| 1. |
- Borggren, Jonathan, 1979-, et al.
(författare)
-
Knowledge flows in high-impact firms : how does relatedness influence survival, acquisition and exit?
- 2016
-
Ingår i: Journal of Economic Geography. - : Oxford University Press. - 1468-2702 .- 1468-2710. ; 16:3, s. 637-665
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Following the impact on regional renewal and employment ascribed to rapidly growing firms (high-impactfirms, HIFs), this paper argues that little is still known in economic geography and business studies todayregarding the mechanisms influencing growth of such firms and, hence, the potential impact on regionalemployment. The aim of this paper is thus to explore how the qualitative content of skills (i.e. the degree ofsimilarity, relatedness and unrelatedness) recruited to a firm during a period of fast growth influences itsfuture success. Our findings, based on a sample of 1,589 HIFs in the Swedish economy, suggest that it is notonly the number of people employed that matters in aiding the understanding of the future destiny of the firms– but also, more importantly, it is the scope of the skills recruited and their proximity to related industries.
|
|
| 2. |
- Adjei, Evans, et al.
(författare)
-
Familial relationships and firm performance : the impact of entrepreneurial family relationships
- 2019
-
Ingår i: Entrepreneurship and Regional Development. - : Taylor & Francis Group. - 0898-5626 .- 1464-5114. ; 31:5-6, s. 357-377
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While the family may serve as a resource for entrepreneurs, it has been studied separately in different disciplines. In this paper, we combine the arguments on familial relationships (family firm literature) and skill variety (regional learning literature) to analyse how different forms of entrepreneurial family relationships (co-occurrences) facilitate firm performance, and how familial relationships moderate the effects of skill variety on firm performance. Using longitudinal data (2002-2012) on a sample of privately owned firms with up to 50 employees with matched information on all employees, our results show that entrepreneur children relationship is the dominant dyad familial relationship in family firms. The fixed effects estimates demonstrate that entrepreneurial family relationships do affect firm performance but that this is dependent on the type of familial relationship. Children and spouses show a positive relationship with firm performance while siblings of the entrepreneur show no significant relationship with performance. The estimates further indicate that familial relationships involving spouses abate the negative effects of having too similar or too different types of skills. The paper thus contributes to new knowledge regarding not only whether family relationships matter for performance, but also in what way they matter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Adjei Korang, Evans, et al.
(författare)
-
Skogen som resurs in Region Västernorrland : näringslivsnalys 2002-2015
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har denna rapport analyserat skogsnäringarnas utveckling i Västernorrland 2002-2015 med avseende på sysselsättning, antal arbetsgivare och arbetsinkomster. Särskilt fokus ligger på hur Västernorrlands skogsindustri är kopplad till övriga delar av näringslivet i form av det humankapital som de delar med varandra. Detta görs empiriskt genom analyser av regionens skill-relatedness, det vill säga flöden av arbetskraft mellan sektorer i regionen, för att grafiskt visa i vilken grad olika sektorer är relaterade till varandra. Utifrån argumentet att humankapital är en central resurs för regional utveckling låter vi data visa hur regionens skogsnäringar är kopplade till övriga näringslivet, och därigenom belysa branschöverskridande relationer bortom gängse föreställningar om kopplingar drivna av det officiella industriklassificeringssystemet. Även om inkomstutvecklingen och andelen kvinnor i Västernorrland följer riksgenomsnittet har både antalet företag och sysselsatta utvecklats betydligt sämre i Västernorrland. Generella utbildningsnivån har ökat både i riket och i regionen, men Västernorrland har generellt en lägre utbildningsnivå. Skogsnäringarna i Västernorrland bryter delvis mot detta generella regionala mönster. Både antalet sysselsatta och antalet arbetsställen inom skogsnäringarna har kraftigt minskat i antal och tvärtemot regionens generella utveckling har också andelen högutbildade (med minst treårig universitetsexamen) minskat liksom andelen kvinnor. Trots dessa kraftiga rationaliseringar på personalsidan är utvecklingen för skogsnäringarna inom Västernorrland betydligt mindre negativ än för riket i övrigt. Det gäller framförallt inkomstnivåerna