| 1. |
- Ehrenberg, Anna, et al.
(författare)
-
Nursing informatics in Sweden : the agenda for the future
- 2009
-
Ingår i: Connecting health and humans. - Helsinki : Australian Computer Society. - 9781607500247 ; , s. 866-867, s. 866-867
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the purpose of getting an overview of the current research and development in information systems and terminology for nursing practice and outline strategies for the future, an initiative for a workshop was taken at the national level in Sweden by the Section for Nursing Informatics, the Society of Nursing and the Association of Health Professionals in 2007. For the workshop around 30 nurses were invited, representing clinical practice, education, and research. The workshop resulted in recommendations for future strategies to support the development of nursing informatics in Sweden. © 2009 The authors and IOS Press. All rights reserved.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Florin, Jan, et al.
(författare)
-
Clinical decision-making : predictors of patient participation in nursing care
- 2008
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - Clare, Ireland : Elsevier. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 17:21, s. 2935-2944
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To investigate predictors of patients' preferences for participation in clinical decision-making in inpatient nursing care.Background: Patient participation in decision-making in nursing care is regarded as a prerequisite for good clinical practice regarding the person's autonomy and integrity.Design: A cross-sectional survey of 428 persons, newly discharged from inpatient care.Methods: The survey was conducted using the Control Preference Scale. Multiple logistic regression analysis was used for testing the association of patient characteristics with preferences for participation.Results: Patients, in general, preferred adopting a passive role. However, predictors for adopting an active participatory role were the patient's gender (odds ratio = 1.8), education (odds ratio = 2.2), living condition (odds ratio = 1.8) and occupational status (odds ratio = 2.0). A probability of 53% was estimated, which female senior citizens with at least a high school degree and who lived alone would prefer an active role in clinical decision-making. At the same time, a working cohabiting male with less than a high school degree had a probability of 8% for active participation in clinical decision-making in nursing care.Conclusions: Patient preferences for participation differed considerably and are best elicited by assessment of the individual patient.Relevance to clinical practice: The nurses have a professional responsibility to act in such a way that patients can participate and make decisions according to their own values from an informed position. Access to knowledge of patients' basic assumptions and preferences for participation is of great value for nurses in the care process. There is a need for nurses to use structured methods and tools for eliciting individual patient preferences regarding participation in clinical decision-making.
|
|
| 4. |
- Florin, Jan, 1956-, et al.
(författare)
-
Developing a national integrated classification of health care interventions in Sweden
- 2005
-
Ingår i: International Journal of Medical Informatics. - Clare, Ireland : Elsevier. - 1386-5056 .- 1872-8243. ; 74:11-12, s. 973-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Existing classifications in Sweden of health care interventions used for quality assurance issues and for decisions on resource allocation does not capture all types of health care interventions. The work of professional groups like nurses, physiotherapists, and occupational therapists is partly invisible. There is a need to develop a classification of health care interventions that comprise all activity within the health care sector.Aim: To describe a multi-professional collaborative work on classification development and to provide suggestions for an organizing structure that can capture interventions in the health care services incorporating different professional perspectives.Results: The professional groups reached a common understanding about the use of the classification of The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a unifying framework in the classification of health care interventions. Proposal was made for a revised structure of a current classification of interventions using ICD as unifying framework.Conclusion: The use of ICF as a unifying framework is seen as a fruitful way of overcoming professional differences, and by that supporting the process of reaching a common understanding and use of a common language when describing interventions in health care.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Florin, Jan
(författare)
-
ICF och omvårdnad
- 2008
-
Ingår i: Vårdvetenskapens dag. - Karolinska Institutet, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Florin, Jan, et al.
(författare)
-
IKT SOM STÖD FÖR GOD OMVÅRDNAD
- 2007
-
Ingår i: Skandinaviska Hälsoinformatik och termkonferensen. - Kalmar.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Florin, Jan, et al.
(författare)
-
Informationsteknik för säker och effektiv vård.
