| 1. |
- Granström, Beate, et al.
(författare)
-
Getting academic library staff up-to-speed on artificial intelligence
- 2024
-
Ingår i: LIBER 2024: Slide and Poster Presentations.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the public release of generative artificial intelligence (AI) tools, most notably ChatGPT in 2022, interest in the technologies has swept across various organizations like wildfire. Higher education institutions and their libraries are no exception. Many academic library staff have found ways to develop their competence around AI and investigate what AI development will mean for academic libraries. Yet, if developing a better understanding for (generative) AI at academic libraries broadly is a goal for the organization, then the question arises of how a large proportion of a library’s staff can be reached, rather than a few engaged individuals, and what aspects of AI will then be relevant to address. These are questions that we have faced in a collaboration between three libraries at universities in western Sweden. In the presentation we will share experiences from this collaborative effort to further professional development among staff members concerning AI in libraries. The program runs during the academic year 2023/2024 and contains several online lectures and two active learning classroom (ALC) sessions. The lectures were streamed live to all staff and were also recorded and made available for the three institutions. The ALC sessions, which allow for active engagement with the technologies as well as other participants on campus, required registration and were attended by a subset of the staff. Although not all staff attended all or even parts of the program, it aimed to reach library staff beyond those who are particularly motivated to learn about AI. Apart from facilitating participation by making it less reliant on participation and time, the lectures and ALC sessions connected closely to issues of relevance in academic libraries, rather than at the university at large, and in different areas of responsibility to boot. They also linked to the local situation at the three universities, thus making them more immediately useful for the everyday work tasks. The fact that the sessions were planned and, for the most part, implemented internally has facilitated maintaining a local focus. Aspects of AI have been addressed from the perspective of their relevance to various library stakeholders (students, researchers, library staff), ongoing development projects have been presented, and issues around bias, privacy, security, and AI literacy have been discussed. In the presentation, we will discuss the challenges of designing content for professional development around AI at a time when so much is happening and happening fast, at the same time as much actual implementation in the library field is in its infancy. We will also share our approach to these challenges, with a particular focus on how to make the content relevant to academic library staff with varying professional backgrounds and working within different specialized areas of responsibility. The presentation aims to raise awareness of, but also problems involved with, how professional development can be conducted within an area such as AI which is at the same time ubiquitous and can be viewed as a very specialized area of expertise.
|
|
| 2. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter, lärare och bibliotekarier
- 2023
-
Ingår i: Nätverksträffen för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar litteratur utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilken blir vår roll som bibliotekarier i processen och hur kan vi bäst stötta studenterna i en etisk användning av tjänsterna? Vad innebär förändringarna för vad vår undervisning ska innehålla och hur den ska planeras? Kom och utforska dessa frågor i en workshop där vi testar och diskuterar olika AI-verktyg tillsammans.
|
|
| 3. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter och lärare
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk konferens i Göteborg (HKG 2023).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Debatten kring hur högre utbildning ska förhålla sig till olika tjänster som baseras på generativ AI har tagit fart sen lanseringen av ChatGPT i november 2022. Inte minst uppmärksammad är problematiken med att avgöra om texter speglar studentens lärande av det som ska examineras (t.ex. Linderoth, 2023; Weber-Wulff et al. 2023). En vanlig examinationsuppgift är att skriva någon form av litteraturöversikt, en uppgift som ofta innefattar att söka fram, välja ut och sammanfatta vetenskaplig litteratur och att utifrån denna genomföra en egen analys eller tolkning. Detta är en uppgift som AI-baserade tjänster blir allt bättre på att utföra, inklusive att föreslå referenser för att backa upp påståenden i texten. I förlängningen leder detta till att vi behöver fundera på vad som lärs vid användning av AI-tjänster jämfört med mer traditionella metoder för litteraturöversikter. Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar, utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilka är våra roller som lärare och som bibliotekarier i processen? Workshoppen fokuserar på att prova att skapa en litteraturöversikt med stöd av någon AI-baserad tjänst och att diskutera erfarenheter av resultaten. Exempel hämtas från deltagarnas egna områden och erfarenheter. Workshoppens genomförande 1. Inledning samt kort presentation av ett urval AI-tjänster 2. Deltagarna testar verktygen och skapar begränsade litteraturöversikter med hjälp av en eller flera AI-tjänster. 3. Resultaten som genererats av de olika AI-tjänsterna jämförs med varandra och en diskussion förs kring implikationerna av att studenterna använder tjänsterna i utbildningen. Workshoppen riktar sig till - universitetslärare som hanterar någon form av uppgift som inkluderar litteraturöversikter - universitetslärare som är intresserade av de förändringar som AI-baserade tekniker får för högre utbildning - undervisande bibliotekarier Referenser Linderoth, J. (2023-06-08). Varför vi inte längre kan ha skrivna hemuppgifter i högre utbildning. YouTube.com https://www.youtube.com/watch?v=GZOSh4ocpeI (visad 2023-06-30) Weber-Wulff, D., Anohina-Naumeca, A., Bjelobaba, S., Foltýnek, T., Guerrero-Dib, J., Popoola, O., Šigut, P., & Waddington, L. (2023). Testing of Detection Tools for AIGenerated Text (arXiv:2306.15666). arXiv. https://doi.org/10.48550/arXiv.2306.1566
|
|
| 4. |
- Anderson, Theresa Dirndorfer, et al.