bland de anställda. Inkomstnivåerna i Sveriges skogsnäring har sjunkit i relativa termer men ökat med drygt 20% i Västernorrland och ligger 2015 på en något högre nivå än övriga näringar i regionen. Det kan i sin tur tyda på en positiv omvandling mot mer kvalificerade arbetstillfällen, även om det också inneburit kraftiga rationaliseringar. För att belysa hur skogsnäringarna är inbäddade i regionens struktur av kompetenser har vi kartlagt graden av specialisering (hur representerad en industri är i regionen relativ i riket), graden av relatedness(hur väl en industri är kopplad till andra industrier genom personalflöden), och graden av inbäddning (förekomsten av andra industrier i regionen som delar liknande kompetensresurser). När det gäller den relativa närvaron av skogsnäringar i regionen utifrån antalet sysselsatta finner vi att ingen av skogsnäringarna har en betydande relativ specialisering i Västernorrland. Det är endast tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar som har en specialiseringsgrad över 1 (dvs högre än riksgenomsnittet). Det innebär med andra ord att trots ett relativt högt bidrag till regionalt förädlingsvärde och skatter är näringarna underrepresenterade på regionens arbetsmarknad. Det återspeglas bland annat i den relativt kraftiga minskningen av sysselsatta och arbetsställen vi identifierat (och som pågått långt innan den period denna rapport analyserar) men också den relativt kraftiga ökningen av inkomster (högre än riksgenomsnittet för skogsnäringarna och i paritet med regionen i övrigt). Skogsnäringarna har med andra ord genomfört produktivitetshöjande rationaliseringar vilket i sig kan gynna regionen.Utifrån vårt analytiska ramverk är det dock aningen mer problematiskt att de relativt få arbetsgivarna inom skogsnäringarna också är relativt isolerade i regionen utifrån ett kompetensresursperspektiv. Det är endast tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier, skogsförvaltning, drivning och pappers- och papptillverkning som har en genomsnittlig koppling till andra näringar i regionen över gränsvärdet för en kompetensrelaterad verksamhet. Detta återspeglas också i hur inbäddad skogsnäringen är utifrån den relativa koncentrationen av kompetensrelaterade verksamheter. Det är endast ovan nämnda fyra näringar som är tydligt inbäddade i regionens näringslivsstruktur, och endast två (pappers- och papptillverkning och tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier) som har ett inbäddningsindex över regionens medelvärde. Det innebär att skogsnäringarna generellt är relativt perifera när vi pratar om vilka kompetensresurser skogsnäringen delar med övriga regionen. Dock är teknisk konsultverksamhet direkt eller indirekt relaterat till flertalet skogsnäringar, vilket kan peka på ökade tekniknivåer och ökat behov av tekniska specialistkunskaper. Även om företag kan kompensera för en svag regional inbäddning genom utomregionala nätverk, innebär framförallt en svag inbäddning att det kan vara svårare för arbetskraften att finna nya produktiva uttryck för sina kompetenser i regionen vid framtida rationaliseringar. Det i sin tur kan driva på utflyttning till andra regioner.Utifrån en smart specialiseringsagenda drar vi slutsatsen att policyinsatser bör verka för att öka graden av inbäddning för regionens nyckelindustrier då det kan underlätta en framgångsrik omvandling som bygger på regionens redan existerande kompetensresurser.
|
|
| 5. |
- Andersson, Lars-Fredrik, et al.
(författare)
-
Profits, dividends and industry restructuring : the Swedish paper and pulp industry between 1945 and 1977
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Economic History Review. - : Informa UK Limited. - 0358-5522 .- 1750-2837. ; 64:3, s. 278-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the role of profit distribution in the restructuring of the Swedish paper and pulp industry between 1945 and 1977. In addressing this issue, we will draw on the life-cycle theory and market imperfection arguments to examine whether the less profitable firms shared more of their profits as dividends, or remained on the market longer by reinvesting the majority of the profits. Our study shows that an increasing share of the profits was distributed to owners over time, and thus less profit was reinvested in industrial renewal. We find that the observed general upward trend in dividends can be attributed to the decline in profit and firm legacy, as firms in the Swedish pulp and paper industry kept dividends up while reducing reinvestment as their profit margins decreased over time. Our study shows that the market imperfections related to capital taxation and investment funds increased rather than decreased dividends.
|
|
| 6. |
- Andersson, Lars Fredrik, Docent, 1974-, et al.
