| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Elcadi, Guilherme H., et al.
(författare)
-
A Strong Correlation Between Dorsolateral Prefrontal Cortex And Vastus Lateralis Activity During Running To Fatigue
- 2016
-
Ingår i: Medicine and science in sports and exercise. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0195-9131 .- 1530-0315. ; 48:5, s. 854-854
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fatigue is a phenomenon of pronounced importance in sports. Recently, there is strong evidence of interplay between the prefrontal cortex and motor output during fatiguing contractions. The dorsolateral prefrontal cortex (DLPC) due to its large involvement in cognitive and motor activities is believed to be involved but this requires physiological clarification. AIM: We investigated the relationship between DLPC activity - responses in oxyhemoglobin (HbO2) and total hemoglobin (HbT) measured by near-infrared spectroscopy (NIRS), and the vastus lateralis muscle (VL) activity - quantified as root-mean-square (RMS) of the EMG signal, during a fatigue protocol.METHODS: Four male runners (32±12 yrs) with probes for NIRS over the DLPC and EMG over the VL performed a track running test at a constant speed to fatigue (exhaustion). The running speed was individually determined as the average speed of a 1200-m time trial performed ~3 days prior to testing. For NIRS changes in μmole/L of HbO2 and HbT were computed. The VL EMG-RMS of the contraction of each step was normalized as a percent of a submaximal reference contraction (%RMS), thus removing the non-activity between steps. Data of 10s epochs at 20, 40, 60, 80 and 100% of time for each lap were averaged for analyses. Regression analyses performed with HbO2 and with HbT as dependent variables and %RMS as the independent variable.RESULTS: Over time there was an increase in HbO2 and HbT in the DLPC, and in VL-%RMS. Both HbO2 and HbT correlated strongly with EMG-RMS during running to fatigue (see figures below); p<0.001 for both.CONCLUSION: The strong relationship between DLPC and VL activities during running to fatigue suggests the involvement of the DLPC in the central processing of fatigue.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Prevention of work-related ill-health
- 2018
-
Ingår i: 40th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents strategies targeting prevention of work-related ill-health, and how the use of smart workwear (wearables) can facilitate these strategies
|
|
| 6. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Prevention of Work: Related Musculoskeletal Disorders Using Smart Workwear – The Smart Workwear Consortium
- 2019
-
Ingår i: Human Systems Engineering and Design. - Cham : Springer. - 9783030020521 - 9783030020538 ; 876, s. 477-483
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Adverse work-related physical exposures such as repetitive movements and awkward postures have negative health effects and lead to large financial costs. To address these problems, a multi-disciplinary consortium was formed with the aim of developing an ambulatory system for recording and analyzing risks for musculoskeletal disorders utilizing textile integrated sensors as part of the regular workwear. This paper presents the consortium, the Smart Workwear System, and a case study illustrating its potential to decrease adverse biomechanical exposure by promoting improved work technique.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Mahdavian, Nafise, et al.
(författare)
-
Effect of Giving Feedback on Postural Working Techniques
- 2018
-
Ingår i: Advances in Manufacturing Technology XXXII. - Amsterdam, Netherlands : IOS Press. - 9781614999010 - 9781614999027 ; , s. 247-252, s. 247-252
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Working postures and movements affect work efficiency and musculoskeletal health. To reduce the biomechanical exposure in physically demanding settings, working techniques may be improved by giving instant ergonomic feedback to the operator. This study investigates if feedback can be used to decrease adverse postures and movements in assembly work. A prototype solution of a smart textile workwear was used on a trainee assembly line. Posture and movement signals of 24 trainee operators were sampled via the workwear, transferred to a tablet for analyses and used to provide feedback suggesting improvements of work technique. Two modes of feedback were tested. Every participant’s work technique was measured before and after receiving the feedback and the results were compared. For upper arm elevation angle ≥60, behaviour change is indicated, supporting a positive work technique change, and indicated a future usefulness of technical automatic feedback for operators.
|
|
| 9. |
- Abtahi, Farhad, 1981-, et al.
(författare)
-
Big Data & Wearable Sensors Ensuring Safety and Health @Work
- 2017
-
Ingår i: GLOBAL HEALTH 2017, The Sixth International Conference on Global Health Challenges. - 9781612086040
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- —Work-related injuries and disorders constitute a major burden and cost for employers, society in general and workers in particular. We@Work is a project that aims to develop an integrated solution for promoting and supporting a safe and healthy working life by combining wearable technologies, Big Data analytics, ergonomics, and information and communication technologies. The We@Work solution aims to support the worker and employer to ensure a healthy working life through pervasive monitoring for early warnings, prompt detection of capacity-loss and accurate risk assessments at workplace as well as self-management of a healthy working life. A multiservice platform will allow unobtrusive data collection at workplaces. Big Data analytics will provide real-time information useful to prevent work injuries and support healthy working life
|
|
| 10. |
- Abtahi, Farhad, 1981-, et al.
(författare)
-
Wearable Sensors Enabling Personalized Occupational Healthcare
- 2018
-
Ingår i: Intelligent Environments 2018. - Amsterdam : IOS Press. - 9781614998730 - 9781614998747 ; , s. 371-376
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents needs and potentials for wearable sensors inoccupational healthcare. In addition, it presents ongoing European and Swedishprojects for developing personalized, and pervasive wearable systems for assessingrisks of developing musculoskeletal disorders and cardiovascular diseases at work.Occupational healthcare should benefit in preventing diseases and disorders byproviding the right feedback at the right time to the right person. Collected datafrom workers can provide evidence supporting the ergonomic and industrial tasksof redesigning the working environment to reduce the risks.
|
|