(författare)
-
Storying Research : Conducting Research in New Formats and New Voices
- 2014
-
Ingår i: iConference 2014 Proceedings. - : IDEALS/iSchools. ; , s. 1223-1226, s. 1223-1226
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The session engages with an acute tension evident in scholarly communication: We are witnessing a great deal of innovation and experimentation in relation to the way research is performed and shared. The push towards, and need for, innovation and creativity in academic research is being emphasized to an ever increasing extent. A rich set of digital tools and transdisciplinary engagements have opened the door for research conducted and reported in increasingly hybridised, dynamic and interactive ways. At the same time, academic research is increasingly being evaluated by focusing on quantitative analyses based on publications; analyses which privilege established scholarly practices and publication venues. In the session, we are interested in exploring collectively on the one hand, the voice in and position from which we report on research and - indeed - conduct research. On the other hand, how do we use documents and artefacts to tell our stories? Digital media provide new affordances through a broader selection of modes of representation to present data, results and argumentation. The session is conducted as a 'conversation café', where each café table focuses on one aspect of these opportunities.
|
|
| 5. |
- Coto-Solano, Rolando, et al.
(författare)
-
Metadata Usage Tendencies in Latin American Electronic Journals
- 2009
-
Ingår i: ELPUB2009. Rethinking Electronic Publishing: Innovation in Communication Paradigms and Technologies - Proceedings of the 13th International Conference on Electronic Publishing. Milan, Italy. June 10-12. ; , s. 311-344
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The present study investigates the extent to which metadata tags are used in Latin American electronic journals, and whether these journals in fact provide basic information (abstracts, keywords, etc.) that could be tagged as metadata. The authors also studied multilingualism in the marked-up information and in the basic information, particularly the use of English (which can help bring the scientific production of Latin America to a wider audience). In total, 45% of the journals had metadata; the metatags keywords and description were the most commonly used. The inclusion of structured metadata from the Dublin Core Metadata Element Set in the journals was found to be very low, only 13%, and primarily existed in journals from Argentina, Costa Rica, and Brazil. The articles examined did not always include abstracts and keywords (84% and 77% respectively), but in the articles that did have them, English was frequently used (85% in abstracts and 91% in keywords). The element was found to be used deficiently: Only 42% of full text OA articles had their actual title in the tag, which can potentially affect visibility in a search engine results. In sum, the road to marked-up metadata in all journals is still long, and there are great inconsistencies in how metadata are employed and in their content. The authors conclude that there are signs that support and efforts to increase awareness of how metadata can easily be included in a journal’s web site may result in improved metadata and greater visibility.
|
|
| 6. |
- Dahlström, Mats, et al.
(författare)
-
Sustainable LIS Education in a Glocal World
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- LIS education takes place in an increasingly networked, global world. Yet library services are maintained through local practices. How can Library and Information Science (LIS) educators address the mutual interaction between practices on a local and a global scale, in particular in programmes devoted to digital libraries, the distributive Internet, and new media? In the presentation, we draw on examples from a master’s programme in Digital services to illustrate how we have tried to integrate three levels of scale – macro, meso (interpreted as national), and micro – in the programme. In particular, we emphasize the importance of 1) integrating the global phenomena and theories commonly associated with digital environments with local practices, for instance through working with existing services, organizations and resources, and 2) finding educational models that help the students make connections between the global and the local.
|
|
| 7. |
- Dirndorfer Anderson, Theresa, et al.
(författare)
-
In form & informing: Materiality and Information Seeking
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the American Society for Information Science and Technology. - : Wiley. - 1550-8390 .- 0044-7870. ; 45:1, s. 1-6
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Dolatkhah, Mats, et al.
(författare)
-
Att värdera skolbiblioteksforskning
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.
|
|
| 9. |
- Dolatkhah, Mats, et al.
(författare)
-
"Skolbiblioteken allt annat än meningslösa"
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - : Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Relevansen och effektiviteten hos skolbibliotek har diskuterats på DN Debatt de senaste dagarna. Det är glädjande att forskning används som stöd för politisk debatt i detta sammanhang, men forskningsresultaten bör inte användas selektivt för att stödja en viss politisk ståndpunkt, skriver forskare och lärare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
|
|
| 10. |
- Ekman, Stefan, Filosofie doktor, 1972-
(författare)
-
Gemensamt lärande genom jämförelse och fördjupning
- 2022
-
Ingår i: Använd rummet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144157795 ; , s. 241-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den aktivitet som beskrivs i kapitlet bygger på uppgifter som flyttar fokus mellan enskilda exempel och jämförelse av exempel, vilket fördjupar och breddar förståelsen av det undersökta fenomenet. Vi illustrerar aktiviteten med hur kursdeltagarna i en uppdragsutbildning för yrkesverksamma arbetar med datatidskrifter, men den kan anpassas till olika situationer. Genom individuella förberedelser, klassrumsaktiviteter i tre grupperingar och ett skriftligt efterarbete undersöker och dokumenterar deltagarna tidskrifters likheter och särdrag.
|
|