(författare)
-
Refugee immigration and the growth of low-wage work in the EU15
- 2019
-
Ingår i: Comparative Migration Studies. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2214-8590 .- 2214-594X. ; 7:39, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our paper focuses on current trends in refugee migration and job polarization. In so doing, we assess the role of refugee migration in relation to institutional, technological and globalization factors in an effort to trace the factors underlying the growth of low-paying occupations in EU 15 between 1995 and 2017. Our empirical findings suggest that refugee migration has a small but positive and statistically significant impact on the growth of low-wage occupations in the EU 15 as a whole. However, the effect is attributed to Southern Europe and the UK and Irish economies. Despite hosting relatively large numbers of refugee migrants, the effects in the Nordic countries and Continental Europe are negligible, if present, and non-existent in the long run (5 years). When including all migrant workers, we find a limited impact on the growth of low-wage work in general, while the impact of immigrant workers from low-income third party countries becomes positive for the UK and Irish economy, but less for other European macro-regions. This suggests that institutional settings can play an important role in how the economy adjusts to migration. It also suggests that traditional fiscal cost calculations in relation to migration are often overestimated, as they implicitly build on the assumption that refugees and general immigration have great impacts on the growth of low-wage occupations.
|
|
| 7. |
- Andersson, Lars-Fredrik, et al.
(författare)
-
Växande Regionala Obalanser
- 2018
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - : Nationalekonomiska föreningen. - 0345-2646. ; 46:8, s. 52-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska ekonomiska geografin genomgår en snabb förändring. Allt fler tjänstejobb skapas i storstäderna. I takt med att industrijobben minskar bidrar det till färre jobb totalt sett utanför storstäderna. Det hänger samman med storstädernas ekonomiska mångfald: att tjänsterna växer fram i nära koppling till andra relaterade verksamheter. Många tjänster kräver specialkompetenser och hög utbildning, resurser som främst finns i storstäder. Därtill finns starkare efterfrågan kopplad till högre privat köpkraft och offentlig konsumtion. Då dessa processer i hög grad är självförstärkande, spelar politiken en viktig roll för att hantera omvandlingens negativa effekter.
|
|
| 8. |
- Byström, Joakim
(författare)
-
Tourism Development in Resource Peripheries : conflicting and Unifying Spaces in Northern Sweden
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The northern Swedish inland is a sparsely populated area with a historical dependence upon natural-resource extraction. Therefore, this region has traditionally been defined as a resource periphery for extractive purposes. However, the rise of tourism challenges this narrative by producing a pleasure periphery for touristic purposes. A pleasure periphery in this context is linked to nature-based tourism that sells dreams of pristine nature and/or vast wilderness. This touristic “story” therefore becomes an antithesis to the region's industrial past. The overlapping touristic and extractive spaces, and their seemingly conflicting development narratives, constitute the theoretical approach to tourism development in the scope of this thesis. Further, this thesis adds to theorizing tourism development in northern peripheries, by contesting established development theories against each other in a northern Swedish setting. Multiple methods using both quantitative and qualitative data are used to answer the questions in this thesis.Three conclusions can be derived based on the empirical findings. Firstly, established tourism development theories are at risk of being invalid in more peripheral settings. As an example, protected areas constitute a poor development strategy, and are not producing tourism employment as shown in studies from more densely populated regions. Other destination-development theories presupposing urban-like infrastructure, which is absent in peripheries, also become invalid. Secondly, conflicts between tourism and extractive industries do occur at the discursive level where they tend to be described in dualistic terms. However, in terms of labor-market processes, findings show that tourism and resource extraction are actually rather interrelated. Within mining tourism, such a related diversification occurs due to the spatial distribution of mining and tourism skills and the interaction between them. Thirdly, the location of tourism destinations is broadly governed by resource-extractive infrastructure. Therefore, tourism destinations are normally located in places that have previously been made accessible via investments in the resource-extractive sector. Hence, resource extraction projects (unintentionally) produce accessibility to the touristic “wilderness”.In summary, resource extraction becomes a precondition for tourism development in northern Sweden, rather than a conflicting land-use competitor. Therefore, planners and decision makers should consider incorporating aspects of tourism in future plans for resource extraction as these industries often spatially overlap, intertwine, and consequently form a development symbiosis in northern resource peripheries.
|
|
| 9. |
- Eklund, John, et al.
