| 1. |
- Eriksson, Leif, 1956
(författare)
-
Avslutning – om språket, makten och maktbegreppet
- 2001
-
Ingår i: Hettne, B. och Eriksson, L. (red.), Makt och internationella relationer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144013077 ; , s. 306-308
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Eriksson, Leif, 1956
(författare)
-
Om våld och makt i freds- och utvecklingsforskning
- 2001
-
Ingår i: Hettne, B. och Eriksson, L. (red.), Makt och internationella relationer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144013077 ; , s. 259-310
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fredsforskningen och våldet. Utvecklingsforskningen och makten. Polemik mot en dystopi. Alternativ till dystopin – en värld utan våld och oönskad makt. Ett dilemma. Våldet ur ett konsekvens-etiskt perspektiv. Våldsbegreppets etymologi. Om påverkan, våld och makt. Att begränsa den fysiska handlingsfriheten. Att begränsa tankens rörelsefrihet. Påverkan på medvetandet. Påverkan genom att erbjuda möjligheter. Våld och makt som ett komplext och integrerat fenomen. Våldsbegreppets centrala roll för ämnesidentiteten. Nya frågor. Den senare maktdebattens relevans för förståelse av våldets orsaker
|
|
| 3. |
-
Makt och internationella relationer
- 2001
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Makt och internationella relationer är ett bidrag till maktteorin inom ämnet globala studier; internationella relationer, internationell politisk ekonomi och freds- och utvecklingsforskning. Med utgångspunkt i bokens ledmotiv – att söka förbättra mänskliga livsvillkor i det globala systemet – presenteras några angelägna bidrag till senare tiders maktdebatt, som stimulerar till ett kontinuerligt nytänkande kring problematiken makt, motmakt och frihet. Istället för att utgå från en entydig bestämning som söker besvara frågor som ”Vad är maktens ursprung?”, ”Vem har makten?”, ”Vilka är maktens centrala funktioner, mekanismer eller strukturer?”, pläderas i denna bok för ett flexibelt sätt att närma sig makt. Maktbegreppets innebörd måste vara lyhört för nya kontexter, utmaningar, perspektiv och aktörer, utan att för den skull ge upp en normativ strävan och en kritisk problematiserande grundinställning.
|
|
