| 1. |
- Backmark, Anna, 1979, et al.
(författare)
-
Affinity tags can reduce merohedral twinning of membrane protein crystals
- 2008
-
Ingår i: Acta Crystallographica. Section D: Biological Crystallography. - 1399-0047 .- 0907-4449. ; D64, s. 1183-1186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This work presents a comparison of the crystal packing of three eukaryotic membrane proteins: human aquaporin 1, human aquaporin 5 and a spinach plasma membrane aquaporin. All were purified from expression constructs both with and without affinity tags. With the exception of tagged aquaporin 1, all constructs yielded crystals. Two significant effects of the affinity tags were observed: crystals containing a tag typically diffracted to lower resolution than those from constructs encoding the protein sequence alone and constructs without a tag frequently produced crystals that suffered from merohedral twinning. Twinning is a challenging crystallographic problem that can seriously hinder solution of the structure. Thus, for integral membrane proteins, the addition of an affinity tag may help to disrupt the approximate symmetry of the protein and thereby reduce or avoid merohedral twinning.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Maria, 1962-, et al.
(författare)
-
Lokalt ledarskap i en global organisation : kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor som rör chef- och ledarskap genererar alltid ett stort intresse såväl i arbetslivet som inom forskning. Det tema som fokuseras i den här rapporten är chef-/ledarskap och kön, särskilt könsfördelningen på ledande befattningar. I dagsläget är merparten av alla chefer i svenskt arbetsliv män. Män är överrepresenterade på chefsbefattningar i relation till samtliga anställda män i såväl privat som offentlig sektor. På de högsta chefsbefattningarna blir mansdominansen än tydligare (SCB, 2006). Mansdominansen på ledande befattningar kan sägas utgöra en utgångspunkt för de forskningsfrågor som formulerats inom forskningsområdet chef-/ledarskap och kön. Forskningsfrågorna handlar t.ex. om varför så få kvinnor är chefer samt på senare år om hur ledarskap är könsmärkt, dvs. hur ledarskap förknippas med kön. En återkommande fråga i mansdominerade organisationer är: Hur kan vi få fler kvinnor på ledande befattningar? Det är just denna problematik som fokuseras i föreliggande rapport som sammanfattar erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt som pågick från senhösten 2007 till senhösten 2008.Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga och analysera villkor för kvinnor och män att bli chefer och att utöva chef- och ledarskap, samt varför få kvinnor har chefspositioner. Utgångspunkten för denna analys är en empirisk studie inom ett globalt verkstadsindustriföretag baserad på intervjuer med chefer, både kvinnor och män, på olika chefsnivåer och från olika divisioner. Följande mer specifika frågeställningar har formulerats:Vad karaktäriserar chefernas uppfattningar om ledarskap, chefsrekrytering, lärande och karriär, jämställdhet samt hälsa i företaget?Vilka förutsättningar finns för kvinnor och män att rekryteras till chefspositioner samt utöva chef- och ledarskap i företaget?Vilka orsaker finns till varför få kvinnor har chefspositioner i företaget?För att kunna diskutera skillnader mellan kvinnors och mäns uppfattningar och villkor närmar vi oss forskningsfrågorna utifrån ett genusperspektiv. Med genusperspektiv avser vi i denna rapport synsättet att vi formas till kvinnor och män genom det vi gör, och de aktiviteter vi deltar i, i samspel med andra människor i det dagliga arbetet. Våra könsidentiteter är beroende av rådande, socialt konstruerade, föreställningar i samhället och vi lär oss och lär oss att förhålla oss till dessa föreställningar i det dagliga arbetet. Vi utvecklar dessa tankar ytterligare i kapitel 2.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Barn som upplever våld
- 2009
-
Ingår i: I arbete med våldsutsatta kvinnor. - Stockholm : Gothia Förlag. - 9789172056718 ; , s. 108-127
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Children exposed to violence as crime victims : an issue for Nordic children's rights and women's shelter organisations?
- 2007
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Efforts to promote the protection of and support to abused women have opened up for new understandings of children who see, hear or in other ways are exposed to violence in their families and its consequences. However, it is also clear that although women’s shelters and children’s rights organisations increasingly have come to share the understanding of children exposed to violence as subjected to violence and crime victims, there are also differences between these organisations: they take different social positions and social inequalities as their point of departure – children and age, and women and gender respectively. Furthermore, the situation is not the same in all of the Nordic countries. The paper draws upon a pilot project mapping the range of interpretative frames and strategies used in relation to the phenomenon of children exposed to violence by a selection of children’s rights and women’s shelter organisations in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The empirical material consists of different documents and interviews with key persons from 10 organisations working at a national level. The paper explores the differences and similarities between different organisations and different countries when it comes to interpretative frames, organisational activities and strategies in relation to policy change, particularly as regards the criminalisation of children’s exposure to violence.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
