| 1. |
- Asplund, Marcus, et al.
(författare)
-
Price adjustments by a gasoline retail chain
- 1997
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper provides a detailed examination of price responses in the Swedish gasoline market to changes in the world market price. We use daily price data from one of the leading retail chains together with input costs (spot market price and exchange rate)for the period January 1980 to December (1996). Over the period the list price was increased (decreased) 130 (120) times, but the periodicity varies substantially and there are very few small price adjustments. This pattern is broadly consistent with a state-dependent pricing rule. Predictions of a simple Ss-model are tested with an ordered probit sample selection model. The results show that price adjustments are more likely to occur when either the input price or the exchange rate has moved significantly since the last price adjustment. However, our results indicate that prices are not adjusted to the long run equilibrium price at once. Therefore we explore an error correction model (ECM), that shows that in the short run prices are gradually moving towards the long run equlibrium in response to cost shocks.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eriksson, Marcus, et al.
(författare)
-
Reliability Assessment of the LANSCE Accelerator System
- 1999
-
Ingår i: Proceedings of the Workshop on Utilisation and Reliability of High Power Proton Accelerators. - 9264170685 ; , s. 183-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Nordin, Anders, et al.
(författare)
-
NO reduction in a fluidized bed combustor with primary measures and selective non-catalytic reduction a screening study using statistical experimental designs
- 1995
-
Ingår i: Fuel. - 0016-2361 .- 1873-7153. ; 74:1, s. 128-135
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Screening experiments were carried out to study the reduction of NO emissions from a 20 MW circulating fluidized bed (CFB) boiler, equipped with an installation for selective non-catalytic reduction (SNR). The influence of both primary measures and SNR were evaluated, using 25-1 and 25-2 fractional factorial designs for the two fuels, crushed peat and wood waste, respectively. Polynomial models were deducted from statistical analysis of the experiments, and a good agreement between models and measured data was obtained. The evaluation showed that, by using a designed experimental procedure, CFB operating conditions yielding an NO reduction of 60-80% could be identified, with both primary measures and the SNR being of approximately equal importance. Most important factors for the NO reduction were air:fuel ratio, the amount of NH3 added, the load and the fraction of lower secondary air; but the reduction is also influenced by small interaction effects. A discussion of the use of experimental designs for increased understanding and optimization of combustion processes is also given.
|
|
| 6. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Vargdebatt
- 1997
-
Ingår i: Argaladei - friluftsliv en livsstil. - 1402-9235. ; :1, s. 16-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Stockholm
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Stockholm studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Stockholms avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan.Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast.*Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror på hur rötgasen används.
|
|
| 8. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Uppsala studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Uppsalas avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
| 9. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Älvdalen studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas för Älvdalens avfallssystem. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en annan region för behandling - i synnerhet om avfallet annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
| 10. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Tre olika kommuner har studerats: Uppsala, Stockholm och Älvdalen. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. *Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
