| 1. |
- Dahlgren, E., et al.
(författare)
-
A screening study of relationships among concentrations of algal toxins, PFAS, thiamine deficiency and biomarkers in the European flounder from the southern Baltic Sea
- 2022
-
Ingår i: Regional Studies in Marine Science. - : Elsevier BV. - 2352-4855. ; 53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the disturbed Baltic Sea ecosystem, several animal species display failing health related to exposure to toxic compounds, reduced energy metabolism and immune system disorders. In order to investigate possible associations between fish health and exposure to chemicals affecting the energy metabolism and immune defence, the levels of algal toxins (bromophenols, hydroxylated polybrominated diphenyl ethers and nodularin), perfluorinated alkyl substances (PFAS) and thiamine (vitamin B1) were determined in European flounder (Platichthys flesus). Several biomarkers indicating health status were examined in the fish, including ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), and activities of glutathione reductase, glutathione S-transferase and catalase, in addition to a large set of blood variables. The fish were collected from Hanobukten in the south-western parts of the Baltic Sea in late August 2018. Regression analyses of algal toxins, PFAS and thiamine concentration displayed several significant associations with biomarkers associated with detoxification and liver function, immune system function and blood status of the fish. (c) 2022 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).
|
|
| 2. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Health status in fish in eight polluted coastal sites in Sweden.
- 2022
-
Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022. Poster paper abstract.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The health of perch and eelpout were assessed by effect-based methods (including physiological and biochemical endpoints, i.e. biomarkers) in eight different polluted hot spot areas along the Swedish coast. An important purpose was to get an overview of the severity of impacts of environmental pollutants in the polluted areas compared to the reference sites. Taken together, the results suggest moderate to severe impacts on the fish health in all hot spot areas studied. The results indicate that coastal areas act as sources of environmentally harmful substances to the aquatic environment. In addition, the results contributes to the assessment of biological effects of contaminants, which is an important component within EUs Marine Strategy Framework Directive.
|
|
| 3. |
- Gorokhova, Elina, et al.
(författare)
-
Linking biological effects to contaminant levels in sediment, fish and benthic invertebrates along the Swedish coast
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Effect Screening Study commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency aimed to assess the biological impact of environmental contaminants in eight polluted hot spot areas along the Swedish coast. The study focused on established biomarkers in fish and benthic invertebrates, questioning their efficacy in contaminant monitoring programs. In the first stage, health status and biomarkers in various species were examined, revealing contamination-related effects. In the second stage, these responses were linked to contaminant concentrations, to identify informative test species and biomarkers for biological effect monitoring in the Baltic Sea. Our findings revealed several contaminant groups exceeding safe levels, causing adverse effects on the amphipods and fish. In amphipods, trace metals, Hg, PBDD/F, PBDEs, HCB, and OTCs were linked to embryo aberrations and oxidative stress. In fish, HCBs, PFAS, and PCBs emerged as key predictors of multiple adverse effects and linked to growth-related traits and oxidative stress; moreover, some of the effects in fish were sex-specific. We even developed a highly accurate logistic model (>90%) to assess exposure probability based on the observed biological responses. The study underscores the need for ecologically relevant biomarkers in routine environmental management and the Marine Strategy Framework Directive, emphasizing ongoing research for effective monitoring tools and improved assessment criteria.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(författare)
-
Adult female European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea show no evidence of thiamine deficiency
- 2021
-
Ingår i: Journal of Sea Research. - : Elsevier BV. - 1385-1101 .- 1873-1414. ; 174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Deficiency of thiamine (vitamin B1) has been demonstrated in several species in the northern hemisphere and is suggested as a cause for declining populations. European perch from the Baltic Sea show negative temporal trends for several health biomarkers and poor recruitment of unknown cause. In this study, thiamine status of perch liver from the Baltic Sea was studied with emphasis on seasonal variation. During spring the thiamine concentration increased, reached a higher level during the summer and then decreased again during autumn. Despite this variation the thiamine concentration was always sufficient in the perch liver. These results indicate that direct thiamine deficiency is an unlikely explanation for the health effects observed in adult female perch from the Baltic Sea.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(författare)
-
Correlating seasonal changes of naturally produced brominated compounds to biomarkers in perch from the Baltic Sea
- 2021
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), naturally produced by algae and cyanobacteria in the Baltic Sea, are potent disrupters of energy metabolism as well as endocrine disruptors and neurotoxins. In this study, European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea were sampled from May until October. OH-PBDEs and ten biomarkers were measured in each individual (n = 84 over 18 sampling time points) to study potential correlations between exposure to OH-PBDEs and changes in biomarkers. Several biomarkers showed significant non-linear seasonal variation. In the perch, ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, plasma lactate concentration, and plasma glucose concentration showed a significant positive log-linear correlation with OH-PBDEs, whereas lipid percentage and liver somatic index showed a significant negative log-linear correlation with OH-PBDEs. These results strengthen the concern that OH-PBDEs could cause negative health effects for fish in the Baltic Sea.
|
|
| 6. |
- Hanson, N., et al.
(författare)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 7. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 8. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 9. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
| 10. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
