| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer : Svenska resultat från APHEIS 3
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.
|
|
| 4. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuellakorttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökadkänslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlättajämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, därbetydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösambandbedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antaletfall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön.Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 harhämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys(SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression.I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarnaär ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer påolika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificeradastma med cirka 2 % per 10μg/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde avozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antaletinläggningar för astma med drygt 4 % per 10μg/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyderdärmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften såstor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök påsjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antaletastmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt såmånga som de ozonrelaterade inläggningarna.Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generelltöka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna tillhalter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 μg/m3, ökarantalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligenkan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende påderas ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade.
|
|
| 5. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa luftföroreningars eventuella akuta effekter på luftvägssjuka personer i Göteborgsområdet. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till ett pågående europeiskt projekt. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1988-1996 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från Göteborgs miljöförvaltning och IVL samt meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas betydelse för samtliga luftvägsinläggningar (i genomsnitt 6,6 per dygn), luftvägsinläggningar bland äldre (65 år och däröver) samt inläggningar för astma och kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) bland äldre. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och tre olika mått på partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar. För astma- och KOL-inläggningar är halten av fotokemiskt bildad ozon en signifikant (p<0,05) riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används i modellen, och avgasindikatorn kvävedioxid har signifikant betydelse utom med sulfat som partikelmått, då effekten dock nästan är signifikant. För samtliga luftvägsinläggningar bland personer 65 år och äldre är partikelhalten en signifikant riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används. Resultaten talar för att flera typer av luftföroreningar, såväl storskaliga som sulfat och ozon liksom lokalt genererade bilavgaser, har viss betydelse för luftvägsinläggningarna. Det totala antalet luftvägsinläggningar ökar enligt undersökningen med 3,7 % vid en haltökning från 25%- till 75%-ilen (percentilen) såväl för sulfatpartiklar som ”inandningsbara partiklar” (PM10), vilket för PM10 motsvarar 10 μg/m3 ökad halt. De akuta effekterna per μg/m3 ökad halt är i denna studie genomgående starkare än vad som vanligtvis rapporterats i tidigare studier från främst nordamerikanska städer, vilket talar för att det är viktigt med ytterligare undersökningar som beskriver svenska förhållanden.
|
|
| 6. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. : projektrapport till Naturvårdsverket
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella akutaeffekter av luftföroreningar på antalet inläggningar för sjukdomar i andningsorganen. Studienomfattar befolkningen i fyra områden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal, Malmö/Burlövsamt Helsingborg. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats tilldet pågående europeiska projektet APHEA2, där betydelsen av halten de två senaste dygnenberäknas. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1997-1999har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningaroch meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas effekter påantalet inläggningar för andningsorganen totalt i alla åldrar samt på inläggningar för astmaoavsett ålder. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon,kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typerav luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i analyserna..För både samtliga inläggningar och för astmainläggningar är halten av ozon sammantaget förstäderna en signifikant riskfaktor. En ökning av ozonhalten med 10mg/m3 medför nästan 2 %fler inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma. Dessaeffekter är internationellt sett starka. Ökad halt av partiklar (PM10) leder i dessa städer till enökning av antalet inlagda för andningsorganen, vilken dock inte är statistiskt säkerställd.Kvävedioxidhalten har en nära signifikant effekt på antalet inläggningar för astma i Göteborg.Sammantaget tyder resultaten på att begränsningen till tre år av data för flertalet av städernakräver mycket kraftiga effekter för att dessa skall bli statistiskt säkerställda.
|
|
| 7. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 μg/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.