(författare)
-
Ska jag stanna eller flytta? En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport analyserar flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Våra resultat visar att Umeå sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Särskilt utmärkande är den negativa trenden för kvinnor. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Storstäderna, men även några av grannregionerna exklusive Skellefteå, har ett nettoöverskott av migranter från Umeå. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 91% och 50%. Här kan specifika insatser riktas. Exempelvis flyttade 91% av alla 126 examinerade psykologer från Umeå, vad kan göras för att en större andel ska stanna? Här krävs en grundligare analys av efterfrågesidan för att bättre kunna besvara den frågeställningen.Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Här bör politiken eftersträva en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbete inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora).Vi finner också skillnader mellan de tre utbildningsinriktningarna IKT, utbildning och pedagogik samt hälso- och sjukvård. Andelen Hemvändare är exempelvis betydligt mycket större inom pedagogik och lärarutbildning än inom något annat område, vilket kan reflektera att dessa studenter svarar på en lokal efterfrågan i hemmaregionen.Inom IKT, hälso- och sjukvård och Pedagogik och lärarutbildning har alla studenter som väljer att stanna kvar en nästan 100% etableringsgrad. Dock visar branschspridningen att fler studenter inom hälso- och sjukvård och pedagogik tenderar att få sin första anställning inom fler branscher i jämförelse med alla examinerade stundeter i Sverige.Inom IKT är antalet studenter som får sin första anställning inom ”Utbildning” större än både snittet för Sverige men även i jämförelse med den grupp som flyttar från Umeå efter examen. Det reflekterar delvis exempelvis Umeå universitets interna arbetsmarknad som under lång tid varit den största arbetsgivaren för dessa kompetenser (exempelvis olika dataspecialister), men också närvaron av andra offentliga institutioner (kommun- respektive regionstyrda verksamheter). Frågan är dock vad som kan göras för att öka antalet rekryteringar till exempelvis arkitekt- och teknikkonsultverksamhet; teknikprovning och analys, datorprogrammering och konsultverksamhet? Om den relativt snabba ökningen av IKT-företag fortsätter i Umeå (se Eklund, 2019 för en beskrivning av sektorns relativt snabba framväxt i Umeå under de senare åren) kan det dels synliggöra arbetsmarknaden tydligare för utexaminerade studenter, men också göra regionen mer motståndskraftig mot kriser. Som redovisats av Elekes och Eriksson (2019) utgör IKT ett tydligt kompetenssystem tillsammans med exempelvis finans och försäkring. Rekommendationen är därför att även försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
|
|
| 10. |
- Elekes, Zoltán, et al.
(författare)
-
Västernorrlands styrkeområden : översikt av näringslivets styrkeområden och relationer till varandra ur ett kompetensperspektiv
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har föreliggande rapport gjort en översiktlig analys av Västernorrlands näringslivsstruktur. Detta gjordes genom att teckna ett så kallat industry-spacesom visar vilka sektorer som är starkt närvarande i regionen, men också i vilken utsträckning sektorerna är kopplade till varandra genom att vara beroende av liknande kompetenser. I korthet pekar rapporten på att av de 15 sektorer med högst specialiseringsgrad i regionen så utgör endast pappers och massatillverkning (2,7%) samt försäkring (1,7)% någon av de 15 sysselsättningsrikaste sektorerna. De 15 mest specialiserade sektorerna utgör sammanlagt endast 12% av regionens totala sysselsättning 2016 vilket går att jämföra med de 15 största sektorerna som tillsammans utgör nästan hälften av den totala sysselsättningen. Med andra ord ligger regionens ekonomiska tyngdpunkt på andra ställen i näringslivet än i de relativt sett mest närvarande sektorerna. Det kan i sin tur medföra att en regionalpolitik som fokuserar på existerande starkt regionalt koncentrerade sektorer riskerar att exkludera stora delar av den regionala ekonomin. Exempelvis kan skillnader i mans- respektive kvinnodominerande yrken förstärkas. När det kommer till etableringen av nya specialiseringar (och försvinnandet av existerande) finner vi en tydlig korrelation till hur inbäddad sektorn är i regionens kompetensstruktur. Kraftigt inbäddade sektorer (som delar liknande humankapital som många andra sektorer i regionen) har högre sannolikhet att etablera nya specialiseringar (eller öka sin relativa närvaro) medan mindre inbäddade sektorer har högre sannolikhet att minska sin relativa regionala närvaro. Då detta kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar.
|
|