- 2006
-
Ingår i: Lust & Kunskap Svensk Sjuksköterskeförening. - Örebro.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad ska vi ha informationen i patientjournalen till? Vad är det för information vi vill få ut av systemen och vad ställer det för krav på den information vi lägger in i systemen? Elektroniska informationssystem införs inom hälso- och sjukvården i en ökad omfattning och inom en relativt snar framtid kommer all vårdverksamhet att dokumenteras med stöd av elektroniska journalsystem. Fördelar med detta är bl a en ökad tillgänglighet till information för såväl vårdens personal som patienten själv oavsett tid och rum, en bättre läsbarhet och även ökad möjlighet att hämta ut information ur systemen - information som kan utgöra underlag för uppföljning och utvärdering av den sjukvårdande verksamheten men även bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet omvårdnad. Svenska sjuksköterskor behöver av flera skäl intressera sig i högre grad för ut-data och för resultatet av vården (outcomes). Två frågor är viktiga att ställa oss: Vilken information vill vi kunna få ut av de elektroniska systemen? Vad är det för syfte med den information vi vill kunna hämta ut ur systemen? En förutsättning för att på ett organiserat sätt kunna hämta ut information från elektroniska system är att informationen är systematiserad redan från början. Innehållet som läggs in i systemet behöver vara organiserat på ett sådant sätt att det går att hitta igen, men innehållet behöver även vara definierat och beskrivet på ett sådant sätt att betydelsen och innebörden av texten inte kan misstolkas. Standardiserade termer och begrepp vid journalföring av vård ses som en absolut nödvändig förutsättning för att möjliggöra en sådan användning av informationen i journalsystemet. I det sammanhanget är det viktigt att sträva efter att hitta den gemensamma nämnaren för de olika professioner som är inblandade i vården av en patient. Patienten är i fokus för våra ansträngningar oavsett om vi är sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster eller läkare. Det finns en gemensam kärna som behöver kompletteras med mer professionsspecifikt innehåll, och med gemensam Vid seminariet kommer arbetet med utveckling av KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder), en nationell multiprofessionell klassifikation att beskrivas och diskuteras. Vidare kommer diskussioner att hållas om möjligheter och vinster med ett multiprofessionellt samarbete och vilken roll vårdinformatiken kan komma att spela.
|
|
| 9. |
- Florin, Jan, et al.
(författare)
-
IT support for administrative planning of clinical practice.
- 2006
-
Ingår i: The 9th International Congress on Nursing Informatics. - Seoul, Korera.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The administration of clinical practice placements for nursing students is a highly complex and information driven task. This demonstration is intended to give insight into the web based system KliPP (a Swedish acronym for Clinical Practice Planning) and to discuss the possibilities for further development and use.
|
|
| 10. |
- Florin, Jan
(författare)
-
Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ
- 2007
-
Ingår i: Vårdstämman. - Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Behovet av att göra verksamhetsuppföljningar som bland annat grundar sig på individrelaterade åtgärder är stort inom hälso- och sjukvård och omsorg. Inom omvårdnadsområdet finns ett antal klassifikationer främst framtagna i USA. Inom medicinska området finns specialitetsspecifika klassifikationer som till exempel Klassifikation av kirurgiska åtgärder. Någon patientrelaterad, vårdgivaroberoende klassifikation har emellertid inte funnits i Sverige. Socialstyrelsen påbörjade därför ett arbete att utveckla en svensk klassifikation, oberoende av vårdgivarkategori och medicinska specialiteter. Ett första förslag till klassifikation av medicinska åtgärder, KMÅ, presenterades år 2000. Förslaget ansågs inte representera en tillräcklig bredd av åtgärder varför Svensk sjuksköterskeförening, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter och Legitimerade sjukgymnasters förbund år 2004 fick ett uppdrag att komplettera och utveckla denna klassifikation att också gälla andra vårdåtgärder än rent medicinska. Syfte: Att utveckla en tvärprofessionell klassifikation som beskriver patientrelaterade åtgärder inom omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik. Arbetet skulle inkluderas i en redan fastställd klassifikation med medicinsk inriktning. Metod: En arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har utvecklat ett förslag till åtgärdsklassifikation – en testmodul - som utgår från komponenterna i WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Valet av struktur grundar sig på att åtgärder inom arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik sällan har som fokus kroppsstruktur utan snarare individens funktioner, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Ett protokoll för prövning av testmodulen har utformats. Resultat: Socialstyrelsen antog arbetsgruppens förslag i november 2005. I december 2005 publicerade Socialstyrelsen förslaget i form av en testmodul som skall prövas bland annat i klinisk verksamhet under år 2006. Förslaget omfattar ca 250 centrala åtgärder på aggregerad nivå inom de tre verksamhetsområdena. Utifrån resultaten från prövningarna skall förslaget justeras och ytterligare utvecklas. Detta arbete beräknas vara klart under våren 2007 för att integreras till en gemensam tvärprofessionell åtgärdsklassifikation som kan tas i bruk årsskiftet 2007/2008.
|
|
