| 1. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fahlström, Gunilla, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på insatser inom det sociala området: En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett stöd för att identifiera och reflektera kring etiska aspekter vid systematisk utvärdering av insatser inom det sociala området, dvs. socialtjänst och funktionshinderområdet. Syftet är att frågorna ska minska risken för att missa relevanta etiska aspekter avseende specifika insatser. Underlaget är tänkt att användas som ett av flera steg i arbetet med etiska aspekter i SBU:s rapporter.
|
|
| 4. |
- Fahlström, Gunilla, et al.
(författare)
-
Fall prevention by nursing assistants among community-living elderly people. A randomised controlled trial
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 32:2, s. 575-585
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Falls among elderly are a major public health issue in Sweden. The aim was to determine whether nursing assistants can prevent falls by supervising community-living elderly individuals with a history of falling in performing individually designed home exercise programmes. A randomised controlled trial was performed in Sweden, in eight municipalities in the county of Örebro, during 2007-2009. Community-living persons 65 years or older having experienced at least one fall during the last 12 months were included. The intervention group consisted of 76 participants, and there were 72 in the control group. The interventions were free of charge and were shared between a physiotherapist and a nursing assistant. The former designed a programme aiming to improve balance, leg strength and walking ability. The nursing assistant supervised the performance of activities during eight home visits during a 5-month intervention period. The measures and instruments used were health-related quality of life (SF-36), activity of daily living (ADL-staircase), balance, (Falls Efficacy Scale, and Berg Balance Scale), walking ability (Timed Up and Go and the 3-metre walking test), leg strength, (chair stand test). All participants were asked to keep a structured calendar of their physical exercise, walks and occurrence of falls during their 12-month study period. Hospital healthcare consumption data were collected. Although the 5-month intervention did not significantly decrease the risk for days with falls, RR 1.10 (95% CI 0.58, 2.07), p = 0.77, significant changes in favour of the intervention group were noted for balance (p = 0.03), ADL (p = 0.035), bodily pain (p = 0.003) and reported health transition over time (p = 0.008) as well as less hospital care due to fractures (p = 0.025). Additional studies with more participants are needed to establish whether or not falls can be significantly prevented with this model which is workable in home-based fall prevention.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Helgesson, Gert, et al.
(författare)
-
Ethical aspects of diagnosis and interventions for children with fetal alcohol Spectrum disorder (FASD) and their families
- 2018
-
Ingår i: BMC Medical Ethics. - : BIOMED CENTRAL LTD. - 1472-6939. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Fetal alcohol spectrum disorders (FASD) is an umbrella term covering several conditions for which alcohol consumption during pregnancy is taken to play a causal role. The benefit of individuals being identified with a condition within FASD remains controversial. The objective of the present study was to identify ethical aspects and consequences of diagnostics, interventions, and family support in relation to FASD.Methods: Ethical aspects relating to diagnostics, interventions, and family support regarding FASD were compiled and discussed, drawing on a series of discussions with experts in the field, published literature, and medical ethicists.Results: Several advantages and disadvantages in regards of obtaining a diagnosis or description of the condition were identified. For instance, it provides an explanation and potential preparedness for not yet encountered difficulties, which may play an essential role in acquiring much needed help and support from health care, school, and the socia ! services. There are no interventions specifically evaluated for FASD conditions, but training programs and family support for conditions with symptoms overlapping with FASD, e.g. ADHD, autism, and intellectual disability, are likely to be relevant. Stigmatization, blame, and guilt are potential downsides. There might also be unfortunate prioritization if individuals with equal needs are treated differently depending on whether or not they meet the criteria for a specific condition. Conclusions: The value for the concerned individuals of obtaining a FASD-related description of their condition - for instance, in terms of wellbeing - is not established. Nor is it established that allocating resources based, on whether individuals fulfil FASD-related criteria is justified, compared to allocations directed to the most prominent specific needs.
|
|
| 8. |
- Larsson, Ellinor, et al.
(författare)
-
Välfärdsteknik - Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa : En kartläggning av systematiska översikter
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteSyftet med SBU:s rapport är att kartlägga vetenskaplig kunskap samt vetenskapliga kunskapsluckor. Detta baseras på systematiska översikter som undersökt effekter, upplevelser eller erfarenheter av digitala verktyg som social stimulans för att minska eller förebygga psykisk ohälsa bland äldre personer. Vad tillför denna kartläggning? För äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa finns det översikter som visar att utbildning i och användning av dator och internet kan minska ensamhet men evidensläget är svagt. Kunskapsluckor finns för domänerna livskvalitet, ADL-förmåga (Aktiviteter i det Dagliga Livet), kognition, självständighet samt användbarhet av tekniken.BakgrundVälfärdsteknik inrymmer digitala verktyg som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan fungera som ett hjälpmedel för den enskilde och utgörs av medicintekniska produkter alternativt konsumentprodukter vilka kan köpas i öppna handeln. Välfärdsteknik antas kunna bidra till ett aktivt och hälsosamt åldrande, även för åldrandeprocesser som sker genom hela livet och ter sig olika för varje individ.MetodEn systematisk kartläggning innebär att frågeställningen och domäner identifieras. Dessa ligger sedan till grund för en systematisk litteratursökning. Efter litteratursökningen identifieras, relevans- och kvalitetsbedöms systematiska översikter och slutligen sammanställs resultaten i de inkluderade systematiska översikterna. Kartläggningen inkluderar ingen kvalitetsbedömning av de studier som ingår i de systematiska översikterna. Denna kartläggning utgår från sju översikter av medelhög kvalitet från åren 2012 till 2017 och presenterar data från både kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. I kartläggningen görs ingen evidensgradering. Mer detaljerad information kring metod samt avgränsningar finns i rapporten.HuvudresultatI kartläggningen ingår sju systematiska översikter av medelhög kvalitet som visar på kunskap eller kunskapsluckor inom de identifierade domänerna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sandman, Lars, et al.
(författare)
-
Identifying Ethical Aspects in the Assessment of Social Services- A Framework
- 2018
-
Ingår i: HTAi2018: Strengthening the Evidence-to-Action Connection, Vancouver, 1-5 Juni, 2018..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish National HTA-organization, SBU, are responsible for assessments within the social services since 2015. In comparison with health-care, social services have somewhat different ethical values. SBU have developed an adapted guideline for identifying ethical aspects in projects on social services. In the presentation the guideline will be presented and differences in relation to the health-care guideline will be highlighted.
|
|
