| 1. |
- Eriksson, Jessica, 1972-
(författare)
-
Branschinteraktion och institutionell förändring : Omvandling i två livsmedelsbranscher
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Maria, 1970-
(författare)
-
När arbetet blev farligt : arbetarskyddet och det medicinska tänkandet 1884-1919
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the end of the1940's Occupational Medicine was institutionalised in Sweden. Health hazilards in the work place was not a new field for the Swedish physicians. They had been preocrcupied with these problems for a long time.The aim of this thesis is to analyse and describe how health hazards in the work placees, ecpecially in the factories, were perceived and described by Swedish physicians at the turn of the 20t century. The aim is also to clarify the physicians' role m shaping, developing and supervising the Occupational Safety and Health Acts. The city of Norrköping is used as anexample in discussing how physicians at a local level paid attention to health and safety issues in the work place.According to the physicians, there were a number of harmful factors in the factory work that could endanger health, but these were also seen to be dependent on the worker. Workers ldisplayed different kinds of vulnerability to the harmful factors. Sex, heredity, age, health, physique, habits and behaviour were understood as determining components. The preventive measures not only contained guidelines for the factories. They also included advises on how '!the workers should organise and live their lives outside work.The life style and behaviour the physicians would like to encourage were aligned with the !cultural values of the bourgeoisie at the tum of the 20th century. It is vital to recognise the cultural lens through which the physicians perceived and spoke of the workers' situation, their way of life and their behaviour inside as well as outside the factory.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
I skuggan av Pappa : familjerätten och hanteringen av fäders våld
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aims of this thesis are to shed light on the handling of fathers’ violence in the context of separation and divorce in Sweden today; and to analytically and empirically relate age, gender and kinship to each other. The aims are fulfilled by three interlinked studies of what constructions and the constructing of age, gender and kinship mean for the handling of fathers’ violence against mothers/co-parents and children: in social policy; by separated mothers; and finally by family law secretaries. Each study builds upon a separate set of qualitative material: public documents from three policy areas; thematically structured interviews with abused, separated mothers and family law secretaries. The empirical results make visible some unintended consequences of current attempts in Sweden to create gender equality, shared parenting, a “new father” and to promote children’s interests. Study one demonstrates that when the politics and policy regarding parenthood, separation and divorce are taken as the point of departure, the contemporary age-, gender-, and kinship-order stands out as patriarchal: as marked by father-power based upon ties of blood to not yet adult children. Furthermore, violent fathers neither exist as a concept nor as a policy problem. The interviewed mothers narrate how they have tried to deal with the co-parent’s/ex-partners’ behaviour as violence but have encountered hindrances; the interviewed family law secretaries’ handling fathers’ violence stands out as more of a non-handling, especially in the case of violence against children. When the everyday constructions and constructing of age, gender and kinship discussed in study two and three are taken together, the contours of the patriarchal order seen through the lens of policy are also made visible: fathers’ space for action is vast; children’ and mothers’ more limited. The analysis shows how political and professional handling of fathers’ violence through a non-handling is made possible by well-established notions of heterosexual relationships, fatherhood, motherhood, age- and kinship-relations, as well as family law secretary-professionalism. However, the two studies based upon interviews demonstrate not just how the everyday constructions and constructing mentioned above can be used to reproduce father-power, but also how this power can be challenged.
|
|