|
|
| 8. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Short-Term Effects of Air Pollution on Daily Emergency Visits for Asthma and Copd At Hospitals in Stockholm
- 2004
-
Ingår i: The Sixteenth Conference of the International Society for Environmental Epidemiology (ISEE). - Cambridge, MA : Blackwell Scientific Publications. ; , s. 58-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A large number of studies have analysed air pollution effects on hospital admissions for respiratory diseases. Not so many have dealt with effects on emergency room visits. We have studied the associations between ambient pollution levels and emergency visits for asthma and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) at seven hospitals in Greater Stockholm. Data on daily numbers of respiratory emergency visits, including ICD codes, were obtained from registers kept by the County council. We studied the period 1998-2002. Air pollution data were obtained from the main monitoring station, indicating the urban background concentration of PM10 (TEOM), NO2 and ozone. The daily pollen concentration from one measurement site in the city was also used. Weather data (temperature, relative humidity) were collected from an official weather station at the City airport. The mean concentration was 59 μg/m3 for ozone, 17 μg/m3 for NO2 and 16 μg/m3 for PM10. The mean daily number of emergency visits was 12 for asthma and 3 for COPD. Data were analysed using generalised additive models assuming an overdispersed Poisson model, and estimated using a quasi-likelihood approach. For asthma autoregressive terms were added to the model. We adjusted for season, day of week and weather. If the model was improved, we included also a pollen variable (asthma) and the number of influenza visits. The first analysis has been focussed on the effect of the mean air pollution levels during the last two days (lag 01). We used both single pollutant models, two pollutant models and finally a full model with the three pollutants included simultaneously. Ozone was significant in all COPD models, while the other pollutants never had any significant associations. In the full model the ozone effect was 3% per 10 μg/m3. For all asthma no pollutant had any significant effect, but for the largest subgroup (J45.9; unspecified asthma, here representing two thirds of the asthma visits) ozone significantly increased the number of visits. The estimate was about 2% per 10 μg/m3 in all models. These coefficients are rather high in comparison with other studies, but not high when compared with the ozone effect on respiratory hospital admissions in Stockholm. We conclude that ozone from an health point of view is an important air pollutant in this area.
|
|
| 9. |
- Forsberg, Håkan, et al.
(författare)
-
A scalable and pipelined embedded signal processing system using optical hypercube interconnects
- 2000
-
Ingår i: Proceedings of the 12th IASTED International Conference on Parallel and Distributed Computing and Systems (PDCS 2000), Las Vegas, NV, USA, Nov. 6-9, 2000. - Las Vegas : IASTED. ; , s. 265-272
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, we propose a system suitable for embedded signal processing with extreme performance demands. The system consists of several computational modules that work independently and send data simultaneously in order to achieve high throughput. Each computational module is composed of multiple processors connected in a hypercube topology to meet scalability and high bisection bandwidth requirements. Free-space optical interconnects and planar packaging technology make it possible to transform the hypercubes into planes and to take advantage of many optical properties. For instance, optical fan-out reduces hardware cost. This, altogether, makes the system capable of meeting high performance demands in, e.g., massively parallel signal processing. An example system with eleven computational modules and an overall peak performance greater than 2.8 TFLOPS is presented. The effective inter-module bandwidth in this configuration is 1,024 Gbit/s.
|
|
| 10. |
- Forsberg, Håkan, et al.
(författare)
-
Embedded Signal Processing Using Free-Space Optical Hypercube Interconnects
- 2003
-
Ingår i: Optical Networks Magazine. - : Springer-Verlag. - 1572-8161 .- 1388-6916. ; 4:4, s. 35-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The speed and complexity of integrated circuits are increasing rapidly. For instance, today's mainstream processors have already surpassed gigahertz global clock frequencies on-chip. As a consequence, many algorithms proposed for applications in embedded signal-processing (ESP) systems, e.g. radar and sonar systems, can be implemented with a reasonable number (less than 1000) of processors, at least in terms of computational power. An extreme inter-processor network is required, however, to completely implement those algorithms. The demands are such that completely new interconnection architectures must be considered.In the search for new architectures, developers of parallel computer systems can actually take advantage of optical interconnects. The main reason for introducing optics from a system point of view is the strength in using benefits that enable new architecture concepts, e.g. free-space propagation and easy fan-out, together with benefits that can actually be exploited by simply replacing the electrical links with optical ones without changing the architecture, e.g. high bandwidth and complete galvanic isolation.In this paper, we propose a system suitable for embedded signal processing with extreme performance demands. The system consists of several computational modules that work independently and send data simultaneously in order to achieve high throughput. Each computational module is composed of multiple processors connected in a hypercube topology to meet scalability and high bisection bandwidth requirements. Free-space optical interconnects and planar packaging technology make it possible to arrange the hypercubes as planes with an associated three-dimensional communications space and to take advantage of many optical properties. For instance, optical fan-out reduces hardware cost. Altogether, this makes the system capable of meeting high performance demands in, for example, massively parallel signal processing. One 64-channel airborne radar system with nine computational modules and a sustained computational speed of more than 1.6 Tera floating point operations per second (TFLOPS) is presented. The effective inter-module bandwidth in this configuration is 1 024 Gbit/s.
|
|
