment methods were used, i.e., recruitment via random sampling, a web panel, and crowdsourcing. The portion of the random sample that received an online questionnaire was divided into two groups. Half the group was given no incentive, while the other half received a gift card worth SEK 100 after answering the questioner. Those who were recruited via a web panel and were to use the mobile app were rewarded in the form of a gift card worth SEK 100 if, at minimum, they made corrections to trips made on one day registered in the mobile app. A nonresponse analysis was performed of the random sample for both the online questionnaire and the mobile app. Cost estimates for each collection method and recruitment method were also performed, as were uncertainty estimates.Overall, the study shows that the mobile app registered significantly more trips per respondent than did the online questionnaire, while the distances travelled were comparable. There are several possible interpretations of this. One is that people who responded to the online questionnaire either forget about and/or combined short trips (particularly trips made for the purposes of leisure or shopping, and using the travel modes walking and car). One presumable explanation for this is that it is easier to confirm/correct the trips that the mobile app suggests than it is to recall and enter all trips in an online questionnaire. Another possible interpretation is that people responding to different data collection methods have different travel patterns. Yet another explanation is connected to technique issues regarding the different data collection methods.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation : Utvärdering av insamlings- och rekryteringsmetoder
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt.Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing.
|
|
| 4. |
- Drevinge, Christina, 1983, et al.
(författare)
-
Perilipin 5 is protective in the ischemic heart
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0167-5273 .- 1874-1754. ; 219, s. 446-454
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Myocardial ischemia is associated with alterations in cardiac metabolism, resulting in decreased fatty acid oxidation and increased lipid accumulation. Here we investigate how myocardial lipid content and dynamics affect the function of the ischemic heart, and focus on the role of the lipid droplet protein perilipin 5 (Plin5) in the pathophysiology of myocardial ischemia. Methods and results: We generated Plin5(-/-) mice and found that Plin5 deficiency dramatically reduced the triglyceride content in the heart. Under normal conditions, Plin5(-/-) mice maintained a close to normal heart function by decreasing fatty acid uptake and increasing glucose uptake, thus preserving the energy balance. However, during stress or myocardial ischemia, Plin5 deficiency resulted in myocardial reduced substrate availability, severely reduced heart function and increased mortality. Importantly, analysis of a human cohort with suspected coronary artery disease showed that a common noncoding polymorphism, rs884164, decreases the cardiac expression of PLIN5 and is associated with reduced heart function following myocardial ischemia, indicating a role for Plin5 in cardiac dysfunction. Conclusion: Our findings indicate that Plin5 deficiency alters cardiac lipid metabolism and associates with reduced survival following myocardial ischemia, suggesting that Plin5 plays a beneficial role in the heart following ischemia. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier Ireland Ltd.
|
|
| 5. |
- Stigell, Erik, 1969-, et al.
(författare)
-
Att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor : acceptans, konsekvenser och förutsättningar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur hastighetssänkande åtgärder på cykelvägar kan användas och vilka effekter de kan ha. Litteraturstudier och intervjuer gjordes för att samla aktuell kunskap. Fältstudier genomfördes med hastighetsmätningar för att studera den eventuella effekten av en skyltad hastighetsbegränsning till 20 km/h och vägkantsintervjuer för att undersöka cyklisters acceptans för olika typer av hastighetsbegränsningar på cykelbanor. Resultaten visade att skyltningen inte tycktes ge någon hastighetssänkning, vilket delvis kan förklaras av att de flesta cyklar saknar hastighetsmätare. Intervjuerna visade att cyklister är skeptiska till hastighetssänkande åtgärder eftersom de ofta utgör en säkerhetsrisk. I sammanhanget är det viktigt att skilja på reshastighet respektive punkthastighet. Genomsnittlig punkthastighet hos cyklister på sträcka ligger vanligtvis runt 20 km/h med få som cyklar snabbare än 30 km/h. Reshastigheten som inbegriper stopp och väntetider är oftast lägre. För att uppnå målen om god tillgänglighet och ökad cykling bör cyklister erbjudas en hög reshastighet. Situationer där det är motiverat att begränsa cyklisters punkthastighet är vid dålig sikt, i anslutning till vägarbeten, på gångytor eller cykelbanor förbi t.ex. skolor. Fasta hinder, ojämnheter, avsmalningar eller skarpa kurvor för att begränsa cyklisters hastighet bör inte användas eftersom de bidrar till högre olycks- och skaderisk. Via Trafikförordningen är cyklisters hastighet redan reglerad med regler som är generella för alla fordon och vägar. Det går inte att förbudsskylta med lägre hastighet än 30 km/h på cykelvägar, men med anvisningsskyltar kan lägre hastigheter rekommenderas. Kunskapen om trafiksäkerhetseffekter av cyklisters hastighet är begränsad. Tidigare forskning pekar i vissa fall på att ”hög fart” kan ha bidragit till cykelolyckor som inträffat, dock utan att definiera vilken hastighet som avses, medan andra studier inte kunnat visa på några samband.
|
|
